Oscar II Fort

Skyddet för hamninloppet och Göteborg behövde förstärkas och man tog beslut att bygga en ny anläggning. Oscar II Fort stod klart 1907 och hade med sina stora pjäser järnkoll ut över vattnet. Fortet utgjorde en del av Älfsborgs Fästning och försvarade inloppet till Göteborgs hamn fram till 1955.

1. Som en del av en längre utflykt i södra delarna av landet är detta ett självklart stopp. Vädret är perfekt och antalet besökare till Oscar II fort är många, det är ju ändå nationaldagen. Redan vid grinden till området finns det flera tält uppställda där olika event äger rum och längre in syns fordon i terrängen. Intill dem står personal från Försvarsmakten med nationella skyddsstyrkorna som visar upp en del av sin materiel, vilket uppskattas väldigt mycket av besökarna. Här ställs många frågor till soldaterna som väldigt gärna svarar på dem.

Vidare in på området tar vägen en lutning nedåt och ett spår avviker in mot bergets sida där tunneln till själva fortet uppenbarar sig. Efter en promenad på ca 80 meter når man slutligen fortgraven som löper runt fortet och rakt framför finns ett par gluggar i bergsidan där kaponjärkanonerna skulle skjuta ut krut och skrot i tunneln för att försvara fortet mot fienden. Längden på ena sidan av fortgraven mäter nästan 200 meter och man känner sig väldigt liten härnere. Intill finns ingången till berget.

En ståldörr håller obehöriga utanför fortet. När man kliver in känner man direkt att temperaturen sjunker i jämförelse till sommarvärmen utanför och fukten i berget finns även här. Vakten hade sitt rum direkt in till vänster och det krävdes säkerligen viss behörighet för att få tillgång hit, även då man tjänstgjorde här. Rakt farm löper trappan upp mot hjässan där det tidigare funnits mindre pjäser. Mitt emot vaktkuren löper tunneln iväg förbi mindre utrymmen och vidare ett trettiotal meter innan den vrider upp sig och blir större både på bredden men även längden. Detta är huvudtunneln i berget som löper förbi majoriteten av rummen i fortet. Dörrarna in till de olika utrymmena varierar kraftigt i material, vissa är nyare och gjorda av stål och de äldre är trädörrar. Golvet är på många ställen fortfarande smyckat med stenar i olika mönster och längs med väggarna finns små rännor för vatten som trängt ner genom berget.

Det mesta är vid besöket urplockat ur berget och ytorna står tomma. Här och var finns inventarier och tavlor kvar, men inte mer än så. I och för sig så spelade det nästan ingen roll då det som man kommit hit för att bevittna denna dag finns uppe på hjässan, nämligen de pjäser som man än idag använder för att skjuta salut vid olika tillfällen.

2. Älfsborgs fästning

År 1907 stod Älvsborgs fästning inför färdigställande och innefattade en stor mängd fortifikationer. En utav delarna som ingick i fästningen var Oscar II Fort och denna sågs som den viktigaste delen utan fästningen. Syftet med fästningen var att skydda inloppet till Göta älv och Göteborg.

Innan dessa modernare installationer byggdes fanns sedan 1600-talet en fästning belägen på Kyrkogårdsholmen. Den upptog i stort hela holmen och utformades med höga murar som skulle försvåra för en fiende att belägra platsen. Fästningen på Kyrkogårdsholmen användes fram till 1869 för att därefter gå ur organisationen. Idag kan man som privatperson besöka platsen (Elfsborgafastning.se, U.Å). Elfsborgs fästning (elfsborgsfastning.se)

2.Planering av Oscar II Fort

Placeringen av Oscar II fort kom till att hamna på Västerberget och det skulle komma att bli ett omfattande arbete. Främst då med tanke på den byggnadstekniska biten, om man jämför mot vilka hjälpmedel man kunde ta assistans av under andra halvan på 1900-talet. Första förslaget om fortet och dess bestyckning kom år 1899 och såg väldigt annorlunda ut än vad som sedan kom att konstrueras. I detta förslag med namnet “Fort Elfsborg” skulle fortet omfatta sju 15 cm kanoner i pansartorn samt tre 24 cm kanoner. Detta var en väldans massa kraft mot fienden, men tyvärr blev detta förslag inte aktuellt.

