Folksjukdom och sjukhem

Omgärdad av kuperad terräng och naturreservat ligger Hålahults sanatorium. Vårdhemmet invigdes år 1900 av kung Oscar II som ett jubileumssanatorium med kapacitet att ta emot över 100 patienter med sjukdomen lungtuberkulos. Stora sanatorier konstruerades runt om i riket, beläget på natursköna platser där förhållandena ansågs hjälpa läkandeprocessen av sjukdomen.

1. Vägen slingrar sig genom skogspartier innan vi når fram till platsen där sanatoriet ligger. Framsidan av den nu gamla huvudbyggnaden möter en på ett trevligt sätt omgärdad med grönområden. Den svenska flaggan svajar lite lätt i vinden innan den sluter sig om flaggstången på gårdsplanen. Huvudentrén med sina dubbeldörrar finns placerad mot hörnet i den del av byggnaden som sticker ut som en tarm från resten. Det ser mörkt ut i byggnaden och verkar inte vara någon speciell aktivitet på insidan. Vi går fram mot dörren och inser att den står på glänt vilket leder till frågan om ägaren möjligtvis kan vara på plats. Efter att ha ropat några gånger ger vi upp då vi inte får något svar och går tillbaka ned från trappan och entrén. En boende i närheten kommer gåendes mot oss och byggnaden.

Han är väldigt trevlig och berättar en del historia om platsen och hur patienterna levde under tiden på sanatoriet. Han pekar bort mot en byggnad och berättar om arbetet som patienterna ägnade delar av sin vardag på, de patienter som var tillräckligt friska vill säga. Intill finns ytterligare byggnader som tidigare var personalbostäder och dessa är till viss del bebodda i dagsläget. Vi tar oss runt på området och på andra sidan sanatoriebyggnaden.

Framför oss breder den väldiga byggnaden ut sig och det är en väldigt häftig syn. Huvudbyggnaden är uppförd i en vinkel som nästan omfamnar gräsmattan och grönområdet intill. Fasaden är smyckad med detaljer som påvisar den arkitektur som var typiskt på den tid då sanatoriet uppfördes. Komplexet med sina fyra våningar visar hur det en gång i tiden såg ut på platsen när patienterna bodde här. Längs husfasaden löper en liten gångväg där patienterna troligtvis tog sina korta promenader. Högst upp på mittendelen av byggnaden finns en stor klocka, som sedan länge har avstannat. På avstånd ser skicket tämligen bra ut med tanke på att byggnaden stått orörd under en lång tid. Efter en stunds betraktning syns skönhetsfläckar i form av puts som släppt från väggarna och färg som flagnat bort. Charmen finns trots allt kvar i bygganden.

2. Bakgrunden till uppbyggnaden av sanatorier

Det började oftast med en hostning, följt av trötthet och sedan var sjukdomen ett faktum. Innan döden hade individen under lång tid insjuknat alltmer under plågsamma förhållanden. Sjukdomen tuberkulos (TBC) har sedan länge funnits bland människor, men först i mitten på 1800-talet öppnades de avlägsna sjukvårdsinrättningarna för personer som var drabbade (Sofie, 2014). Sjukdomen orsakas av en tuberkelbakterie, vilken återfinns hos både människor och djur. Denna bakterie sprids via droppinfektion som vid exempelvis hosta och nysningar. Utöver att bakterien angriper lungorna kan den sätta sig på de flesta organ, såsom lymfkörtlar, skelett och tarm (Folkhälsomyndigheten, 2023).

Själva idén till uppbyggnaden av dessa komplex kom från en läkaren Hermann Brehmer, som också hade drabbats av sjukdomen. Det var under en resa i bergskedjan Himalaya han upptäckte lindring för sina symptom och ett nytt påstående föddes. Han ansåg att lungtuberkulos kunde botas genom vistelse i gynnsamma förhållanden med frisk luft, kraftig näring och härdning (Sofie, 2014).

3. Sanatorier i Sverige

Från slutet av 1800-talet initierades uppbyggnaden av sanatorier och speciella sjukhem för omhändertagande av patienter med lungtuberkulos. Sjukdomen stegrade i städerna och målet var att separera de sjuka från de friska personerna genom att transportera dem till en plats utanför samhället. Vid denna tid fanns inget effektivt läkemedel att tillgå. Placeringen av dessa sanatorier valdes enligt den vårdideal som för tiden var aktuell, vilket innebar att läget valdes nära sjöar och vattendrag, alternativt beläget på högre höjder. Forskningen menade att dessa fridfulla platser tillsammans med den friska luften skulle främja läkning av sjukdomen enligt Hermanns påstående (Sofie, 2014).

Det var dock några år in på 1900-talet som sanatorier etablerades runt om i landet. Det var nämligen så att samtliga län uppförde ett eller flera sanatorier av varierande storlekar. I Norrbottens län fanns utöver sanatoriet i Sandträsk även en inrättning i Antnäs som öppnades år 1906 (Boman, 2020).

