Försvarsområde 63

Ammunitionsförråd och Gemensam Stabsplats

Kalla kriget var i full gång och man behövde en skyddad plats för den militära ledningen i en krigssituation. Man bestämde sig för att spränga ut en stor anläggning som skulle kunna vara självförsörjande om elnätet slogs ut och om ett kärnvapen detonerade i närheten. Långa tunnelsystem utgör bergrummet med ett tiotal ingångar från alla dess skepp som finns i djupet. 

Att gå in genom den stora huvudtunneln som leder in i berget är ganska mäktigt. Stor nog för att kunna ta emot lastbilar sträcker den sig långt in till en stor vändplats tillsammans med lastkajer. Längs med tunneln finns också stora stötvågsfickor där trycket från ett kärnvapen skulle absorberas så att dörrarna in till de skyddade utrymmena inte behövde ta emot hela smällen. Huvudtunneln delar sig och den vänstra tunneln leder upp mot de stora skepp där man tidigare förvarat mängder med materiel. Den högra delen av tunneln leder in till de mer hemliga delarna av berget.

Stab, bergrum
Här är ett av dom förrådsavdelningar som finns. Bredvid detta finns ett par lika stora avdelningar samt sju mindre förråd

Förrådsdelen

Den största delen av berget innehåller långa tunnlar och stora förråd för materiel som skulle behövas i ofred. Det är nog också den beteckningen som berget har haft i folkmun när det varit aktivt, att det är just ett förrådsberg och ingenting annat. Visserligen brukade bergrum likt detta få en benämning som sjukhus i folkmun. När man kommit in mot förrådsdelarna möts man av en stötvågsport som skall skydda huvudtunneln i förrådsdelen samt förråden som ligger insprängda längs med den. Sju mindre förråd är insprängda längs med tunneln och två större ammunitionsförråd finns insprängda i tunnelns bortre del.

Från förrådsdelarna leder stora tunnlar som tillslut mynnar ut i ett stort antal utgångar åt alla vädersträck från bergets hjässa. Många av ingångarna har varit byggda med ställningar för olika artillerikrafter, granatkastarställningar samt olika mindre sorters eldkraft.

Ledningscentralerna

Följer man höger när huvudtunneln delar sig kommer man fram till en stor vändplats nere i berget där lastbilar skulle placera sig vid en lastkaj som mäter 27 meter. Därifrån skulle materiel kunna lastas av och transporteras in i förrådsdelarna. Invid lastkajen finns även en mystisk dörr av stötvågsmodell som var lite känsligare än de andra. Detta var nämligen ingången till ledningscentralerna som både militären och civilförsvaret använde. Denna del av bergrummet var byggd som ett stort avlångt hus på två våningar av betong och block. Denna byggnad omfattar ungefär 700 kvm och har både stötvågs– och gasgränser, egen reservkraft och brunn för vattenförsörjning.

Under största hemlighetsmakeri började anläggningen ta form. Lokalerna inreddes för att kunna fungera till Flygvapnets Luftbevakning och som Huvudcentral för Civilförsvaret. Förläggningar, matsal, kök och andra utrymmen byggdes för att kunna ta emot en stor andel personal. Utöver dessa två hyresgäster flyttade både Armén och Marinen in på olika platser i berget. För att sammanfatta så hade alltså ArménFlygvapnet, Marinen samt Civilförsvaret haft sina ledningsplatser i samma berg. Detta är inte allt för ofta som det förekommer att ett berg blir en Gemensam Stabsplats för både civilt och militärt försvar så omfattande som detta.

Bergrum ledning
Bild lånad från http://web.telia.com/~u88707287/Mjolkuddsfortet.htm

Utformningen av ledningscentraler

Civilförsvarsstyrelsen behövde precis som militären ett skyddat ställe att kunna spendera tid i utom fara för bomber och gaser. Just därför byggde man skyddade anläggningar runt om i hela landet där man skulle i krig kunna styra samhällets viktigaste funktioner.

Det finns givetvis olika storlekar på sådana anläggningar och skyddsklassen som anläggningarna har kan också variera kraftigt. Dom byggdes ibland också nära till staden eller tillochmed inne i staden då dom arbetande måste kunna ta sig dit snabbt. Men platsen där dom byggdes på är nästan alltid skymd från vägen för att vara osynlig ,men undantag finns alltid.