År 1903 fick man lov att reducera förslaget till två av vardera pjäser, men fyra nya pjäser av annan modell fanns med. Nu skulle alltså bestyckningen på hjässan bestå av två 24 cm kanoner, två 15 cm kanoner samt fyra stycken 57 mm kanoner i torn.

Fortet skulle utgöra endast en del utav det totala antalet försvarsanläggningar vid hamninloppet av Göta älv. Det samlade namnet på dessa blev Älfsborgs fästning.

3. Byggskedet

Byggnationen av fortet tog fart efter att Kung Oscar II i augusti 1899 bevittnat den första sprängningen (Högberg, 2019). Det första steget i sprängarbetet var att spränga ut de två infartstunnlarna som sedermera skulle mynna ut i stormgraven (fortgrav), som är motsvarigheten till vallgrav med vatten. Fördelen med en stormgrav var att skydda fortet mot fientligt infanteri. När själva stormgraven var utsprängd och klar kunde man påbörja på kamrarna där bl.a logement, kök, toaletter och andra faciliteter skulle finnas. Vid varje hörn av stormgraven sprängdes utrymmen ut som som skulle fungera som närskyddet. Här monterades oftast kaponjärkanoner som man kunde ladda med skrot för beskjutning mot fienden.

Arbetet med utsprängningen av fortet var ett krävande arbete. Dåtidens teknik möjliggjorde inte en god arbetsmiljö för arbetarna då mycket fick ske manuellt. De som jobbade på platsen utsattes för stora risker i samband med sprängningar, då laddningarna kunde vara feldimensionerade och delar av berget kunde rasa (Högberg, 2019)

Denna anläggning skulle komma att bli väldigt modern och inneha en stor del moderniteter som för dåtiden var exklusiva. Där ibland elektricitet, inneha varm ventilationsluft, telefon och toaletter kopplat till avlopp. Jämför man Oscar II fort med Rödbergsfortet i Boden som byggdes under samma tidsperiod innehöll Rödbergsfortet inte alls samma faciliteter, detta moderniserades många år efteråt forten stod klara i norr.

Givetvis behövde man bergtäckning ovanför tunnlarna i berget för att motverka tunnelras vid träff av bomber, men inte alls samma skydd som modernare berganläggningar med skydd mot kärnvapen. Oscar II fort hade som jämförelse några meter i bergtäckning medan en berganläggning från kalla krigets tid kunde inneha ett tjugotal meter berg över tunnlarna.

När väl tunnlarna var utsprängda påbörjade man arbetet med att bygga upp och inreda insidan av fortet. Man reste väggar för att fördela de utsprängda utrymmena till olika rum och förstärkte upp med betong och järnbalkar vid de platser där det skulle vara två våningar. På stora ytor i fortet lades dekorativt klinker- och stengolv tillsammans med dörrar och fönsterramar i trä. Logementen och andra viktiga utrymmen kläddes med innerväggar och plåttak. Ett omfattande arbete med el- och ventilationsinstallation var näst på tur. All planering och installation utgick från maskinrummet i fortet och monteringen färdigställdes till dess olika utrymmen (Högberg, 2019)

4. Resultatet

Efter att det senaste förslaget lades fram klubbades det tillslut fast och projektet tog fart. Man skulle nu få fyra stycken separata batterier i samma berg där tre skulle innefattas i fortet. Den slutgiltiga bestyckningen i Oscar II fort blev enligt följande och placerades på Västerberget.

  • Batteri O 2: Två 24 cm självsänkande kanoner m/04.
  • Batteri O 1: Två 15,2 cm kanoner m/03 i pansartorn.
  • Batteri O 3: Fyra 57 mm kanoner m/99 i tornlavettage.
  • Götiska batteriet: Fyra 57 mm kanoner m/99.

De två stora 24cm pjäserna m/04 hade en räckvidd på 13 000 meter. Dessa gigantiska pjäser var de modernaste som fanns vid denna tid i landet, med en teknisk fördel jämte resterande pjäser. Dessa skulle då direkt efter avfyrning sänkas tillbaka ned i skyddat läge bakom betongmurarna, med hjälp av kraften från rekylen. Utöver de 28 cm kanoner som fanns på flottans fartyg var dessa de största som fanns inom fasta befästningar.

För att komplettera skyddet fanns två 15,2 cm pjäser m/03 i pansartorn som hade halvautomatisk funktion. För att öka hastigheten på antalet skott som skjuts under en begränsad tid tillverkades ammunitionstransportörer upp till pjäsen från fortets förråd. Vikten på runt 40 kilo för granaterna var utmanande för soldaterna, men vilket då underlättades avsevärt med de nya transportörerna. 

Det minsta batteriet på fortet bestod av fyra 57 mm kanoner m/99, placerade på hjässan. Hanteringen av dessa kanoner var betydligt bekvämare än för de större 15,3 cm kanonerna, dels för granatens vikt på endast 2,7 kilo. Dessa var effektiva upp till 5 000 meter och användes därmed om en fiende tagit sig längre in mot älvens mynning. I stormgraven fanns också 57 mm kanoner i något som kallades för kontreskarpbatteri. Typen var av m/95 C 57 (kaponjärkanon). Dessa batterier var utformade för närskyddet av anläggningen och var att se som en sista utväg om fiendens soldater tog sig in så nära in på fortet och var nio till antalet. Totalt fanns tretton stycken 57 mm kanoner tillhörande fortet (Högberg, 2019) 

Som hjälp för marktrupperna och luftskyddet fanns på hjässan strålkastarställningar. Dessa strålkastare skulle riktas mot inkommande flygmaskiner och på så vis göra det enklare att beskjuta dessa i nattens mörker. Det fanns även observationsplatser, skyttegallerier och vattenmagasin för vattenförsörjningen. För att nå dessa fanns en trappa upp på fortets hjässa från fortets olika inre delar (Högberg, 2019).

Som nämnt innan installerades en mängd moderniteter som var unikt på den tiden i bergsfort. I detta fort kom telekommunikationen tidigt, med den så kallade gnisttekniken. Utöver det fanns också telefonförbindelse från fortet till andra installationer. En sjukvårdsavdelning inhystes i fortet där vissa typer av ingrepp kunde utföras (Högberg, 2019). Fortet var nu allt närmare färdigställandet och då husera utrymme för personalstyrka på 300 man, vilket kunde ses som ett litet samhälle (Statens Fastighetsverk, 2021).

Fortet stod klart 1907 men tankarna kring uppdateringar hade funnits med sedan länge. Nu var tanken att förstärka och bygga ut fortet, även då vissa delar inte ens var klara. Ett utav förslagen var även att komplettera Oscar II fort med ett haubitsbatteri för att öka kraften mot fienden, men så blev inte fallet. 

Fortet lämnades i oförändrat skick men fick väldigt bra betyg i utredningar som gjordes under tidens lopp.

 

5. Götiska Batteriet

Det Götiska batteriet ingick som en del i Älfsborgs fästning men även i “Spärren Älfsborg”. Batteriet anlades och stod redo 1905 med sina fyra 57 mm kanoner m/99 i kasemattlavettage. Detta byggdes som en fristående anläggning, granne med Oscar II Fort i samma berg. Den primära uppgiften som batteriet hade under sin aktiva tid var att skydda älvens inlopp. Det sekundära var skydd till de spärrar i vattendragen utanför. Här inrymdes ammunitionsdurk, förläggning, kök och officersförläggning. Detta batteri var inte någon stor anläggning, om man jämför med Oscar II Fort intill i samma berg (Högberg, 2019).

Till detta batteri fanns även en strålkastarställning med strålkastare som inrymdes i ett sprängt utrymme i berget. Tanken med denna var att belysa inkommande fientliga trupper eller, via sjö- och luftvägen. Den stod skyddad i berget och rullades ut på räls då den behövde användas. Under andra världskriget konstruerades en kommandoplats på berget ovanför Götiska batteriet med en direktlänk via telefon till pjäserna och dess personal. Innan sköttes eldledningen direkt från pjäserna (Högberg, 2019).

Medans de stora pjäserna från fortet flyttades ut till nya batterier fanns Götiska batteriet kvar. Tillsammans med minspärrarna intill tillhörde dessa anläggningar “Spärren Galterö” fram till 1966. Därefter ingick Götiska batteriet i “Spärren Göteborg” ända fram till 1986 då det går ur krigsorganisationen.

