Var finns ditt närmaste skyddsrum?

Skyddsrummen har under lång tid legat utan fokus, men nu har dessa åter igen blivit mer aktuella. Många frågetecken höjs inom ämnet och frågor kring befolkningsskydd ökar. Förutom att veta var skyddsrummen finns är det av vikt att veta vem som är ansvarig för iordningsställande av det enskilda skyddsrummet och vad lagen säger. 
Lagen som behandlas i denna text: Lag (2006:545) om skyddsrum

1. Allmänt

Ett skyddsrum är ett utrymme som har en förstärkt konstruktion. Skyddsrummets placering förekommer bland annat i källarvåningar och insprängda i berget. Dörrar och ventilationsdetaljer är förstärkta och skyddsrummets konstruktion ska enligt 2 kap. 1§ Lag (2006:545) om skyddsrum vara utformade för att kunna motstå verkningar av stridsmedel som kan användas i krig. I mer klartext innebär detta att skyddsrummen ska kunna stå emot luftstötvågor (tryckvågor) och stridsgaser av viss styrka. Vid beräkning av skyddsrummen antar man att raslast kan komma att påverka. Detta innebär att konstruktionen är dimensionerad för indirekt vapenverkan där ovanliggande eller näraliggande byggnad rasar över skyddsrummet (MSB, 2022-02-04, s. 57).

Skyddssökande ska genom skyddsrummets konstruktion tillsammans med inventarier i förrådet kunna vistas där i minst tre dygn. Enligt 1 kap. 2§ lag (2006:545) om skyddsrum ska skyddsrummen i en krigssituation användas av civilbefolkningen.

I fredstid (normalfallet) används en stor del av landets ca 64 000 skyddsrum till andra ändamål, som exempelvis cykelförråd. I ett krigstillstånd är tanken att skyddsrummen i första hand ska användas till de individer som bor i områden som är svåra att utrymma. I Sverige finns skyddsrumsplatser för cirka sju miljoner människor. Orsaken till denna begränsning är analyser av den aktuella hotbilden, som därefter avgör placering och kvantitet av antalet skyddsrum (Myndigheten för  civilt försvar, 2025).

Vid flyglarm eller annan uppmaning om att söka skydd ska den skyddssökande ta sig till det närmaste skyddsrum eller annat skyddat utrymme från där en befinner sig. Som skyddssökande är individen inte knuten till något speciellt (på förhand utvalt) skyddsrum. Finns inget skyddsrum i närheten kan den skyddssökande bli tvungen att hitta en annan skyddad plats, exempelvis källare, parkeringsgarage eller tunnel. Även en tunnelbanestation kan fungera som ett skyddat utrymme. Symbolen för skyddsrum finns ofta uppsatta intill entréerna till byggnader eller anläggningar där skyddsrummen finns.

2. Var finns ditt närmaste skyddsrum?

För att ta reda på var skyddsrummen finns kan du använda dig av ”skyddsrumskartan” via Myndigheten för civilt försvars hemsida.
Länk till skyddsrumskartan: https://gisapp.msb.se/apps/kartportal/enkel-karta_skyddsrum/

Livsmedel är inget som ingår i uppgiften att iordningsställa ett skyddsrum. Därför behöver den skyddssökande själv ta med sig något ätbart, tillsammans med andra vitala personliga föremål.
Checklista vid evakuering: Bra att veta om skyddsrum (mcf.se)

2.1 Fastighetsägaren är ansvarig för skyddsrummet

En ägare till fastigheten kan exempelvis vara en bostadsrättsförening, privatperson eller kommunen. Det är enligt 4 kap. 1§ lag (2006:545) om skyddsrum ägaren av fastigheten för skyddsrummet som bär underhållsansvaret och detta ska ske fortlöpande. En omfattande genomgång av skyddsfunktionen ska ske minst en gång om året (MSB, 2022-02-04, s.120).

Fastighetsägaren av skyddsrummet har skyldighet att underhålla utrymmet tillsammans med den utrustning som ska ingå (4 kap. 1§ lag 2006:545 om skyddsrum). Oberoende av typ och ålder på skyddsrummet ska underhållet vidmakthållas och standarden får inte avvika från den ursprungliga tekniska nivån (MSB, 2022-02-04, s. 119). Därför får inte några förändringar eller ingrepp göras i skyddsrummets konstruktion som försämrar dess skyddsförmåga, exempelvis kabelgenomföringar (MSB, 2022-02-04, s. 123). MSB skriver att det inte nödvändigtvis behöver vara svårare för ägaren att underhålla ett skyddsrum än resterande delar av byggnaden. Underhållsåtgärder innefattar bland annat smörjning av gångjärn på dörrar och luckor, samt åtgärd mot rostangrepp och säkerställa skicket på skyddsrumsutrustningen .

Besiktning av skyddsrum genomförs av skyddsrumssakkunnig, vilken blivit certifierad av MSB (MSB, 2022-02-04, s. 19). Om det efter en besiktning av skyddsrummet framkommer brister måste dessa åtgärdas av ägaren för att kunna upprätthålla skyddsförmågan (4 kap. 2§ lag (2006:545) om skyddsrum). Det finns flera olika skyddsrumsleverantörer runt om i landet som erbjuder tjänster och produkter för skyddsrum.

2.2 Fredsanvändning av skyddsrum

En del boende ställer sig frågande till att skyddsrummet i sin fastighet används till cykel- eller lägenhetsförråd. Faktum är att de flesta skyddsrum är utformade så att de under fredstid kan användas för andra ändamål (2 kap. 3§ lag (2006:545) om skyddsrum). Skyddsrummet ska på så vis ses som ett utrymme för fredsanvändning med en kompletterande skyddsfunktion. Vad skyddsrummet utnyttjas till i fredstid bestäms av ägaren, men kravet är att det inom två dygn ska kunna iordningställas till skyddsrum. Skyltningen för skyddsrum ska finnas permanent monterad i fredstid och får inte skymmas av fredsverksamhet (MSB, 2022-02-04, s. 118).

2.3 Iordningställande av skyddsrum

Den som äger skyddsrummet har efter beslut om höjd beredskap, utfärdat av regeringen, skyldighet att möjliggöra iordningställning inom 48 timmar. Detta innebär att den fredstida användningen som exempelvis cykel- eller lägenhetsförråd måste tömmas. Utöver själva tömningen finns det en rad punkter som måste åtgärdas, där det bland annat innebär att ordna toalettmöjligheter och tappa upp vatten i kärl. Det är i regel de personer som söker skydd i skyddsrummet som hjälper till med iordningställandet. Den iordningställanderitning som finns tillgänglig i skyddsrummet ska innehålla information vilket möjliggör iordningsställande av personer utan några specialkunskaper (MSB, 2022-02-04, s. 108). Vilken utrustning som ingår i skyddsrummet listas i handboken Skyddsrum SR15.

Fastighetsägaren måste se till att fredsutnyttjandet inte är så pass omfattande att iordningställande inte kan utföras utan experthjälp (MSB, 2022-02-04). Vid större befolkningsskyddsrum kan rutinerna se annorlunda ut.

“Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sin skyldighet enligt 4 kap. 3 § döms till böter eller fängelse i högst ett år.” 8 kap. 1§ Lag (2006:545) om skyddsrum

En väldigt viktig bit inom ansvarsområdet för ägaren och/eller nyttjanderättshavaren är att bereda plats i skyddsrummet enligt 4 kap. 3§ enligt lag (2026:545). Följs inte detta kan den ansvarige dömas till böter eller fängelse i högst ett år (8 kap. 1§ Lag 2006:545 om skyddsrum).

3. Förslag till ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen samt kommunens ansvar

Den 8 januari 2026 lämnade regeringen över en lagrådsremiss om en ny lag beträffande skyddet för landets civilbefolkning vid höjd beredskap. Bakgrunden till denna remiss grundar sig i det försämrade säkerhetspolitiska läget och den efterföljande uppbyggnaden av det civila försvaret. Det huvudsakliga innehållet fokuserar på att skyddsrummen behöver vara ändamålsenliga, men även att det utöver de ordinarie skyddsrummen finns skyddade utrymmen som är vitala för skyddet av civilbefolkningen.

“Skyddade utrymmen är utrymmen som ger ett i förhållande till
skyddsrum begränsat skydd av befolkningen i krig” Regeringen (2026).

Det finns en tydlig skillnad i texten för lagförslaget gällande skyddsrum och skyddade utrymmen. Skyddsrummen är avsedda för att skydda befolkningen i krig, där skyddade utrymmen i jämförelse ger ett begränsat skydd i krig. I det andra kapitlet beskrivs skillnaden ytterligare mellan dessa två olika typer av skydd. Det som skiljer dessa åt är att skyddsrummen “ska vara utformade och utrustade för att stå emot verkningar av sådana stridsmedel som kan antas komma till användning i krig” (Regeringen, 2026), men där skyddade utrymmen “ska vara utformade för att ge ett skäligt skydd mot verkningar av sådana stridsmedel som kan antas komma till användning i krig” (Regeringen, 2026). Skillnaden syns genom att de skyddade utrymmena inte behöver upprätthålla samma skydd likt ett skyddsrum. Sveriges allmännytta (2026) sammanfattar lagförslagen, vilket innebär att en ägare till en byggnad eller anläggning som innehåller ett skyddsrum är, efter föreläggande, skyldig att genomföra en förenklad kontroll av skyddsrummet. Det innebär en enklare form av egenkontroll. Det anges uttryckligen att både fastighetsägare och nyttjanderättshavare har ansvar för att ställa i ordning skyddsrum eller andra skyddade utrymmen vid höjd beredskap. Lagrådsremissen som regeringen (2026) överlämnat pekar även på  att det är ägaren eller den som nyttjar fastigheten med skyddsrum eller skyddat utrymme som har skyldighet att bereda plats åt civilbefolkningen. Detta gäller under höjd beredskap.

Under första kapitlet finns en utökad paragraf i jämförelse med lag (2006:545) om skyddsrum. Den 4 § pekar på kommuners skyldighet att informera allmänheten. Här får kommunerna ta ett eget ansvar att på det sätt som bedöms lämpligt informera både ägare och de som nyttjar en byggnad eller anläggning för vilka krav som gäller beträffande skyddsrum och skyddade utrymmen. Kommunerna får även mandat att besluta om inrättande av skyddade utrymmen (Regeringen, 2026).

Västerås stad har under en tid engagerat sig för att kartlägga om dessa platser som skulle fungera som skyddade utrymmen. Svt intervjuade under 2022 riskingenjör Johan Ahlström från Västerås stad. Artikeln visar på att en inventering av skyddade utrymmen redan då hade påbörjats i Västerås kommun, där exempel såsom parkeringshus, källare eller tunnel kan vara föremål för ett skyddat utrymme. Ahlström hänvisar till Rysslands anfallskrig mot Ukraina, där många invånare i Ukraina nyttjar utrymmen som inte per definition är skyddsrum. Ahlström pekar på att invånarna (i Ukraina) behöver ett skydd som finns nära tillhands, vilket därför inte behöver vara ett skyddsrum. Utöver att skyddade utrymmen kan finnas mer lättillgängligt än skyddsrum kan dessa vara betydligt billigare. En skyddsrumsplats kostar runt 25 000 kronor (Danielsson, 2022). Den 27 april 2022 genomförde Västerås stad en utbildning för ett antal fastighetsägare som innehar skyddsrum i sina fastigheter. Denna utbildning syftade till att illustrera vad som krävs av en fastighetsägare för iordningsställande av skyddsrum (Åström, 2022).

I den budgetproposition som regeringen presenterade föreslås en stor satsning mot en mer robust civil beredskap. Med i förslaget finns en ekonomi som motsvarar 1,2 miljarder kronor fördelade på tre år, där medel för modernisering och upprustning av skyddsrum ingår. Sveriges allmännytta (2025) menar att detta förslag möjliggör en högre trygghet och bättre beredskap med anledning av det återhållsamma underhållet av skyddsrummen. Samtidigt menar Sveriges allmännytta att det krävs en tydlig plan för prioritering för vilka skyddsrum som ska påbörja modernisering, riktlinjer och stöd till fastighetsägare om vilka åtgärder som krävs samt hur dessa ska genomföras. Det sista som bör följas är ett större statligt ekonomiskt ansvar (Sveriges allmännytta, 2025)

Referenslista:

Danielsson, A. (2022). Skrapan i Västerås kan bli skyddat utrymme vid kris och krig. Sveriges television. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/skrapan-i-vasteras-kan-bli-skydd-vid-krig

Myndigheten för civilt försvar. (2025). Bra att veta om skyddsrum. https://www.mcf.se/sv/rad-till-privatpersoner/skyddsrum-utrymning-och-varningssystem/bra-att-veta-om-skyddsrum/

Lag (2006:545) om skyddsrum Svensk författningssamling 2006:2006:545 t.o.m. SFS 2010:919 – Riksdagen

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. (2022-02-04). Skyddsrum SR 15 handbok. https://www.msb.se/contentassets/e0b6f3ddc621475d9071ff3545f1e643/sr15-220204-bokmarken-msb.pdf

Regeringen. (2026). Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap (Lagrådsremiss). https://www.regeringen.se/contentassets/ab7a8d8cfd374b6b8b06f6b8b63ff4de/ett-starkare-skydd-for-civilbefolkningen-vid-hojd-beredskap.pdf

Sveriges allmännytta. (2025). Sveriges Allmännytta välkomnar regeringens satsning på skyddsrum. www.sverigesallmannytta.se/sveriges-allmannytta-valkomnar-regeringens-satsning-pa-skyddsrum/

Sveriges allmännytta. (2026). Ny lag om skyddsrum på gång. https://www.sverigesallmannytta.se/ny-lag-om-skyddsrum-pa-gang/

Åström, P. (2022). Fastighetsägare utbildas om skyddsrum. Sveriges radio. https://www.sverigesradio.se/artikel/vasteras-stad-utbildade-fastighetsagare-om-skyddsrum