Södra Åbergsfortet

Den stora grusplanen utanför grinden till fortet ger en direkt känsla av att platsen är övergiven. Skräp och skrot ligger spritt i vallgraven och detta kan ge intryck av att verksamhet inte ägt rum här under lång tid. Den gråa och trista utsidan på fortet döljer en spännande värld innanför. Långt där inne står nämligen utrustningen igång och arbetar.

Berget har vid detta senaste besök börjat må lite sämre. Man har valt att inte spendera allt för mycket pengar längre, nämligen ingenting alls. Detta beror på att berget kommer att plomberas inom kort. Antagligen ska detta börja veckan efter besöket vi fick göra. Det är tråkigt att ödet nu är här för även denna anläggning ,som ändå har klarat sig hyfsat bra om man tänker på de andra fort som redan är plomberade sedan lång tid tillbaka. Med undantag för Rödberget.

Södra Åbergsfortet
Stötvågsdörren in till fortet

1. Ett sista besök i berget

När den stora stötvågsdörren öppnas känner man direkt doften av unken luft som legat och grott i berget under den senare tid. Värmen är det inget fel på, faktiskt ganska behaglig temperatur inne i de långa tunnelsystemen. Avfuktningen är påslagen i anläggningen men ändå så krävs större resurser för att luften ska bli bra.

Man passerar flera olika ståldörrar innan man når vakten som är placerad i ett utrymme intill gasslussen. Mellan vaktrummet och slussen finns ett fönster som är specialtillverkat av tjockt glas som mäter flera centimeter. Detta är byggd för att tåla de olika stridsgaser som är en risk här i slussen innan man väl kommit in till den skyddade delen av anläggningen. Inne hos vakten fanns en hel del intressanta saker kvar att kika på, bland annat fanns en tablå över berganläggningen samt listor på de personer som driftat berget. Senast daterat var 1985.

Fortsätter man vidare förbi fortexpeditionen når man gasgränsen med sin ståldörr, bakom den finns nästa rum med saneringsduschar. Dessa två duschmunstycken som är monterade på rad skulle användas om personalen var kontaminerad och behövde tvättas innan de kunde fortsätta in i anläggningen. Saneringsrummet är försedd med en dörr i andra änden som efter en luftväxling skulle öppnas och personalen hade kunde då passera in i den skyddade delen av berganläggningen.

Vissa delar av berganläggningen var något fräschare än de andra, detta gäller bland annat ammunitionsförråden där skicket var märkvärdigt mycket bättre än ute i tunnelsystemen. Dörrarna in till dessa förråd var bytta till nyare ,men som idag ändå har blivit några år gamla.

Södra Åbergsfortet är större än vad man kan tro och det tog en stund att ta sig runt hela anläggningen. De nya stötvågsgränserna som stängde in anläggningen i olika zoner passerades flertalet gånger när man tog runt på insidan. Dessa installerades vid en modernisering av anläggningen och detta var det enda fortet inom fästningen som fick denna uppdatering. Om man jämför detta med de andra så skulle jag nog säga att Södra Åbergsfortet var det mest intressanta när det kommer till det byggnadstekniska. Idag är ventilation och avfuktning avslagen, inredningen är utriven och ingångarna förseglade.

Med tanke på att kostnaden för att ha detta bergrum ståendes med avfuktning påslagen dygnet runt så stiger prislappen på elräkningen. Man har inte kommit på någonting vettigt att använda berget till i fredstid, därför tycker man att det är smartast och billigare att stänga igen detta. En större sanering kommer att äga rum innan man gjuter igen inslagen. Det är tråkigt att detta är påväg att ske med ett sådant stort bergrummen nu är det dags för naturen att ta tillbaka berget efter att det har stängts för gått.

– Att en så övergiven utsida kan dölja en sådan spännande insida. Hösten 15

 

Bodens Fästning - Södra Åbergsfortet

 2. Artillerield från södra fronten

Södra Åbergsfortet var en del av Bodens Fästning och stod färdigt 1908. Fortet var byggt för att klara en längre belägring. Här fanns logement och mässar, eget kraftverk, en djupborrad brunn och sjuksalar till den drygt 500 man stora besättningen som skulle bekämpa fienden från öst. Bestyckningen på fortets hjässa utgjordes av åtta kraftfulla kanoner med en kaliber på 8,4-12 centimeter som skulle agera artillerield och slå fienden på längre avstånd från Boden. Som närförsvar fanns kaponjärkanoner med 6 centimeters kaliber för försvaret om fienden olyckligtvis tagit sig hela vägen in mot fortets stormgravar. Dessa fanns monterade i skyddade utrymmen längs med fortets stormgrav.  Södra Åbergsfortet utgick som befästning 1997.

2.1 Pjäserna på hjässan

8 cm kanoner m/94-04 i pansar-torn m/03 B

Huvudhyftet med anläggningen och dess användningsområde är de tunga pjäser som sitter monterade på fortets hjässa. Fyra stycken 8cm kanoner var de mindre varianter som sågs nödvändiga och användes då fienden hade kommit in i fortets närhet. Med en räckvidd på 6km så skulle dessa rikta in sig på mål som de ännu större pjäserna inte kunde.

12 cm kanoner m/99 i pansartorn m/03 B

Dessa var de kraftigaste pjäser som fortet hade. Med sina 9km i räckvidd skulle man stoppa fienden på långt håll. Tillsammans med de andra fortens bestyckning så skulle Boden bli ostört gällande kränkningar från främmande makt. Mjösjöfortet och Rödbergsfortet bestyckades med 15cm Haubits till en början men fick också ta del av de nyare 12cm pjäserna.

2.2 6 cm kanoner m/07 i kaponjärlavett m/07 och stormgraven

kanonerna skulle som sagt ha till uppdrag att försvara fortet och dessa användes som närförsvar. kaponjärkanonerna var byggda i en stormgrav och denna grav löpte runt längs med fortets alla sidor. En stormgrav har en likhet med dåtidens vallgrav men då vattnet inte finns här. Dessa kaponjärer var riktade mot både huvudingång till fortet såsom de fyra sidor runt om fortet. Vikten på dessa var 524kg respektive 426kg beroende på modell. Hade fienden kommit såhär nära var risken stor att dem kunde ta sig antingen in i fortet via hjässan eller via någon dörr. Detta ville man undvika till varje pris och det var där som kaponjärkanonerna skulle spela stor roll.

3. Utformning

Anläggningen å Södra Åbergsfortet totalrenoverades på 70-talet och förstärktes ytterligare mot kärnvapen. Man förslöt den äldre ingångstunneln in mot fortet och fyllde tunneln med grus och sten. Detta för att tryckvågen inte skulle leta sig rakt in mot fortets inslag. i fortgraven. Utsidan på fortet försträktes med armerad betong, både runt ventilation men även inslagsortarna (ingångarna). De nya bastanta stötvågsdörrarna ökade skyddet avsevärt vid en eventuell tryckvåg från en detonation och ventilationen fick stötvågsventiler som vid övertryck från utsidan försluter sig. Innanför stötvågsgränserna installerades gastäta dörrar och ventilation och det medförde att anläggningen nu var säkrad mot stridsgaser. För att garantera att dessa hålls utanför måste berget vara tätt och ett övertryck i anläggningen måste finnas. Södra Åbergsfortet är egentligen inte att förväxla med de andra forten då dem inte är i närheten så säkert som denna konstruktion efter moderniseringen.

Svagheten är att bergtaket inte är överdimensionerat, som de kustartillerianläggningar från kalla krigets tid var. Dem sprängdes ned mycket längre under bergets hjässa och skalskyddet på dem var avsevärt bättre.

4. Bodens Fästning

Försvaret i norr var eftersatt vid sekelskiftet 1900. Finland ingick i det Ryska storfurstendömet och det ryska hotet mot malmfälten och malmbanan ansågs uppenbart. År 1900 beslutade regeringen att anlägga Bodens fästning. Placeringen var strategisk. Motoriserade förband och flyg var ännu inget hot och till Boden nådde inte fientlig flottas artilleri. Här anslöt också stambanan till malmbanan. Via järnväg skulle Boden snabbt kunna mobiliseras.
 
Anläggningar nersprängda i berg var det senaste inom försvarskonsten. Kring Boden fanns passande berg och 1916 stod allt klart. Fästningen utgjordes av fem fort och tre mindre fästen. Fem regementen anlades nere i staden för att betjäna fästningen. Tillsammans utgjorde de Bodens garnison. Fullt mobiliserat skulle mer än 15000 soldater ingå i försvaret. Bodens fästning var i bruk under två världskrig och kanske bidrog slagkraften till att hålla fienden på behörigt avstånd. På 1970-talet påbörjades en avveckling. År 1997 sköts en sista salva från Rödbergsfortet, men all nedlagt möda i bergen består.
Idag förvaltas forten av SFV.
Södra Åbergsfortet
Välkommen in i Södra Åberget. Här har det utrustats med både stötvågs- samt gasgränser för att skydda fortet och dess personal från stora konsekvenser. Glasrutan till vänster är Fortexpeditionen där vakten sitter i ett gastätt rum. Glasrutan är alltså gastät och denna lösning är lite speciell att ha i ett bergrum.
Södra Åbergsfortet
Fortexpeditionen och vakten sett inifrån hans lilla gastäta rum. Här skulle folk kontrolleras vid passade in i fortet. Bakom kameran finns stora kontrollskåp med översiktsritningar och sensorer till de stötvågs-, gas- och branddörrar.

Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Gasslussen med saneringsduschar där rengöringen skall ske ifall man har blivit kontaminerad av olika sorters stridsmedel eller nedfall.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
När man väl är inne i anläggningen så kliver man in i en lång korridor som löper längs bergets sida. Man kan kalla detta för en huvudkorridor där alla fortets tre våningar kan nås.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Ett kontor på det nedre planet som idag agerar rum till fortdriftaren. Utrustat med handfat och lite med bekvämligheter kan jag tro att det har varit något högre befäl som tidigare använt detta.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Dörren som leder ned till Galleri 1, där också dräneringspumparna sitter.

Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
I fortet finns det två större sjukrum där personal skall placeras då hälsan är sämre än normalt. Rummen är runt 100kvm stora och kunde vid en kris inhysa en större mängd soldater som blivit skadade i strider runt om fortets väggar.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
I anslutning till sjuksalarna finns denn “Sjukstuga” där doktorn fanns. Idag står bara sängen kvar tillsammans med ett par handfat. Det är en rätt rå känsla i denna del av anläggningen. Att vara insjuknad här under ett krig är nog någonting som man helst skulle vilja undvika.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
En ritning/skiss på del av anläggningen med dess olika gränser mot vapen. Fortet och Bodens Fästning var beläget i Militärområde ÖvreNorrland, därav beteckningen ned till höger.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Den mötka tunneln mellan ammunitionsdelen där man matade pjäserna med partoner. Stötvågsgränserna ser till att ett kärnvapen inte tar sig igenom hela anläggningen utan bara vissa delar
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
En närmare titt på den mäktiga stötvågsgräns som gränsar av anläggningen in mot de mer känsliga delar där personalen skall befinna sig när de inte är vid pjäserna.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Fortsätter man längs med tunneln i föregående bild så kommer man upp hit till 3e våningen. Det är här som man skickar upp patroner till de pjäser på som finns på hjässan. Utgång till pjäserna med stötvågsgränser finns ut till varje pjäs.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Elmatning upp till det övre planet. Detta rum är uppskattningsvis 70m långt.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Ingång till pjäs som ligger längst bort i fortet. Där nere finns också ett galleri för dränering och uppsamling av tomhylsor.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Här matades pjäserna med ammunition från bergets övre våning. Längs med denna stora lokal finns också rum för tändhattar och förråd.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Matning till pjäserna på hjässan. Här transporterades ammunitionen på band hela vägen upp till pjäs där en arbetande skulle flytta patronen och ladda pjäsen.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Eldrör finns liggandes nere i berget som tillhörde de stora pjäserna på 12cm. Dessa väger en hel del och befaras ligga kvar när man gör en plombering av berget.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Hissen som transporterar ammunitionen från de stora förråden längst ner i berget. Via denna hiss fraktas patronerna hela vägen upp till övre plan.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Två stora förråd med en skön temperatur. Även här är det tjocka stötvågsdörrar som skyddar förråden. De orangea dörrar leder in till förråden.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Här är en blick inifrån det ena förrådet som har en yta på runt 200kvm. Även här är det ett skönt klimat och ekot studsar bra mellan väggarna.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Hissen som leder från ammunitionsförrådet upp till över våningen. Detta ur en annan vinkel.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Gasgränsen från övre våningen och trappen som leder ned till logementen, stridsledningen och hygienutrymmena.

Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Klassiska handfaten vid större anläggningar. Här stod soldaterna på rad för att vaska sig innan det var dags att lägga sig. Längre bort i korridoren finns logementen. En bit fram till höger ligger stridsledningen.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
En titt nedåt i den stora trappan med tablåtavlan. En häftig känsla att se det råa urberget.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Stridsledningen har fortfarande mycket av sin inredning kvar. Även på denna bild syns en hel del kartor.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Stridsledning
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Kartor i mängder ligger på borden inne hos staben. Här på bodens närområde.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Ett häfte med papper och anteckningar över besök som gjorts i berget utöver ordinarie personalen. Detta papper är daterat tillbaka till 1983.

Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Ordertavla och Lägesorientering i trappan som leder upp till bl.a stridsledningen. Här passerade den större del av personalen dagligen ,därav placering av tavlan.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Denna del känner man igen sedan skoltid och även matsalar överlag. Här bakom stod kökspersonalen och serverade soldaterna som hade sina brickor framför dem.
Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Köket i fortet innehåller i dagsläget inte mycket utrustning. Förr stod här stora kärl där maten skulle tillredas till de artillerister och infanterister som tjänstgjorde.

Södra Åbergsfortet - Bodens Fästning
Förråd till köket som ligger i anslutning till den stora huvudkorridor på den nedre våningen.
Bodens fästning ,Södra Åberget
Huvudtunneln på bottenplanet med den innersta stötvågsdörren närmast i bild följt av gasdörren. I centrum i bilden sitter min vän och försöker få ett foto av den stora trappan som leder till andra våningen.ff

Ref: Broschyr “Bodens Fästning – Karta & Historik” av Statens Fastighetsverk

Leave a Comment