Scroll to Content




Bodens Fästning

Ett av Sveriges största militära byggnadsprojekt någonsin var just byggandet av Bodens fästning. Många som hör eller läser om just “Bodens Fästning” tänker direkt på Rödbergsfortet då det fortet har fått mest tid och uppmärksamhet i media. När man inser att Bodens fästning är uppbyggt av tusentals fortifierade objekt börjar man förstå hur omfattande detta projekt var.

1. Området i och runt Boden har fullt med små hålor och bunkrar som byggdes tillsammans med de fem stora fort som utgjorde det fasta försvaret om fienden från öst skulle komma på besök. Fästningen var en del av Bodens garnison och uppdelad på fyra olika “fronter” som omger staden: norra, södra, västra och östra fronten. På varje front fanns ett stort antal fortifierade installationer som bestod av bland annat bergfort ,skansar ,skyttevärn och stormhinder. För att skydda alla dessa fronter från fiendens fordon och stridsvagnar byggde man över 40km pansarhinder med 75 000 betong- och stenhinder som skulle förhindra deras framfart mot Boden. I mitten fanns då Boden och dem regementen som var placerade här. Idag finns endast två regementen kvar av de fem som tidigare var i bruk.

Bodens Fästning
Sjöflyghangaren vid Norra fronten. Landningsbanan skulle vara i Buddbyträsket. Hangaren byggdes i mitten på 1930-talet och ersatte två äldre hangarer. Härifrån flög Röda korset samt ambulansens flyg.

2. Bygget tar fart

Redan vid år 1824 fanns planer på att skydda Boden och Norrbotten från kränkning av en fiende. Man kände redan då vikten av att övre delen av landet behövde skyddas i form av ett fast försvar. Det dröjde dock ett bra tag innan beslut togs att ordna upp situationen med ett starkare försvar, men 1897 beviljades byggandet av fästningen av dåvarande riksdagen.

I början på 1900-talet hade järnvägen tagit sig upp mot Sveriges norra delar och stambanan skulle komma att passera just Boden. Tillsammans med stambanan fanns ytterligare en viktig järnvägslinje som slingrade sig från malmfälten i väst till Luleå på östkusten, också den via Boden. Man prioriterade denna  järnvägskorsning som en viktig del av infrastrukturen och ville därför skydda den till varje pris. Utöver järnvägen och järnmalmen ansågs vattenkraften och skogen vara viktiga resurser värda att försvara. Man började planera och kom fram till att fem fort skulle anläggas i en cirkel runt om staden. Arbetet startade år 1901 och invånarna i Boden trodde från början att det var en ny gruvaktivitet som skulle äga rum i staden och att antalet jobb skulle öka.

“Det finns en plats på jorden där solen aldrig ler. Den platsen heter Boden, dit vill jag aldrig mer.

Man ville skynda på arbetet med fästningen och flera stora arbetslag kallades till orten för att genomföra arbetet med dess objekt som skulle anläggas. Detta var ingen lätt match med dåtidens teknik och utrustning som fanns. Sakta men säkert började dock forten tillsammans med dess tillhörande installationer ta form. Under tiden bergen urholkades utanför stadens centrum byggdes även ett antal regementen nere i staden där soldaterna skulle bo och utbildas. År 1904 stod artilleribataljonen från Boden-Karlsborgs artilleriregemente till förfogande och inflyttning kunde ske. Mycket hände i Boden inom loppet av några år och byggnationer ägde rum omkring i området. Fler regementen upprättas och olika viktiga installationer byggs för att kunna tillgodose behoven inom Fästningen. År 1911 stod havremagasinet klart tillsammans med bageri, kvarn och slakteri.

När fästningen huvudsakligen stod klar 1914 hade den kostat oerhörda summor pengar. Faktum är att detta blev Sveriges genom tiderna största militära investering. Man var väldigt stolt över resultatet och fästningen kom att bli världsledande inom befästningskonsten. Totalt hade fästningen över 1200 anläggningar av olika slag och bemannades av 20.000 personer. Som mest fanns 160 tunga artilleripjäser inom fästningen.

