Södra Åbergsfortet
Den stora grusplanen utanför grinden till fortet ger en direkt känsla av att platsen är övergiven. Skräp och skrot ligger spritt i vallgraven och detta kan ge intryck av att verksamhet inte ägt rum här under lång tid. Den gråa och trista utsidan på fortet döljer en spännande värld innanför. Långt där inne står nämligen utrustningen igång och arbetar.
Berget har vid detta senaste besök börjat må lite sämre. Man har valt att inte spendera allt för mycket pengar längre, nämligen ingenting alls. Detta beror på att berget kommer att plomberas inom kort. Antagligen ska detta börja veckan efter besöket vi fick göra. Det är tråkigt att ödet nu är här för även denna anläggning ,som ändå har klarat sig hyfsat bra om man tänker på de andra fort som redan är plomberade sedan lång tid tillbaka. Med undantag för Rödberget.
1. Ett sista besök i berget
När den stora stötvågsdörren öppnas känner man direkt doften av unken luft som legat och grott i berget under den senare tid. Värmen är det inget fel på, faktiskt ganska behaglig temperatur inne i de långa tunnelsystemen. Avfuktningen är påslagen i anläggningen men ändå så krävs större resurser för att luften ska bli bra.
Man passerar flera olika ståldörrar innan man når vakten som är placerad i ett utrymme intill gasslussen. Mellan vaktrummet och slussen finns ett fönster som är specialtillverkat av tjockt glas som mäter flera centimeter. Detta är byggd för att tåla de olika stridsgaser som är en risk här i slussen innan man väl kommit in till den skyddade delen av anläggningen. Inne hos vakten fanns en hel del intressanta saker kvar att kika på, bland annat fanns en tablå över berganläggningen samt listor på de personer som driftat berget. Senast daterat var 1985.
Fortsätter man vidare förbi fortexpeditionen når man gasgränsen med sin ståldörr, bakom den finns nästa rum med saneringsduschar. Dessa två duschmunstycken som är monterade på rad skulle användas om personalen var kontaminerad och behövde tvättas innan de kunde fortsätta in i anläggningen. Saneringsrummet är försedd med en dörr i andra änden som efter en luftväxling skulle öppnas och personalen hade kunde då passera in i den skyddade delen av berganläggningen.
Vissa delar av berganläggningen var något fräschare än de andra, detta gäller bland annat ammunitionsförråden där skicket var märkvärdigt mycket bättre än ute i tunnelsystemen. Dörrarna in till dessa förråd var bytta till nyare ,men som idag ändå har blivit några år gamla.
Södra Åbergsfortet är större än vad man kan tro och det tog en stund att ta sig runt hela anläggningen. De nya stötvågsgränserna som stängde in anläggningen i olika zoner passerades flertalet gånger när man tog runt på insidan. Dessa installerades vid en modernisering av anläggningen och detta var det enda fortet inom fästningen som fick denna uppdatering. Om man jämför detta med de andra så skulle jag nog säga att Södra Åbergsfortet var det mest intressanta när det kommer till det byggnadstekniska. Idag är ventilation och avfuktning avslagen, inredningen är utriven och ingångarna förseglade.
Med tanke på att kostnaden för att ha detta bergrum ståendes med avfuktning påslagen dygnet runt så stiger prislappen på elräkningen. Man har inte kommit på någonting vettigt att använda berget till i fredstid, därför tycker man att det är smartast och billigare att stänga igen detta. En större sanering kommer att äga rum innan man gjuter igen inslagen. Det är tråkigt att detta är påväg att ske med ett sådant stort bergrummen nu är det dags för naturen att ta tillbaka berget efter att det har stängts för gått.
– Att en så övergiven utsida kan dölja en sådan spännande insida. Hösten 15
2. Artillerield från södra fronten
2.1 Pjäserna på hjässan
8 cm kanoner m/94-04 i pansar-torn m/03 B
Huvudhyftet med anläggningen och dess användningsområde är de tunga pjäser som sitter monterade på fortets hjässa. Fyra stycken 8cm kanoner var de mindre varianter som sågs nödvändiga och användes då fienden hade kommit in i fortets närhet. Med en räckvidd på 6km så skulle dessa rikta in sig på mål som de ännu större pjäserna inte kunde.
12 cm kanoner m/99 i pansartorn m/03 B
Dessa var de kraftigaste pjäser som fortet hade. Med sina 9km i räckvidd skulle man stoppa fienden på långt håll. Tillsammans med de andra fortens bestyckning så skulle Boden bli ostört gällande kränkningar från främmande makt. Mjösjöfortet och Rödbergsfortet bestyckades med 15cm Haubits till en början men fick också ta del av de nyare 12cm pjäserna.
2.2 6 cm kanoner m/07 i kaponjärlavett m/07 och stormgraven
kanonerna skulle som sagt ha till uppdrag att försvara fortet och dessa användes som närförsvar. kaponjärkanonerna var byggda i en stormgrav och denna grav löpte runt längs med fortets alla sidor. En stormgrav har en likhet med dåtidens vallgrav men då vattnet inte finns här. Dessa kaponjärer var riktade mot både huvudingång till fortet såsom de fyra sidor runt om fortet. Vikten på dessa var 524kg respektive 426kg beroende på modell. Hade fienden kommit såhär nära var risken stor att dem kunde ta sig antingen in i fortet via hjässan eller via någon dörr. Detta ville man undvika till varje pris och det var där som kaponjärkanonerna skulle spela stor roll.
3. Utformning
Anläggningen å Södra Åbergsfortet totalrenoverades på 70-talet och förstärktes ytterligare mot kärnvapen. Man förslöt den äldre ingångstunneln in mot fortet och fyllde tunneln med grus och sten. Detta för att tryckvågen inte skulle leta sig rakt in mot fortets inslag. i fortgraven. Utsidan på fortet försträktes med armerad betong, både runt ventilation men även inslagsortarna (ingångarna). De nya bastanta stötvågsdörrarna ökade skyddet avsevärt vid en eventuell tryckvåg från en detonation och ventilationen fick stötvågsventiler som vid övertryck från utsidan försluter sig. Innanför stötvågsgränserna installerades gastäta dörrar och ventilation och det medförde att anläggningen nu var säkrad mot stridsgaser. För att garantera att dessa hålls utanför måste berget vara tätt och ett övertryck i anläggningen måste finnas. Södra Åbergsfortet är egentligen inte att förväxla med de andra forten då dem inte är i närheten så säkert som denna konstruktion efter moderniseringen.
Svagheten är att bergtaket inte är överdimensionerat, som de kustartillerianläggningar från kalla krigets tid var. Dem sprängdes ned mycket längre under bergets hjässa och skalskyddet på dem var avsevärt bättre.
4. Bodens Fästning
Läs även mer om anläggningarna i Bodens Fästning:
Bodens Fästning – Ett av Sveriges största militära byggnadsprojekt någonsin
Bodens Fästning – Anläggning 8/ Luftförsvarscentral LFC ÖN3 Illern
Bodens Fästning – Rödbergsfortet
Bodens Fästning – Gammelängsfortet
Bodens Fästning – Leåkersfästet
Bodens Fästning – Norra Åbergsfästet
Bodens Fästning – Sveriges guldreserv
Bodens Fästning – Södra Åbergsfortet
Bodens Fästning – Mjösjöfortet
Bodens Fästning – Radiobunkern
Bodens Fästning – Ballonghallen
Källa: Broschyr "Bodens Fästning - Karta & Historik" av Statens Fastighetsverk