Säters mentalsjukhus

En bit in i landet ligger det som en gång var en plats där personer med svåra psykiska problem samlades, Säters hospital. Längs med den fina sjön Ljustern finns en bit historia som sedan lång tid varit dels övergiven. Säters sjukhus finns dock än idag kvar och har avdelningar öppna för viss typ av sjukvård. Längst bort på det gamla sjukhusområdet skymtar något iögonfallande bakom en skogsdunge. Den Fasta paviljongen ger ett intryck likt en skräckfilm.

Parkeringen invid den fasta paviljongen har fortfarande kvar de elstolpar som personalen använde för sina personbilar, men även dessa har gått ur tiden och blivit vandaliserade. Det som utmärker detta hus lite mer än resten på området är att det finns galler som täcker varenda fönster runt om byggnaden samt att bakgården är omringad av en stor betongmur som mäter fem meter i höjd. Man kan förstå att säkerheten här var betydligt större än vid de andra byggnaderna på området, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på vilka som satt på insidan.

Entrén ligger mitt på byggnadens ena långsida mot sjukhusområdet. Väl innanför går en trapp ned till källaren samt en halv trappa upp för att komma till själva entrévåningen. Källarvåningen verkade mest spännande och vi började med den. Trappan slingrar sig nedåt och putsen från väggarna har lagt sig som ett lager på stegen. Väl därnere är det mörkt, dem fönster som finns här är inte alls stora. En lång korridor löper genom källarvåningen tillsammans med en hel del rör och ledningar. Det mest intressanta här nere är nog duschutrymmena, som troligtvis användes av personalen på plats då dessa är utanför vakten. Utöver detta finns inte så mycket mer än massa skrot och elledningar. Lika bra att fortsätta upp en våning.

Väl uppe på första våningen i den fasta paviljongen finns ett rum med direkt anslutning till den sluss som man måste passera för att ta sig till huvudkorridoren på våningen. Just det här rummet har vid flera tillfällen blivit inrett med bl.a säng, tavlor och dockor, precis som att någon hälsar på rätt ofta. Förmodligen och troligtvis är det bara folk som tycker om att skrämmas, men vad vet vi. Här ligger också massvis med tidningspapper på golvet från lång tid tillbaka då mentalsjukhuset var igång. Troligtvis har tidningarna används som tapet då man kunde se små bitar hängandes kvar på väggarna. Väl in genom vakten och dess sluss tar vi oss ut i korridoren som löper genom våningen. En mäktig syn, precis som det skulle kunna se ut i en skräckfilm. Ett tjugotal dörrar till patientrummen står på vid gavel och färgen på väggarna har torkat och fallit till backen. Att stå här en höstkväll med både regn och blåst ger verkligen en kuslig känsla.

Vägen upp mot andra våningen är inte den säkraste. Puts och tegel har rasat från väggarna och fyller upp trappstegen. Våningen är nästan identisk med den första om man ser till utformningen av den långa korridoren och alla dess rum som löper längs med. Ett utav de rum som väckte mest uppmärksamhet var det rum där ett ensamt badkar var placerat i mitten, säkerligen det rum där patienterna fick tvätta sig. Dock under sträng uppsikt. Även här på denna våning är det mesta vandaliserat och förstört. Det känns inte som att någon ruta var hel på byggnaden.

För att ta sig upp på den vindsvåning som tidigare funnits tar man trappan ytterligare en våning. Tyvärr så blev vindsvåningen kraftigt förstörd i en brand för några år sedan. Nu är skaderisken överhängande om man skulle vara nyfiken nog att titta på det lilla som finns kvar av utrymmet. Takplattor ligger på utbrända bjälkar som hotar att rasa ned på oss och även ned på marken runt om den övergivna byggnaden. Man får verkligen passa sig för att stå nära fasaden när man besöker platsen, om man nu inte vill ha tegel över sig.

Säters Hospital inviges

Säters hospital har funnits under lång tid och haft ett stort antal patienter. Sjukhuset öppnades 1912 och var då ett av Sveriges största och modernaste mentalsjukhus då hela området bestod av 37 byggnader och var nästan att jämföra med många städer i storlek. Vid öppnandet fanns 830 vårdplatser som snabbt togs upp på de 20 paviljongerna där indelningen gjordes efter grad av orostillstånd.

Man delade upp sjukhusområdet på två delar, en manlig och en kvinnlig sida. Samtliga avdelningar och kategorier byggdes i dubbel upplaga för att anpassas till de behov som fanns på sjukhusområdet.

“År 1956 fanns under Säters sjukhus överinseende sammanlagt 1578 patienter. ” regiondalarna.se

Paviljongerna utformades på så vis att patienten skulle kunna övervakas på salarna och med ett lågt antal patienter per avdelning skulle detta garanteras. Normalt fanns mellan 20-45 patienter i antalet på en avdelning och nu när tillsyn av patienten istället för tvångsmedel var aktuellt fick vissa avdelningar omorganiseras. Man ville även byta ut fönster med cellkonstruktion mot större öppnare lösningar med ett tjockare glas, detta för ett större välbefinnande hos patienten. Detta gällde inte den fasta paviljongen där galler för fönstren fortfarande var aktuellt.