3. Bodens garnison

En garnison kallas den geografisk plats där den militära närvaron finns representerad. Detta innebär att Bodens Garnison innefattar samtliga stationerade förband och vapenslag som finns i området. Här uppe i Boden har garnisonen funnits sedan 1901 då uppbyggnaden av fästningen med forten påbörjades. Garnisonen har under åren expanderat oerhört till att bli en väldigt stor sådan, till att idag inte innefatta alls lika många truppslag.

Under uppbyggnadstiden konstruerades ett flertal kasernområden samt skolor i staden som innehöll och övade förband av olika slag. Totalt fanns fem regementen under garnisonens storhetstid som då hade till uppgift att utbilda soldaterna på dess olika uppgifter, bland annat till bemanning av forten.

Bodens artilleriregemente (A8)

Bodens ingenjörkår (Ing 3)

Norrbottens regemente (I 19)

Ett regemente med dess kasernområde är ofta väldigt stort och har ett antal byggnader som utgör själva kasernområdet. Regementet i sig har också ofta en stor mängd byggnader och förråd i området vilket ökar den totala arealen ytterligare.

Utöver regementena och forten bestod Bodens garnison av funktionsenheter och förband som arbetade i bakgrunden med bland annat logistik och administration. Stora förrådskomplex byggdes runt om i skogarna som skulle förse soldaterna med utrustning vid mobilisering. Många av dessa stödfunktioner skulle givetvis fungera i ofred, vilket innebar att man sprängde in dessa i urberget i form av underjordiska anläggningar. Inom garnisonen fanns förråds-, drivmedels-, vattenverks- och sjukvårdsanläggningar i bergrum.

Ett område uppfördes som ett specifikt förläggnings- och förrådsområde som verkade för Arméns intendenturförråd i Boden. Det är på detta område som Havremagasinet finns, vilket nu är ett museum.

Stora byggnader uppfördes i områdena kring regementena och fungerade som officersbostäder.

4 Bodens/ Norrbottens Försvarsområde (Fo 63)

Försvarsområden tillkom efter försvarsbeslutet 1942 och garnisonen med fästningen ingick inom dess ram. Dessa områdens syfte var att underlätta territorialförsvarets samordning med civilförsvaret och majoriteten av dem följde länsindelningen. Respektive försvarsområde var direkt underställd militärbefälhavaren inom dess militärområde. I detta fall var (Fo 63) underställd MB, VI. militärområdet.

Försvarsområdesstaben och dess befälhavare verkade i huvudsak på en lokal och regional nivå och hade som uppgift att planera samt ansvara för försvaret inom respektive försvarsområde. En nära samverkan med delar ur det civila försvaret samt civila bolag inom dess geografiska område var prioriterat . Man ville alltså ha ett så bra samarbete som möjligt om man gick in i en kris eller ett möjligt krig och då gällde det att allt var planerat långt i förväg. Utöver detta fanns en rad andra uppgifter som försvarsområdesstaben hade, bland annat ett gediget förvaltningsansvar.

Bodens försvarsområde skulle under åren komma att expandera, detta då flera andra försvarsområden upplöstes och uppgick i Fo 63. Både Jokkmokk och Luleå försvarsområde uppgick i Bodens försvarsområde och kom under en tid att benämnas (Fo 63/65). Genom den så kallade OLLI-reformen (Ledningsorganisation i lägre regional instans) bildades A-förband samt B-förband, där A-förbanden fick ansvaret för respektive försvarsområde. Inom Bodens försvarsområde blev det alltså artilleriregementet (A8) som fick detta ansvar och blev då ett försvarsområdesregemente. Detta medförde att regementet hade ett samlat ansvar gällande mobilisering och materiel inom försvarsområdet. I normala fall var det dem större regementena som fick detta ansvar. Det hade i detta fall varit logiskt att Norrbottens regemente (I19) skulle få ta hela denna uppgift. Av operativa skäl tilldelades dock ett visst mobiliseringsansvar av I19.

