Scroll to Content

Det övergivna gruvsamhället

Efter att en god vän besökt denna plats kände även jag att man kunde ta en sväng förbi. Han berättade att man flyttat husen i byn till en annan plats, endast grunderna skulle finnas kvar. Detta berodde på att man hittat bättre plats att bryta material, som i sin tur skulle resultera i en större summa pengar.

Långt ut i ingenmansland finns denna ödsliga plats som en gång i tiden hade full aktivitet och ett samhälle som var byggt kring gruvan. Här fanns skola och faciliteter som skulle göra det bekvämt för de boende i området. Idag ser man de hundratals om inte tusentals betongfundament som husen i byn vilat på. Det är en upplevelse att gå igenom byn då allt är övergivet. En del av gruvlaven är idag vattenfylld och omhängnad av staket för att kunna bibehålla säkerheten.

Bergrum ,gruva

Det var redan i början av 20-talet som guldmalm påträffades i området. Det var gruvbolaget Boliden som skulle ta på sig projektet med den nya gruvan som skulle bli en succé. Man räknade på att man skulle kunna utvinna över en miljard ton med material som skulle vara vinnande för företaget. Med sån stor kvantitet behövs också en hel del personal på området, som skulle få hela samhället att fungera.

Sammanlagt skulle 965 nya jobb presenteras på området där nya gruvan skulle sprängas ut. Huvuddelen skulle bestå av bergarbetare men en stor del annan kompetens skulle behövas där bl.a elektriker, mekaniker och tjänstemän fanns inräknad. Utöver arbetarna som skulle vara i gruvan behövdes även folk inom flera samhällsfunktioner där främst näringslivet skulle bli påverkad på en hög nivå. Där räknade man med att 265 nya tjänster skulle behövas.

Gruvdriften inleddes på flera håll och ett smältverk uppfördes en bit ifrån. Guldfyndigheten gjorde att man kom att intressera sig för detta fältet. 1930 genomfördes en provborrning och senare ett beslut om provbrytning ned till 130 meters nivå. Innan man hade bestämt sig för att stanna på platsen uppfördes endast ett hus med logement ,markententeri och kontor. anläggningsarbetarna fick bo i tält under den första perioden av brytandet.

Det gick precis som man hade tänkt sig och proverna visade att malmen innehöll en hel del koppar och var rätt koncentrerad. Dock så var fyndigheten inte så omfattande som man hoppats och det innebar att gruvans livslängd skulle bli begränsad. Det skulle bli stora kostnader att få igång verksamheten och ett samhälle, men tillslut blev det ett skarpt läge och man började resa upp byggnad efter byggnad på kort tid. Sommaren 1936 påbörjades alltså bygget av samhället runt gruvan och redan fram mot vintern flyttade de första familjerna in. Man byggde husen efter rangordning och det innebar att gruvingenjörens villa stod längst upp på gatan medan husen för de arbetande som var lägst i rang fick stå längst ned.

Gruva

Tyvärr så visade det sig att malmen var mindre än beräknad och även så kopparhalten. Provborrningarna hade ju tidigare påvisat helt andra resultat. Som påföljd av detta och att världsmarknadsprisetkoppar sjönk i botten under andra världskriget var detta toppmoderna och unika samhälle påväg att dö ut. Redan 1946 gjordes sista skiftet i gruvan och mindre än ett år senare var hela samhället bortforslat. Men under denna period hade man fått upp rikliga mängder med material som hade en bra ekonomisk roll.

Unikt samhälle

I den lilla byn fanns allt som man egentligen behövde och lite därtill. Det fanns skola som barnen kunde gå i om dagarna ,solarium för de arbetande och uppvärmda hus dygnet runt. Bostäderna var unika i sitt slag i landet och de var alla rustade med elspisar och kylskåp, rinnande vatten, centralvärme, toalett samt avlopp. Det fanns även en centraltvätt som hemmafruarna hade tillgång till under dagarna. Telefonväxel för samhället och ett sjukvårdsrum dit alla i byn kunde gå fanns tillhanda.

Man ville erbjuda familjerna det som krävdes för att de skulle känna sig bekväma. Dom bodde ju trots allt mitt ute i skogen, långt ifrån civilisationen.

IMG_8406

IMG_8414 IMG_8417 IMG_8421 IMG_8430 IMG_8441 IMG_8447 IMG_8450 IMG_8453 IMG_8476 IMG_8484 IMG_8485 IMG_8494 IMG_8497 IMG_8512 IMG_8518 IMG_8520 IMG_8522 IMG_8525 IMG_8527

Piteå Tidning

The abandoned village

After a friend visited this place even I felt that I could take a swing by. He told me that they had moved the houses in the village to another place, just the foundations would be retained. This was because they found better place to break the material, which in turn would result in a substantial amount of money.

Far out in no man’s land are this desolate place located that once had a hive of activity and all the a society that was built around the mine. Here they had a school and all the facilities that would make it convenient for the residents in the area. Today you can see the hundreds if not thousands of concrete foundations to the houses in the village . It is an experience to walk through the village where everything is abandoned. A Part of the cave is currently filled with waterand all the area is fenced in order to maintain security.

Existed for only ten years

It was already in the early 1920´s that the gold ore were found in the area. Mining operations began in several places and a smelter was built a bit away. The gold deposit made a lot of people _ interested in this field. 1930 conducted a test drilling and later a decision about test drilling down to 130 meter level. Before they decided to stay on the site , only one house with dormitories, markententeri and offices were built. Construction workers had to live in tents during the first period of the breach.

It went exactly as they had imagined and the samples showed that the ore contained a lot of copper and was quite concentrated. However, the discovery was not as extensive as hoped and it meant that the life of the mine would be limited. It would be very expensive to get up and running a society, but in the end it became a real-life situation and buildings after building started to rise in a short time. In summer 1936, the  construction of the community began around the mine and already before the winter the first families moved in. They placed the houses after ranking and it meant that the mining engineer’s house stood at the top of the street while the houses of the workers was left at the bottom.

http://www.alvsbynews.se/2014/10/ett-steg-narmare-en-gruva-i-laver/

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *