Folksjukdom och sjukhem

Sanatorier byggdes runt om i vårat avlånga land för att kunna ta hand om patienter med sjukdomen lungtuberkulos som är en infektionssjukdom som oftast drabbar lungorna. Stora sjukhuskomplex anlades ,ofta helt för sig självt ute i skogen där naturen var bra. Ofta var dessa platser högt belägna eller invid vattendrag då de klimatologiska förhållandena ansågs hjälpa läkandeprosessen av sjukdomen.

1. Vägen slingrar sig genom skogspartier innan man når fram till platsen där sanatoriet ligger. Framsidan möter en på ett trevligt sätt med sina grönområden och ett byggnadskomplex i en gammal härlig stil. Den svenska flaggan svajar lite lätt i vinden innan den sluter sig om flaggstången. Huvudentrén med sina dubbeldörrar finns placerade mot hörnet i den del av byggnaden som sticker ut som en tarm från resten. Det ser mörkt ut i byggnaden och det verkar inte vara någon speciell aktivitet därinne. Vi går fram mot dörren och inser att den står på glänt, frågan är om ägaren möjligtvis är på plats ändå. Efter att ha ropat några gånger ger vi upp då vi inte får något svar och går ned från trappan och entrén. En boende i närheten kommer gåendes mot sanatoriet.

Hålahult sanatorium
Men när man väl kommer runt hörnet på den stora byggnaden så ser får man den riktiga synen på hur fin den här platsen egentligen är. Och det här är faktiskt också framsidan på anläggningen ,som man inte heller kunde tro från början.

Han är väldigt trevlig och berättar en del historia om platsen och hur patienterna hade det på platsen. Han pekar bort mot en byggnad och berättar om arbetet som patienterna fick ägda tid åt, dem patienter som var tillräckligt friska vill säga. Några andra byggnader tillhörde personalen och de är till viss del även bebodda idag. Vi tar oss runt området och mot baksidan på sanatoriebyggnaden.

Det som vi nu står framför är en väldigt häftig syn. Byggnaden är byggt i en vinkel och nästan omfamnar bakgården och dess grönområde. Detaljerna på fasaden är speciella och väldigt framhävande, vilket var typiskt på denna tid då det byggdes. Komplexet med sina fyra våningar berättar hur det en gång i tiden såg ut på platsen när patienterna bodde här. Längs husfasaden löper en liten gångväg som dem troligtvis tog promenader på förut. Högst upp i mitten på mittendelen av byggnaden finns en stor klocka, men oklart om den fortfarande fungerar. På avstånd ser skicket ändå ganska bra ut, för att vara en sådan gammal byggnad som stått orörd under en så lång tid. Men vid närmare titt finns skönhetsfläckar i form av puts som släppt och färg som flagnat bord. Charmen finns ännu kvar i alla fall.

2. Bakgrunden till uppbyggnaden av sanatorier

Det började oftast med en hostning, följt av trötthet och sedan var symptomen i full gång. Innan döden var ett faktum hade man under lång tid insjuknat mer och mer under plågsamma förhållanden. Sjukdomen tuberkulos (TBC) har sedan länge funnits bland människor, men det var först i mitten på 1800-talet som man öppnade upp avlägsna sjukvårdsinrättningar för personer som led av detta. Sjukdomen orsakas av en bakterie vid namn tuberkelbakterie, som återfinns hos både människor och djur. Denna bakterie sprids via droppinfektion som vid exempelvis hosta och nysningar. Utöver att bakterien angriper lungorna kan den även sätta sig på ex. huden, körtlar och skelettet.

Själva idén till uppbyggnaden av dessa komplex kom från en läkare vid namn Hermann Brehmer, som även han hade känningar av sjukdomen. Det var under en resa i bergskedjan Himalaya som han upptäckte lindring för sina symptom och ett nytt påstående föddes. Han ansåg alltså efter den resan att lungtuberkulos kunde botas genom vistelse i gynnsamma förhållanden med frisk luft, kraftig näring och härdning.