Bodens försvarsområde (Fo 63)
Stabsbyggnaden tillhörande försvarsområdesstaben (Fo 63), där dem verkade fram till dess nedläggning.

År 1994 ägde ytterligare en omorganisation rum. Nu gick regementet tillbaka till att vara ett utbildningsregemente (B-förband) och försvarsområdesstaben bildade ett eget självständigt förband att verka inom Norra militärområdet.

Bodens försvarsområde skulle den 1 januari 1998 komma att expandera, då Kalix- och Kiruna försvarsområden upplösts och numera ingick i Boden försvarsområde. Detta var en följd av försvarsbeslutet 1996. Vid samma försvarsbeslut föreslogs nedläggning av ytterligare en försvarsområdesstab, nämligen Östersund. Det var nu som Bodens försvarsområde bytte namn till Norrbottens försvarsområde, då upptagningsområdet omfattade Norrbottens län.

I takt med omorganiseringar och nedläggningar avvecklades dessa försvarsområden i och med försvarsbeslutet 2000. De uppgifter som staben tidigare haft övertogs dels av de nya militärdistriktsgrupperna, som idag är utbildningsgrupper tillhörande respektive militärregion.

 5. Övre Norrlands militärområde/ Norra militärområdet

I detta avsnitt används uttrycket “militärområden” som är det namn som användes från år 1942 – 2000. Genom tiderna har namnet ändrats.

Varje försvarsområde ingick tillsammans med flera andra i ett militärområde och dessa militärområden var alltså mycket större geografiskt sett än försvarsområdena. Syftet var att ha en större överblick på respektive del av landet och de stridskrafter som ingick. Uppgifterna som befälhavaren hade var att leda försvaret ,utföra krigsförberedelsearbete och genomföra militära operationer.

Det var efter försvarsbeslut 1942 som man införde dessa militärområden och här uppe i norr från dåvarande Övre Norrlands Trupper. Man bildade även XV. arméfördelningen som lydde direkt under militärbefälhavaren (MB). Militärområdet kom från början att heta VI. militärområdet och militärbefälhavaren över respektive område ansvarade för de operativa uppgifter tillhörande arméstridskrafterna men fick senare utökat ansvar.

1966 skedde en omorganisation samt namnändring till Övre Norrlands militärområde (Milo ÖN). Omorganisationen innebar att militärbefälhavaren tillfördes de operativa uppgifter som marinen och flygvapnet tidigare haft. Ansvaret ökade och innefattade nu samtliga stridskrafter inom militärområdet, då ingick de territoriella samt markoperativa uppgifterna. Nu hade militärbefälhavaren ansvar för den samlade operativa ledningen inom militärområdet.

Staben för Milo ÖN fanns i Boden och hade vid denna tid stora utrymmen i ett stort bergrum i händelse av ofred, en så kallad krigsstabsplats. I fredstid hade dem precis som övriga förband en stationering inom Bodens Garnison.

I och med fler omorganisationer slog man år 1993 ihop Milo ÖN med Nedre Norrlands militärområde (Milo NN) och bildade tillsammans ett större område. Detta nya område kom att heta Norra militärområdet (Milo N) och hade i stort hela Norrland som upptagningsområde.

6. Norra fronten

Området norr om Boden där idag Pagla skidstadium finns. På detta område fanns många anläggningar av varierande storlek och ett antal skjutbanor. Området var omgivit av pansarhinder i tre rader som skulle skydda mot en framryckande fiende. I anslutning till dessa hinder byggdes en stor mängd flakeringsbatterier, skansar och skyddsrum till soldaterna. Man ville att fronten skulle vara helt skyddad och planerade därför för detta. Tittar man på ritningar från 40-talet syns olika objekt runt om som täcker i stort sätt hela norra fronten.

Här på norra fronten ligger de mäktiga Degerbergsfortet och Anläggning 8, som i folkmun kallades för “stabsfortet“. Den omtalade Radiobunkern står kvar ute på radiomyren och man kan faktiskt besöka insidan efter överenskommelse. Ett bergrum för 2.Artilleristaben finns också i denna front, en bit från Degerbergsfortet. I ett utav bergen på området byggdes även ett stort drivmedelsberg där man förvarade olika sorters drivmedel, detta är dock något som inte nämns särskilt ofta. Vid Buddbyträsk anlades en sjöflyghangar där flygambulansen var stationerad. Med hjälp av skidor och pontoner kunde flygplanen verka i både snö och vatten. Ballonghallen och Vätgasverket som byggdes för att kunna skicka upp vätgasfyllda ballonger i syfte att observera och eldleda artilleriet finns placerade bara ett stenkast ifrån Anläggning 8.

6.1 Anläggning 8

Bergrummet i Klinten fick benämning “Anläggning 8” och var en hemlig berganläggning under lång tid. Militäranläggningen bestod av ett komplex på flera våningar som var beläget långt ner i urberget där bland annat militärområdes- och försvarsområdesstaben huserade i GPL/ UPL Rutger tillsammans med ett enormt krigssjukhus. Berganläggningen fick en enorm utbyggnad och kom att delas upp i A och B.

Läs mer: Bodens Fästning – Anläggning 8/ Luftförsvarscentral LFC ÖN3 Illern

6.2 Artilleristaben

På ett utav bergen i den norra fronten inom Bodens fästning finns 2. Art-skansen Stab där artilleristaben en gång i tiden hade sin uppehållsplats. På bergets hjässa hittar man rester av kommunikationsutrustning och gamla trästolpar som har fungerat som master. Kablar från denna anläggning går även mot en närliggande berganläggning med omfattande ledningsfunktioner. Tidigare fanns stormhinder runt bergrummet tillsammans med observationsvärn och skyddsrum.

Rälsen finns fortfarande kvar från tiden då sprängstenen skulle fraktas ur grottan och detta dumpades precis utanför anläggningens inslag vilket formade tre stora platåer. Vid senare konstruktioner av berganläggningar är det ofta sällsynt att man lägger all sprängsten utanför anläggningens inslag då detta syns väldigt väl och kan röja platsen för en fiende.

Enligt uppgift ska man ha flyttat ut ur denna berganläggning på 50-talet för att dela utrymmen med andra funktioner i ett större bergrum.

6.3 Ballonghallen

Denna stora röda lada stod klar 1913, har en längd på 35 meter och tio meter i takhöjd samt 10 meter i bredd. Där fanns en stor drakballong som hade en volym på 750 Kbm och en längd på ca 27 meter som skulle segla upp mot skyn via en vajer som var närmare tusen meter lång. De ballonger som kom att användas i Boden var ursprungligen från Tyskland och var formade för att skona personalen från yrsel likt sjösjuka. Vid en normal arbetsdag kom ballongen att flyga upp till runt 600 meter, vilket var den nivå som var mest optimal.

Läs mer: Bodens Fästning – Ballonghallen

6.4 Degerbergsfortet

Degerbergsfortet var en del av Bodens Fästning och stod färdigt 1908. Fortet var byggt för att klara en längre belägring. Här fanns logement och mässar, eget kraftverk, en djupborrad brunn och sjuksalar till den drygt 500 man stora besättningen som skulle bekämpa fienden från öst. Bestyckningen på fortets hjässa utgjordes av åtta kraftfulla kanoner med en kaliber på 8,4-12 centimeter som skulle agera artillerield och slå fienden på längre avstånd från Boden. Som närförsvar fanns kaponjärkanoner för försvaret om fienden olyckligtvis tagit sig hela vägen in mot fortets stormgravar.

Läs mer: Bodens Fästning – Sveriges guldreserv

6.5 Leåkersfästet

Leåkersfästet är mer än bara den större anläggning som presenteras i de flesta bilder man ser på nätet. Men själva huvudanläggningen är ändå inget litet komplex. Den bestyckades nämligen med tio stycken 8,4 cm kanoner m/94-06 i hjullavett. Dessa var placerade uppe på bergets hjässa bakom öppen vall. Dessa bemannades av 66 stycken artillerister som skyndsamt skulle ta sig upp till bergets hjässa från bergrummen under pjäsplatserna. Bergrummen, även kallade tunnlar, byggdes in från den tio meter djupa fortgraven som löper längs ena sidan på anläggningen.

Läs mer: Bodens Fästning – Leåkersfästet

6.6 Radiobunkern

Beläget vid den Norra Fronten i fästningen ligger denna ovanjordsanläggning som är byggd helt i betong. Men innan denna betongkonstruktion uppfördes på platsen fanns ett trähus som agerade station. Detta stationshus skulle via trådlös telegrafi hålla kontakten med riksledningen och Bodens fästning. Utöver det använde man även anläggningen till att förmedla telegram mellan olika länder där bland annat “krigsfångetelefram” var exempel på detta. I och med krigets utbrott togs ett gemensamt beslut av militären och Kungliga Telegrafstyrelsen som lät uppföra detta armerade stationshus.

Läs mer: Bodens Fästning – Radiobunkern

Degerbergsfortet
Degerbergsfortet med sin fortgrav.
Bodens Fästning
En maskerad anläggning som tidigare hade en viktig funktion till den närliggande ballonghallen. Två stora infarten för lastbilar finns för transport. Idag är den i civil ägo och övervakas.

7. Södra fronten

Detta område är inte fullt så stort som den norra fronten och innehåller inte lika många större militära installationer. Pansarhindren finns självklart utplacerade även här ,tillsammans med infanteriskansar och bunkrar för olika ändamål. Här ligger Södra Åbergsfortet som moderniserades under kalla kriget för att kunna klara av kärnvapen(till viss mån) och även stridsgaser. Det mindre systeranläggningen ,Norra Åbergsfästet, ligger en bit bort och var bestyckad med 4st 8,4cm kanoner. Även under kalla kriget byggdes en hemlig ledningscentral i Sävast som skulle skydda viktiga personer tillhörande civilförsvaret och denna anläggning är helt konstruerad för att klara kärnvapen. Granne med Civilförsvarets central finns en upplagsplats i berget där man man skulle arbeta i säkerhet med omvandlingen av järnvägens ström. Här på denna front finns också de gamla regementen, A8 och Ing3/4.

7.1 Civilförsvarets ledningscentral

Ingångstunneln till nuvarande anläggning 66. Ett bergrum byggt under kalla kriget under hot från Sovjet för att att stå emot kärnvapenattacker. Detta bergrum ligger placerade tillsammans med två andra anläggningar i samma berg. Just den här anläggningen är en före detta civilförsvarscentral som idag har en annan funktion. En häftig stötvågstunnel med belysning som ger en bra känsla i det råa berget.

Läs mer: Bodens Fästning – Civilförsvarets Ledningscentral

7.2 Norra Åbergsfortet

Likt de mesta andra fortifikationer som byggdes runt i Bodens Fästning stod Norra Åbergsfästet färdigt 1910. Konstruktionsmässigt så kan detta likna ett mindre fort då man valt att spränga sig in och sedan har en öppen vallgrav. Förläggning och skyddsrum anlades inne i berget i utsprängda tunnlar. Idag är dessa tunnlar förseglade med betong innanför de järndörrar som fortfarande finns kvar. Norra Åbergsfästet utgick ur krigsorganisationen redan 1943 ,långt före majoriteten av fästningen.