Men det dom flesta anläggningarna har gemensamt är egenborrad brunn med vatten samt reservkraftverk som ska driva anläggningen med el om ordinarie elnätet slås ut. Skydd mot EMP finns också i vissa modernare anläggningar då man klädde in hela anläggningen i stål för att motverka att elektroniken skulle slås ut.

Många av landets ledningscentraler ligger skyddade djupt ner i Sveriges urberg och ska tåla en kärnvapenladdning med direktträff ,men naturligtvis finns undantag. Ofta hade man en lång tunnel som tryckvågen skulle slå ut sig själv i ,medans anläggningen byggdes i tvär vinkel åt antingen vänster eller höger. Väl därinne fanns en stötvågsgräns samt gasgräns där man var tvungen att passera innan man kunde kliva in i den gjutna byggnaden. Vissa hus byggdes ståendes på fjädrar för att motverka skakningar från berget vid detonation.

Finns inte berg i närheten så grävde man helt enkelt en stor grop i marken och byggde en bunker med samma likvärdiga skydd mot bomber och gaser som ett bergrum hade.

Nuförtiden så har dom flesta ledningscentraler tagits ur bruk p.g.a att hotbilder ser annorlunda ut och även för att kostnaderna för att driva dessa anläggningar är ganska dyra. Många centraler har på auktion sålts till privatpersoner eller företag som vill driva sin egen verksamhet därinne. Det finns dock fortfarande ett par som fortfarande är aktiva och som skall fungera som sin ursprungliga funktion.

Klicka här för att se ett bergrum som har samma funktion i en annan del av landet. I detta bergrum fanns både förrådsdelar samt en del där Staben i försvarsområdet hade sitt näste.

Bergrum ledning FO63
Inslag nr sex ner i berget. En lång trappa blockeras längre ner av en stötvågsdörr som skydd. Bakom dörren fortsätter en 120 meter lång tunnel som ansluter till det större systemet långt därnere.
Ingångstunneln med stötvågsfickor på vardera sida för att ta upp en del av trycket från ett kärnvapen för att kunna skona dom skyddade delarna längre in i berget. Stötvågstunneln är riktigt lång och är byggd som en kurva/vändplats längst in.
Ingångstunneln med stötvågsfickor på vardera sida för att ta upp en del av trycket från ett kärnvapen för att kunna skona dom skyddade delarna längre in i berget. Stötvågstunneln är riktigt lång och är byggd som en kurva/vändplats längst in.

Bergrum Ledning FO63
Detta är den tunnel som leder in mot de stora förråd i berget. Bakom kameran finns en Y-korsning där den högra tunneln leder till lastkaj och Ledningsentralen
En av dom många och långa tunnlar som tar dig in till det skyddade utrymmet. Denna leder till en lastkaj och förrådsutrymme.
En av dom många och långa tunnlar som tar dig in till det skyddade utrymmet. Denna leder till en lastkaj och förrådsutrymme.
Bergrum Ledning FO63
En blick genom den stora transporttunneln som mynnar ut till kastkajen.
Bergrum Ledning FO63
Stötvågsfickorna sett inifrån. En bra och smart lösning för att kunna ta upp kraften från en detonation.
Bergrum Ledning FO63
Den första stötvågsdörren som leder in mot Ledningscentralerna i berget.
Bergrum Ledning FO63
Uppdelat på två plan sträcker sig korridorerna genom det gjutna huset i betong där Staben för de olika avdelningarna fanns.

 

Väl inne i stabsdelen finns ett stort antal rum i varierande storlek där olika jobb skulle utföras i krigstid. Logement ,matsal och hygienutrymmen finns givetvis då personalen ska kunna bo här under en längre tid.
Väl inne i stabsdelen finns ett stort antal rum i varierande storlek där olika jobb skulle utföras i krigstid. Logement ,matsal och hygienutrymmen finns givetvis då personalen ska kunna bo här under en längre tid.
Den stora motorn som skulle rädda anläggningens elsystem om det befintliga elnätet slogs ut. Den funkar än idag och testas regelbundet.
Den stora motorn som skulle rädda anläggningens elsystem om det befintliga elnätet slogs ut. Den funkar än idag och testas regelbundet.
Ännu en lång tunnel som tar en till Ledningscentralen. Dom flesta tunnlar är anpassade för bilar och även mindre lastbilar.
Ännu en lång tunnel som tar en till Ledningscentralen. Dom flesta tunnlar är anpassade för bilar och även mindre lastbilar.

 

IMG_7946
 

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *