Södersjukhusets bergrum

Under andra världskrigets utbrott projekterades och påbörjades byggnationen av Södersjukhuset på Södermalm i Stockholm. Detta skulle komma att bli nordens största sjukhus vid färdigställandet och ha kapacitet för 1000 ambulerande patienter per dygn. I och med det oroliga omvärldsläget valde man att spränga ut ett enormt bergrum som skulle fungera som krigssjukhus. 

Besöket genomfördes arrangerat i grupp och med personal på plats.

Täckmantel

Det är ofta man hör folk prata om jättelika sjukhus som ligger belägna djupt nere i bergen runt om i landet. Detta stämmer inte detta helt och hållet ,men ibland till en viss del. När man spränger ut stora bergrum som man vill hålla hemligt för allmänheten och främst för fienden säger man ofta att anläggningen har en annan funktion än vad den egentligen har. Detta gör man för att det ska verka mindre intressant för fienden att fortsätta snoka information.

Det man brukar säga är alltså att det är ett sjukhus. Tanken var att folk från allmänheten som vet om detta kommer därför inte att sprida detta vidare med p.g.a på att det här är platsen som dem kommer få behandling om någonting skulle hända i ofred. Ett sjukhus är någonting som fienden inte prioriterar i första taget med tanke på att det finns viktigare funktioner att slå ut först. Men det finns givetvis mindre varianter av sjukhus belägna i e.x. större militäranläggningar som ska hjälpa de skadade i och runt anläggningen.

Krigssjukhuset

Under Södersjukhuset konstruerades krigssjukhuset som var tänkt användas i ofred. Bakom en vanlig diskret branddörr i en utav sjukhusets korridorer döljer sig nedförsbacken som tar en ned till det skyddade utrymmet bakom tjocka ståldörrar och ett tiotal meter berg över huvudet. Bergrummet sprängdes ut i samband med byggnationen av Södersjukhuset och stod klart med sina 4.700kvm ungefär samtidigt som sjukhuset ovan mark. När detta byggdes fanns inte kärnvapenhotet och skyddet var därför inte lika robust som när bergrummet senare totalrenoverades.

Då kriget tog slut stannade verksamheten av här nere. Under många år agerade bergrummet förråd till sjukhuset och skicket blev allt sämre och sämre. Anläggningen var i så pass dåligt skick under en period att fukten var väldigt påtaglig. Men bergrummet skulle se ljusare tider..

Läs även: Anläggning 8 – Krigssjukhuset i Boden

Disaster Emergency Center, DEMC

Idag är berganläggningen ett akut- och katastrofmedicinsktcentrum (Disaster Emergency Center, DEMC). Anläggningen totalrenoverades efter att ha varit ett krigssjukhus och invigdes 1994 i sin nya karaktär med den standard som krävs för att klara akutsjukvården.  Här inne finns intensivvårdsavdelning, operationsavdelning, vårdavdelning och uppvakning. Bergrummet kan idag ta in 160 patienter som ett krigssjukhus eller 270 patienter i fred. Anläggningen kan även agera skyddsrum och är godkänd för 3.200 personer.

Saneringsstationen

Härfinnsakutintag med saneringsstationdärpatienternatransporterasgenom om man befarar att de ärkontaminerade. Denna del ärspeciellttänkt att kunnaanvändas vid bland annatolyckor med farligakemikalier och terroristattacker. Värt att tillägga är att denna saneringsstation var den första permanenta i landet. Enligt siffror från 1997 skulle denna station kunna ta emot 24 – 30 personer per timme efter en katastrof.

“Enligt den katastrofplan som finns på sjukhuset kan katastrofcentret bemannas inom 20 minuter från ett larm.” -Vardfokus.se

Tjocka stötvågsdörrar och betong skyddar saneringsstationen och resten av berganläggningen från hotet på utsidan. Denna saneringsstation är uppdelat på två sektioner där man i första blir grovt rengjord, först med kläderna påtagna sedan utan kläder. Detta för att minska risken för kemikalier eller stridsmedel följer med vidare till nästa sektion. Här rengörs man mycket noggrant med tvål och vatten innan man kan transporteras in i genom sista slussen och träder in i själva anläggningen.

Tillförsel av patienter

Bergrummet byggdes med flertalet in- och utrymningsvägar där både patienter och personal kan transporteras. Förutom ingång via saneringsstationen finns den ingången med anslutning från en av sjukhusets korridorer. Denna används flitigast i dagsläget av personalen då inga patienter finns här nere. En stor hiss ansluter till bergrummet mitt emot kammare fem. Via denna kan patienterna snabbt skjutsas emellan sjukhuset ovan jord till bergrummet. Det finns även anslutning till järnvägssystemet via en lång trappa som leder ned till rälsen under sjukhuset. Rälsen är belägen i en tunnel som leder genom berget.

Ovanpå saneringsstationen finns en helikopterplatta som möjliggör snabb transport till och ifrån sjukhuset med patienter. Det ska även tidigare ha varit möjligt att via tunnel från vattenlinjen kunna transportera patienterna via en förbindelsetunnel in till bergrummet.

Det som inte finns nere i berget kan snabbt flyttas ned från sjukhuset ovan jord.

Självförsörjande

Denna berganläggning är likt många andra, självförsörjande på elkraft och vatten. Detta är en stor fördel för att kunna fortsätta verksamheten även om läget på utsidan ser annorlunda ut. Försvinner den ordinarie nätströmmen av någon anledning finns reservkraften i form av motorer och generatorer som startas. Detta är väldigt vanligt i militära anläggningar, där nästan samtliga hade/har reservkraft. Utav elkraft i denna anläggning skulle få ödesdigra konsekvenser då patienterna inte kunde behandlas. Ventilationen skulle även sluta fungera vilket innebär att övertrycket försvinner och risken att skadliga gaser tränger in ökar.  Även vattenförsörjning är väldigt viktigt om anläggningen är anpassad för verksamhet med en större mängd personer, såsom denna. En djupborrad brunn förser bergrummet med vatten om man inte kan ta vatten på annat sätt. Detta gör att berget blir självförsörjande från omvärlden.

Källa:

https://www.vardfokus.se/tidningen/1997/nr-10-1997-11/katastrofberedskap-i-specialutrustat-bergrum/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Södersjukhuset#Katastrofsjukhuset