Läs mer: Bodens Fästning – Norra Åbergsfästet

7.3 Södra Åbergsfortet

“Berget har vid detta senaste besök börjat må lite sämre. Man har valt att inte spendera allt för mycket pengar längre, nämligen ingenting alls. Detta beror på att berget kommer att plomberas inom kort. Antagligen ska detta börja veckan efter besöket vi fick göra. Det är tråkigt att ödet nu är här för även denna anläggning ,som ändå har klarat sig hyfsat bra om man tänker på de andra fort som redan är plomberade sedan lång tid tillbaka. Med undantag för Rödberget.”

Läs mer: Bodens Fästning – Södra Åbergsfortet

Läs även: A8 – Inlägg pågång.
Läs även: Ing3 – Inlägg pågång.

Civilförsvarets ledningscentral
Stötvågstunneln in till ledningscentralen Kalkonen.
Södra Åbergsfortet
Södra Åbergsfortets inre tunnelsystem. Detta foto togs tillsammans med driftpersonal innan plombering.

7. Västra fronten

Den front som har mest aktivitet idag. Bodens södra skjutfält finns på detta område tillsammans med Rödbergsfortet och Slumpberget. Skjutfältet är klassat som skyddsobjekt med tillträdesförbud under den tid då övning pågår. Fortet har guidade visningar under sommartid. Det finns några lämningar kvar sedan tiden då närförsvaret var bättre än vad det är idag. Flertalet infanteriskansar, s.k “korvar” finns utspridda runt om Rödberget och Slumpberget. Från Rödbergsfortet har man en riktigt fin utsikt ut över Boden med all natur som finns runtomkring, väl värt ett besök.

7.1 Rödbergsfortet

Under moderniseringen som ägde rum på 70-talet bytte man ut de stora 15cm pjäserna till 12cm m/24 som var en mindre variant men även effektivare. De ordinarie 8cm kanonerna som redan fanns på hjässan fick kvarstanna. Under senare tid byggdes även ytterligare ett batteri intill Rödbergsfortet som fick namnet “Satelliten” som även de bestod av två stycken 12cm kanoner m/24.

Läs mer: Bodens Fästning – Rödbergsfortet

Rödbergsfortet
Trappan upp till centraltunneln i Rödbergsfortet

8. Östra fronten

Här finns två större fort belägna ,Mjösjöfortet och Gammelängsfortet. Runt dessa två anläggningar som förmodligen skulle få kontakt med fienden först fanns ett stort närskydd o form av bunkrar och värn. Luftvärnsställningar fanns som understöd. Mot Svartbyträsket finns Svedjebergsbatteriet som var utrustat med 6st 7,5cm kanoner samt 75 artillerister. Härifrån skulle man försvara fiendens framryckning mellan Svartbyträsket och Lule älv.

8.1 Gammelängsfortet

Längs med Gammelängsgatan som slingrar sig upp för bergen passerar man massor av gamla försvarsinstallationer. Vägen har en konstant stigning mot Gammelängsfortet och man skymtar även hjässan på Mjösjöfortet som med sina pjäser utgör en symbol för vad som tidigare fanns. Allra längst bort på denna grusväg möts man av grindarna som skulle hålla obehöriga borta från Gammelängsfortet.

Läs mer: Bodens Fästning – Gammelängsfortet

8.2 Mjösjöfortet

Vägen till försvarsanläggningen är som vid de flesta platser av dessa slag, en mindre grusväg. Den håller en uppförslutning under nästan hela färden till fortet och på vägen dit passerar man flera tidigare förråd som användes till mobiliseringen. Tidigare har hela området varit fullt med olika förråd i skogarna som idag är rivna. Efter några kilometer når man en bom som gör att trafik inte kan ta sig hela vägen fram. Intill bommen sitter en informationsskylt som berättar lite historia om Mjösjöfortet och bodens fästning som är ganska intressant. Efter bommen tar asfalten vid och färden fortsätter uppåt.