Hålahult sanatorium
När man väl kommer in på området så är detta den första syn man får på huvudbyggnaden och dess flyglar. Kan tyckas inte vara någonting speciellt vid en första anblick ,för det gör det egentligen inte heller.

3. Sanatorier i Sverige

Runt om i Sverige byggdes från slutet av 1800-talet speciella sjukhem för att kunna ta hand om patienter med sjukdomen tuberkulos. Denna sjukdom härjade friskt i städerna och man ville då skilja på de sjuka från de friska personerna genom att transportera dem till en ort långt ifrån samhället. Inget effektivt läkemedel fanns vid denna tid. Man valde plats för sanatoriet enligt den vårdideal som då var aktuell och det innebar att dem placerades nära sjöar och hav, alternativt belägna på högre höjder. Man trodde då att dessa fridfulla platser tillsammans med den friska luften skulle främja läkning av sjukdomen enligt Hermanns påstående.

Det var dock under de första åren på 1900-talet som sanatorier började ta form runt om i landet. Det var nämligen så att samtliga län uppförde ett eller flera sanatorier av varierande storlekar. Det största sanatorium som funnits i Sverige låg beläget i Salem utanför Stockholm. Det hade plats för 440 patienter ,vilket är ett stort antal. Idag är det Söderby Sjukhus.

Även kungafamiljen engagerade sig på olika sätt. Bland annat initierades uppförandet av tre jubileumssanatorier, som även kallades folksanatorier. Dessa var främst avsedda för patienter med en dålig ekonomisk situation och idén till detta kom från Tyskland och dess modell på folksanatorier. Resultatet blev som sagt tre sanatorier till en början, med placering i norra, mellersta(Hålahult) och södra Sverige. De i södra och mellersta delarna kom att bli utformade på samma sätt av samma arkitekt medan sanatoriet i norr fick en helt annan utformning. Ytterligare ett jubileumssanatorium uppfördes i Halland och invigdes 1913 efter ett tillskott i ekonomin av staten.

Hålahult sanatorium
Huvudbyggnaden mitt i bild med dess flyglar som breder ut sig. Jag tror att den här platsen var ganska skön på sommaren ,med en stor äng och lugnet runtomkring.

4. Hålahults Sanatorium – Jubileumssanatorium

Sanatoriet invigdes år 1900 som ett jubileumssanatorium, eller även kallat “folksanatorium”. Detta av kung Oscar II och hans hustru. Den pampiga anläggningen hade plats för 104 patienter i huvudbyggnaden, vilket kan anses vara ett normalstort sanatorium. Under sommaren inhystes 20 patienter i två så kallade sommarpaviljonger. Dessa inrättningar ansågs vara moderna för sin tid då det installerades elektrisk belysning samt vattentoaletter. I flyglarna till huvudbyggnaden fanns fyra olika vårdavdelningar där patienterna bodde och levde, ibland under en lång period av deras liv. Här disponerades 18 platser av dåvarande landstinget i Örebro län och 30 platser till statstjänstemän.

Mittpartiet på huvudbyggnaden av sanatoriet innehöll bland annat dagrum, kontor, mottagningsrum. Den del av byggnaden som ligger vinkelrätt likt ett T kom att inrymma storköket med matsal. Det är även i entrévåning på denna del som huvudingången finns.

Läs även: Säters mentalsjukhus

Eftersom sanatoriet skulle vara självständigt behövdes byggnader och personal av alla dess slag. Boning till viss del av personalen byggdes tillsammans med andra viktiga ekonomibyggnader och maskinhus. Även stall, garage och verkstäder uppfördes på området för att de boende i någon mån kunde arbeta och därmed inte sitta sysslolösa. Andra viktiga delar såsom post och bibliotek fanns också här för att öka tillfredsställelsen som patienterna behövde.

Hålahult Sanatorium
Ett vykort som en läsare har skickat till oss, där det på baksidan är antecknat: “Duvslaget” den 28 juni 1918 vid Hålahult sanatorium.

Utöver teorin om att patienten skulle läka genom frisk luft, bra mat och mycket vila började man experimentera med olika kirurgiska ingrepp. Det fanns flera olika typer av ingrepp som man då trodde kunde lindra sjukdomen och ett utav dem var något man kallar för kollapsterapi. Det innebär att man lossade lungan och stack sedan in en nål mellan ett par revben för att då fylla lungsäcken med kväve. Denna process med fyllning kunde upprepas så ofta som en gång i veckan för att sedan avta till behovsstyrt. Denna form av lungkollaps trodde man skulle resultera i att lungan läkte snabbare då lungrörelser inte förekom, dock blev sviterna sådana att man fick nedsatt lungfunktion resten av livet. En annan typ av ingrepp var thorakoplastikoperation, där ett revben avlägsnades till lungans fördel då den kunde ha ett bättre viloläge. Även denna metod hade sina begränsningar, då kroppen riskerade att bli kraftigt förvriden med tiden.

Som tur var uppfanns läkemedel mot tuberkulosen, men genombrottet  kom inte förrän på 1940-talet. Lättnaden var stor efter upptäckten av medicinerna som nu kunde ersätta de tidigare kirurgiska ingreppen och lindra sjukdomen på ett effektivare sätt. Det var tillsammans som PAS och streptomycinet visades vara effektiva. En tidigare patient berättar i serien “Hemliga svenska rum” att hon fick en deciliter av den illaluktande sörjan varje dag som man skulle själva med vatten. Enligt henne var det så hemskt att man ofta kräktes upp det ganska snabbt efteråt. Men ville man ha en större chans att överleva var man tvungen att få i sig allt. En bieffekt av medicinen var bland annat känslighet mot solljus. Detta medförde att man målade vissa fönsterrutor i vit färg då endast en del ljus kunde ta sig genom

I takt med att läkemedel utvecklades som kunde lindra sjukdomen avtog trycket på sanatoriet. Medicinen skrevs ut på löpande band och patienterna blev ofta friska väldigt fort. Detta var en automatisk påverkan på sanatoriet. Då patient efter patient skrevs ut och folk inte längre behövde vård på sanatoriet började korridorerna eka tomma.

Utöver läkemedlens påverkan hade också uppförandet av länssanatorier en effekt då antalet vårdplatser minskades på detta sanatorium. Fram till 1948 hade över 11.000 patienter behandlats för tuberkulos. Efter denna tidsperiod så avvecklades sanatoriet ,men fick andra användningsområden.

5. Tiden efter sanatorieverksamheten

Andra användningsområden kom att flytta in, först i form av psykiatrisk instans för lättskötta psykiskt sjuka. Även denna regi hölls av Örebro läns landsting och hit flyttades patienter från Örebro stads vårdhem, som då var en upptagningsanstalt för sinnessjuka. Detta höll i sig ända fram till 1990-talet.

Efter den verksamheten fick anläggningen också agera som flyktingförläggning. Detta var under en kortare period och har sedan dess egentligen inte haft någon betydande funktion. I dagsläget har den syfte som förråd till olika saker, ingenting märkvärdigt egentligen. Frågan är vad som nu kommer hända med den anläggning som en gång i tiden var en fin och fridfull plats.

Hålahult sanatorium
Flygeln med lite detaljer på fasaden.
Hålahult sanatorium
En fin liten bunker med fasad liknande ett vanligt hus. Det kan säkert ha varit något sorts matförråd eller dyligt.
Hålahult Sanatorium
..och blickar upp mot fasadens fönster.
Hålahult sanatorium
Huvudbyggnaden från framsidan. Detaljerna man hade tid med att rita ,forma och konstruera. Sånt görs nästan aldrig nuförtiden.
Hålahult Sanatorium
Hålahult Sanatorium
Fasaden på den mäktiga byggnaden.
Källa:
https:// www.na.se/artikel/historien-om-halahults-sanatorium-har-raknades-inte-dagar-har-raknades-jular
https:// sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A5lahults_sanatorium

 




Leave a Comment