Kungafamiljen engagerade sig också på olika sätt i uppbyggnaden av sanatorier i landet. Genom en jubileumsfond initierades uppförandet av tre jubileumssanatorier, även så kallade folksanatorier med mål att bekämpa lungtuberkulos. Dessa tre inrättningar var främst avsedda för patienter med en dålig ekonomisk situation och byggde på Tysklands modell rörande folksanatorier. Resultatet blev tre sanatorier med placering i norra, mellersta och södra Sverige. Anläggningarna i södra och mellersta delarna kom att bli utformade på samma sätt av samma arkitekt till skillnad mot sanatoriet i norr som fick en helt annan utformning (Österåsens vänner, u.å). Ytterligare ett jubileumssanatorium uppfördes i Halland och invigdes år 1913 efter ett ekonomiskt tillskott av staten.

4. Hålahults Sanatorium – Jubileumssanatorium

Sanatoriet invigdes den 13 juli år 1900 av kung Oscar II och hans hustru som ett jubileumssanatorium, även kallat “folksanatorium”. Den pampiga anläggningen hade plats för 104 patienter i huvudbyggnaden, vilket gör Hålahult snarlik i kapacitet som många andra sanatorier i landet. Under sommaren inhystes 20 patienter i två så kallade sommarpaviljonger. Dessa inrättningar ansågs vara moderna för sin tid med installerad elektrisk belysning samt vattentoaletter. I flyglarna till huvudbyggnaden fanns fyra olika vårdavdelningar där patienterna bodde och levde, ofta under en längre period av deras liv (Axelsson, 2016). Här disponerades 18 platser av dåvarande Landstinget i Örebro län och 30 platser till statstjänstemän.

Vid en tidsperiod fanns det 64 stycken heltidsanställda i personalstyrkan (Bygdetv, 2014). Mittpartiet av huvudbyggnaden på sanatoriet innehöll mestadels dagrum, kontor, mottagningsrum. Den del av byggnaden som tidigare i texten benämns som “tarmen” kom att inrymma storköket med matsal. Det är också på entrévåning vid tarmen av byggnaden som huvudingången finns belägen. 

Läs även: Säters mentalsjukhus

Sanatoriet skulle vara självständigt och därför uppfördes byggnader där personal kunde bosätta sig. Utöver dessa personalbostäder uppfördes ekonomibyggnader och maskinhus till underhåll av fastigheten. Patienterna ansågs må bättre om de inte var sysslolösa. Därför fanns stall med hästar, garage och verkstäder på området där att de sjuka i någon mån kunde arbeta och fördriva tiden. En patient som var inskriven här under en längre tid upplevde troligtvis att tiden gick väldigt sakta om det inte fanns något att fördriva tiden med.

Kyrkoheden i Närkes kil var intresserad av sanatoriet och besökte platsen en gång i månaden med syfte att hålla andakt för patienterna i den stora matsalen (Bydgetv, 2014).

Utöver påståendet om att patienten skulle botas genom frisk luft, bra mat och mycket vila ökade experimenten med olika kirurgiska ingrepp. Det fanns flera olika typer av ingrepp som syftade till att lindra sjukdomen och ett av de var kollapsterapi. Det innebär att lungan lossades och en nål fördes in mellan ett par revben för att fylla lungsäcken med kväve. Denna process med fyllning kunde upprepas så ofta som en gång i veckan för att sedan avta till behovsstyrt. Denna form av lungkollaps trodde sjukvården skulle resultera i att lungan läkte snabbare då lungrörelser inte förekom, dock blev sviterna sådana att patienten fick permanent nedsatt lungfunktion (Pohjanen, 2013).

En annan typ av ingrepp var thorakoplastikoperation, där ett revben avlägsnades till lungans fördel som då kunde ha ett bättre viloläge. Även denna metod hade sina begränsningar då kroppen riskerade att bli kraftigt förvriden med tiden. Det förekom också att marsvin togs in i sanatoriet och fick agera en form av indikator. Om marsvinet dog en stund efter att den umgåtts med patienten, eller medverkat i undersökning, visste personalen att patienten också skulle gå mot en plågsam död. Detta var vanligt förekommande på barnavdelningarna där marsvinen fick namn uppkallat efter patienten (Lindgren, 2008).

Med tiden uppfanns läkemedel mot tuberkulosen, men genombrottet  kom inte förrän på 1940-talet. Lättnaden var stor efter upptäckten av medicinerna som nu kunde ersätta de tidigare kirurgiska ingrepp och lindra sjukdomen på ett effektivare sätt. Det var tillsammans som PAS (paraaminosalicylsyra) och streptomycinet visades vara effektiva. En tidigare patient berättar i serien Hemliga Svenska Rum att hon skulle skölja ned en deciliter av den illaluktande sörjan med vatten varje dag. Ofta kräktes innehållet upp och enligt kvinnan var det en hemsk upplevelse. För att få chans till överlevnad och bot från sjukdomen var patienterna tvungna att få i sig allt. En bieffekt av medicinen var bland annat känslighet mot solljus. Det medförde att fönsterrutor i en del utrymmen målades med vit färg i syfte att endast en del ljus kunde ta sig in i rummet (Becker & Nordberg, 2009).