6. Behovet av kustbefästningar

Under en längre period ifrågasättes behovet av kustbefästningar men man ville även skjuta fram befästningarna till öar längre ut i skärgården, något som inte gick hand i hand. Redan 1914 kom ett förslag om att förlägga ett batteri på Stockholmsskär men det var inte förrän efter revisionsrapporten 1921 som detta förslag fastställdes. Man ansåg återigen den viktiga rollen att försvara Göteborg samt örlogsdepån i området.

Trots detta gick det inte åt det ljusa hållet för fortet och riksdagen beslutade år 1925 att fästningen skulle läggas i reserven. Mellan denna tidsperiod och starten för andra världskriget lades inga större resurser  men först 1939 anvisades medel för utbyggnad av batterier längre ut mot kusten (Högberg, 2019). Nu skulle anläggningar byggas på Galterö, Hjuvik samt Styrsö och pjäserna från Oscar II fort skulle flyttas till dessa platser. Innan flytten ut till de yttre öarna genomgick pjäserna en renovering och modernisering. De större 24 cm pjäserna m/04 flyttades till Hjuvik, 15 cm kanonerna till Styrsö och fyra 57 mm pjäser utgjorde ett batteri på Stora Stårholmen. Två pansarkupoler från fortet användes som kommandoplats vid batteri Styrsö (Högberg, 2019).

Fortet ansågs nu vara helt obeväpnat men fick andra användningsområden under tid. Delar av fortets inre fungerade fortfarande som förläggning, stabsplats och mätstation för kustartilleriets batterier (Högberg, 2019). 

Bodens Fästning
Klicka på bilden för att komma till Bodens Fästning

7. Fortets upprustning

Tidens gång har tagit hårt på fortet och dess inredning. Berget har inte varit helt tätt mot fukt, vilket gjort att vatten trängt in och utrymmena blivit fuktiga. På bilden där kökets grytor är i fokus syns det tydligt att fukten angripit materialet väl och rosten tittat fram. Man har dock under årens lopp försökt restaurera anläggningen och dess innehåll, vilket man har lyckats med bra även då det inneburit att mycket inventarier kastats (Högberg, 2019). I många av rummen i berget har man satt upp nya innertak för att leda bort vatten som sipprar från taket. Detta gör att utrustningen inte förstörs på samma sätt. Ett exempel på rum där man byggt ett nytt innertak är maskinrummet där värmepannan och reservkraften finns. Denna motor har även gått igenom en renovering.

Pjäserna som tillhört batteri SY (Styrsö) under många år flyttades åter tillbaka till Oscar II fort efter dess nedläggning i början på 2000-talet. Idag är dessa 15 cm pjäser funktionsdugliga och används vid bland annat salutskjutning. Även de större 24 cm pjäserna kom åter efter en omfattande flytt från Torslanda, där dem tjänat ett betydande syfte sedan kriget.

8. Oscar II fort idag

Idag drivs fortet av en stiftelse vars syfte är att visa upp anläggningen med främst guidade turer för allmänheten. Man håller succesivt på att bygga upp delar av fortet där bland annat bestyckningen på hjässan är en del.

Vill du ha tips på nästa nationaldagsfirande?
När Glömd Historia besökte nationaldagsfirandet för ett par år sedan var firandet i full gång med aktiviteter. Förutom att fortet stod öppet för visning var även Försvarsmakten där och visade upp sig. På eftermiddagen var det dags att skjuta salut från de båda 15,2cm pjäserna samt från Götiska batteriet som ligger intill fortet. Det är en häftig upplevelse som kan vara kul att se vid nästa Nationaldagsfirande för er som inte tidigare sett det.




Källa
Höberg, L. (2015). 100 år av försvar i väst. Fort & Bunker.
Högberg, L. (2019). Fortet. Fort & Bunker.
Oscar II Fort. (2016). Kulturhistorisk värdebeskrivning av Oscar II Fort. http://www.o2fort.se/historik.html
Statens Fastighetsverk. (2021). Oscar den II:s fort. https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/vastra-gotalands-lan/oscar-ii-s-fort/

Leave a Comment