Mentalsjukhuset genomgick renoveringar och tillbyggnader under hela 1900-talet och det finns idag bara ett fåtal byggnader kvar från seklets början, museibyggnaden, bageriet, verkstadshuset och den fasta paviljongen. En stor del av byggnaderna revs redan på 1950-talet och ersattes med ibland större komplex. Man såg efter bara några år att det fanns för få enkelrum och badrum på anläggningen ,vilket tillkom efterhand.

Sjukhuset placerades i ett naturskönt läge med stora grönområden och vatten nära till hands i ett område som heter Skönvik. De stora grönområdena var typiskt för denna typ av sinnessjukhus. När man planerade byggnationen av mentalsjukhuset stod det mellan att placera det där det nu står eller i Slätta ,en bit utanför Falun.

Krigssjukhus

Under 1970-talet revs en av de centrala byggnaderna i sjukhusområdet för att ge plats åt en ny centralbyggnad, det nya Medicinska centrat. Utformningen av den nya byggnaden gjordes väldigt speciell med ett stort antal byggnadstekniska lösningar som inte är vanliga. Detta skulle nämligen tjänstgöra som ett krigsberedskapssjukhus i kris och krig, med möjlighet till akut krigssjukvård.

Läs även: Södersjukhusets krigssjukhus

Avdelning 30/31 Stormen

Utöver den fasta paviljongen som skulle inhysa de farligaste patienterna öppnades även ett par nya avdelningar. Dessa hette Avdelning 30 och 31 vilka var en kvinnlig respektive manlig avdelning för heloroliga patienter vid Säter. Dessa kom i folkmun att kallas för “Stormen” då det ofta var väldigt lyhört från patienterna och dem hördes ibland över hela sjukhusområdet. Man hade även en bakgård omgärdad av ett högt staket som patienterna kunde använda som rastgård.

Här skulle man kunna isolera patienter på ett helt annat sätt mot resterande avdelningar. Man hade här sängar som var fastskruvade i golvet tillsammans med extra säkerhetsanordningar och luckor för fönstren som skulle skydda glaset.

Den fasta paviljongen

Den fasta paviljongen har stått sedan det öppnades 1912 och var en så kallad säkerhetsavdelning där man man placerade dem farligaste och oroligaste patienterna, som ofta hade ett kriminellt förflutet. Denna avdelning placerades i utkanten på sjukhusområdet med en rastgård på baksidan, ut mot skogen. Då man var tvungen att ha större överblick av patienterna här byggdes ett högt trästaket som löpte runt rastgården, som sedermera revs och ersattes av den nuvarande stenmur klädd i puts. Utöver detta kläddes även samtliga fönsterrutor med kraftigt galler som satt fast i byggnadens skal, som även det var tjockare än resterande byggnader på området. Patienterna här på denna avdelning skulle inte få en chans att fly och man ansåg att dessa skalskydd var tillräckligt. För att komplettera fanns här en större mängd personal samt larmsystem och en portvakt som reglerade vem som fick gå in och ut.

Verksamheten lades ned 1989 och har sedan dess stått övergiven med förfall som resultat. Kommunen hade en plan om att göra den fasta paviljongen till ett museum ,men vilket stoppades då en stor brand förstörde delar av byggnaden år 2002.

Tecknen på att byggnaden stått övergiven är påtagliga. Fasaden har på många ställen rasat samman till den grad att tegelstenarna är synliga. Detta gäller även taket och andra delar runt om byggnaden. På insidan så har nästan all färg på väggar och tak flagnat och torkat sönder. Huvudentrén har man en gång i tiden bommat igen med tanke på säkerheten ,men besökare som har kommit dit efter har hittat nya vägar in från olika håll. Även skadegörelse förekommer på olika håll i byggnaden.

Säters hospital idag

När beslut togs att lägga ned mentalvården i Sverige övergick byggnaderna till landstinget och psykiatrin tog över. Man tömde de mentalsjukhus som fanns och konsekvensen blev att en stor del byggnader stod tomma under en lång tid.

Det finns fortfarande aktivitet på det gamla sjukhusområdet, dock inte alls i samma omfattning som förr. Idag finns det en rättspsykiatrisk regionvårdsenhet i området, placerat direkt norr om det Medicinska centrat. Den nya enheten öppnades 1989 och har väldigt sträng säkerhet för att hantera de intagna där miljön är att likna säkerheten på ett fängelse. Huskroppen är utformat som en stor kvadrat där innergården blir tillika rastgård. Denna utformning gör att rymningsförsök blir betydligt svårare.

Utöver rättspsykiatriska enheten finns Säters vårdcentral och tandläkare på området, som huserar i de gamla byggnaderna alldeles intill vattnet. Det finns även en skola, Dahlanders kunskapscentrum, placerat intill Säters sjukhus och rättspsykiatrin.

 

Källa:
https://www.regiondalarna.se/mentalvardsmuseet/historik/sjukhusarkitektur/#
https://satersmentalhospital.com/saters-fasta-paviljong/