Läs mer: Bodens Fästning – Mjösjöfortet

Gammelängsfortet
Huvudgrinden in till Gammelängsfortet

9. Fästningens avveckling.

Idag ser det annorlunda ut i fästningen. Man har ändrat organisationen inom Försvarsmakten flera gånger sedan uppbyggnaden och nya försvarsbeslut har orsakat stora  objekt har byggts samtidigt som äldre installationer har skrotats p.g.a moderniseringar i omgångar. Man märkte att redan några år efter färdigställande av fästningen blev den snabbt omodern. Förslag fanns om att avveckla men man avvaktade då man såg att det fortfarande fanns potential då eldkraften var så stor från fästningen att en fiende inte skulle ta sig mödan att anfalla.

Redan vid 1978 avvecklades Mjösjöfortet då man ansåg att berget inte höll de mått som man behövde för säkerhetsskäl. Efter att spionen Stig Bergling avslöjat en stor del av fästningen tillsammans med ett antal andra viktiga försvarsanläggningar var man tvungen att göra stora ombyggnationer i området. Det stora bergrummet som inhyst Militärområdesstaben och Luftförsvarscentralen fick tillslut stängas då man byggt ett nyare anläggning. Södra Åbergsfortet moderniserades med både stötvågs- och gasgränser för att bättre kunna ta emot smällen från ett kärnvapen. Det var dock också det enda fort som moderniserades på det viset.

Det sista skottet som sköts från Bodens Fästning ägde rum på nyårsafton 1997. Ungefär 15.000 personer besökte Rödbergsfortet den dagen för att bevittna saluten som skulle äga rum, men även för att deltaga på visningen av fortet. Den visningen var nämligen den första visning för allmänheten. Rödbergsfortet var det sista utav de fem(5) fort som klev av sin verksamhet och det är också även det enda bevarade fort i dagsläget. De resterade bergfort är tömda och stängda. Södra Åbergsfortet tackade för sig nu 2016 då det sanerades och därefter plomberades.

Bodens Fästning
Vy mot Rödbergets fort en Januaridag. Snörekord på många ställen i Norrland men än så syns kanontornen på hjässan. Den gula fyrkanten åt höger på berget är en utav som stora skyddsobjekt skyltar som var placerade vid varje större infart till Boden.
Bodens Fästning
Vägen upp till ett f.d beredskapslager av drivmedel i bergrum. Beläget i Norra fronten och har två gigantiska bergrum som granne till denna anläggning. Dom är dock aktiva fortfarande.

 

 

Källa:
https:// www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/motion/bodens-fastning-som-nationellt-kulturarv_H002Kr271
https:// www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/norrbottens-lan/bodens-fastning/
https:// sv.wikipedia.org/wiki/Bodens_f%C3%A4stning
https:// sok.riksarkivet.se/amnesomrade?postid=Arkis+3a9e7ee8-0266-4521-a025-4a5db7e1b4d2&infosida=amnesomrade-militaria&flik=1&vol=n&s=Balder
https:// sok.riksarkivet.se/nadSokord=anl%c3%a4ggning+8&EndastDigitaliserat=false&BegransaPaTitelEllerNamn=false&lk=Ladda+kategorier&AvanceradSok=False&typAvLista=Standard&FacettLimits=qLer1g%3a0&FacettState=undefined%3ac%7cts4vWA%3ac%7c&FacettFilter=arkis_ark_arkivinstitution%24Krigsarkivet%3a&page=10&postid=Arkis+641d742b-2088-4ab6-8b46-d50e0b6bf98a&tab=post&prependUrl=%2fnad&vol=n%2cn&s=Balder
https:// sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsvarsomr%C3%A5den
https:// sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96vre_Norrlands_trupper
https:// www.fht.nu/Dokument/Armen/arme_publ_dok_hogre_reg_ledn.pdf
https:// sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96vre_Norrlands_milit%C3%A4romr%C3%A5de
https:// sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE%2FKrA%2F0187
http:// fastningsguiden.com/om-rodbergsfortet/

Leave a Comment