I takt med att läkemedel utvecklades som bot till sjukdomen avtog trycket på sanatoriet. Medicinen skrevs ut på löpande band och patienterna tillfrisknades ofta väldigt fort. Sanatorieverksamheten här i Hålahult upphörde år 1953 och vid den tidpunkten hade över 11 000 patienter behandlats vid sanatoriet. Efter avvecklingen fick anläggningen nya användningsområden, inledningsvis som vårdhem för psykiskt sjuka där verksamheten bedrevs i landstingets regi fram till år 1988 (Riksarkivet, 2018). Under 1990-talet användes det gamla sanatoriet som flyktingförläggning där över 600 flyktingar inhystes, mestadels från forna Jugoslavien. På senare år har huvudbyggnaden stått tom, bortsett från de övningar som Polisen bedriver med jämna mellanrum (Råssjö, 2021).

5. Tiden efter sanatorieverksamheten

I takt med att läkemedel utvecklades som bot till sjukdomen avtog trycket på sanatoriet. Medicinen skrevs ut på löpande band och patienterna tillfrisknades ofta väldigt fort. Sanatorieverksamheten här i Hålahult upphörde år 1953 och vid den tidpunkten hade över 11 000 patienter behandlats vid sanatoriet. Efter avvecklingen fick anläggningen nya användningsområden, inledningsvis som vårdhem för psykiskt sjuka där verksamheten bedrevs i landstingets regi fram till år 1988 (Riksarkivet, 2018).

Under 1990-talet användes det gamla sanatoriet som flyktingförläggning där över 600 flyktingar inhystes, mestadels från forna Jugoslavien. På senare år har huvudbyggnaden stått tom, bortsett från de övningar som Polisen bedriver med jämna mellanrum (Råssjö, 2021).

Hålahults sanatorium köptes år 1996 av en privatperson där dåvarande ägaren, Landstinget, hade planer på att riva anläggningen. Rivningen inkluderade alla hus och fastigheter som tillhörde sanatoriet. Den nya ägaren, som hade rötter i området, ville av allt i världen inte att sanatoriet skulle rivas. Han presenterade planer till Landstinget på upprustning och renovering av husen. Flera intressenter visade intresse att bosätta sig i de mindre byggnaderna på området, vilket ledde fram till en renovering och sedermera inflyttning av 15 hushåll (Bygdetv, 2014).

I dagsläget har den syfte som förråd till olika saker, ingenting märkvärdigt egentligen. Frågan är vad som nu kommer hända med den anläggning som en gång i tiden var en fin och fridfull plats.

Uppdaterad: 202311

Referenslista:

Axelsson, C. (2016). Historien om Hålahults sanatorium: “Här räknades inte dagar, här räknades jular”. Nerikes Allehanda. https://www.na.se/2016-10-11/historien-om-halahults-sanatorium-har-raknades-inte-dagar-har-raknades-jular

Becker, M. & Nordberg, K. (2009). Sandträsk – Dödens Väntrum [Video]. Sveriges Television. https://www.youtube.com/watch?v=dlshaCT260E&t=611s

Boman, E. (2020). Tubercolosis. Kulturmiljö Norrbotten. https://kulturmiljonorrbotten.com/tag/sandtrask-sanatorium/

Bygdetv. (2014). Avsnitt 11 – Hålahult. [Video]. Youtube. https://www.youtube.com/watch?v=WrERRxsCzBE&t=2s

Folkhälsomyndigheten. (2023). Sjukdomsinformation om tuberkulos (TB). https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/tuberkulos-tbc/

Lindgren, M. (Programledare). (2008). Huset som sett så många dö. (89809). [Radioprogram]. I P1 dokumentär. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/avsnitt/89809

Pohjanen, R. (2013). Gasapparat från Sandträsk sanatorium. Norrbottens museum. https://norrbottensmuseum.se/bildarkiv-foeremaalssamlingar/ur-samlingarna/gasapparat-fraan-sandtraesks-sanatorium.aspx

Riksarkivet. (2018). Hålahults sanatoriums arkiv. https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE%2FVALA%2F03004&s=Balder

Råssjö, P. (2021). Hålahult – byn som Trafikverket gömde. [Video]. SVT. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/halahult-byn-som-vagverket-gomde

Sofie. (2014). Tuberkulos, Sandträsk sanatorium och så berättelser förstås. Kulturmiljö Norrbotten. https://kulturmiljonorrbotten.com/2014/05/09/tuberkulos-sandtrask-sanatorium-och-sa-berattelser-forstas/

Österåsens vänner. (u.å). En gåva från folket. https://osterasensvanner.se/historia/