Var finns ditt närmaste skyddsrum?

Skyddsrummen har under lång tid legat utan fokus, men nu har dessa åter igen blivit mer aktuella. Många frågetecken höjs inom ämnet och frågor kring befolkningsskydd ökar. Förutom att veta var skyddsrummen finns är det av vikt att veta vem som är ansvarig för iordningsställande av det enskilda skyddsrummet och vad lagen säger. 
Lagen som behandlas i denna text: Lagen om skyddsrum (2006:545)

Allmänt

Ett skyddsrum är ett utrymme som har en förstärkt konstruktion. Skyddsrummets placering förekommer bland annat i källarvåningar och insprängda i berget. Dörrar och ventilationsdetaljer är förstärkta och skyddsrummets konstruktion ska enligt 2 kap. 1§ Lagen om skyddsrum (2006:545) vara utformat för att kunna stå emot verkningar av stridsmedel som kan användas i krig. I mer klartext innebär detta att skyddsrummen ska kunna stå emot luftstötvågor (tryckvågor) och stridsgaser av viss styrka. Vid beräkning av skyddsrummen antar man att raslast kan komma att påverka. Detta innebär att konstruktionen är dimensionerad för indirekt vapenverkan där ovanliggande eller näraliggande byggnad rasar över skyddsrummet (MSB, 2022-02-04, s.57).

Man ska genom skyddsrummets konstruktion och beredskap kunna vistas där i minst tre dygn. 1 kap. 2§ säger att skyddsrummen i en krigssituation ska användas av civilbefolkningen.

I fredstid (normalfallet) används en stor del av landets ca 65 000 skyddsrum till andra ändamål, som exempelvis cykelförråd. I ett krigstillstånd är tanken att skyddsrummen i första hand ska användas till de individer som bor i områden som är svåra att utrymma. I Sverige finns skyddsrumsplatser för cirka sju miljoner människor. Orsaken till denna begränsning är analyser av den aktuella hotbilden, som därefter avgör placering och kvantitet av antalet skyddsrum (MSB, 2021-11-23).

Vid flyglarm eller annan uppmaning om att söka skydd ska man ta sig till det närmaste skyddsrum eller annat skyddat utrymme från där man befinner sig. Man är som individ inte knuten till något speciellt skyddsrum. Finns inget skyddsrum i din närhet kan man bli tvungen att hitta en annan skyddad plats, exempelvis källare. Även en tunnel eller tunnelbanestation kan fungera som ett skyddat utrymme. Symbolen för skyddsrum finns ofta uppsatta intill entréerna till byggnader där skyddsrummen finns.

Var finns ditt närmaste skyddsrum?

För att ta reda på var skyddsrummen finns kan man använda ”skyddsrumskartan” via Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps (MSB) hemsida.
Länk till skyddsrumskartan: https://gisapp.msb.se/apps/kartportal/enkel-karta_skyddsrum/

Livsmedel är inget som ingår i uppgiften att iordningsställa ett skyddsrum. Därför måste man själv ta med sig det, tillsammans med andra bra saker.
Checklista vid evakuering: Bra att veta om skyddsrum (msb.se)

Fastighetsägaren är ansvarig för skyddsrummet

En ägare till fastigheten kan vara en bostadsrättsförening, privatperson eller kommunen. Det är enligt 4 kap. 1§ ägaren av fastigheten för skyddsrummet som bär underhållsansvaret och detta ska ske fortlöpande. En omfattande genomgång av skyddsfunktionen ska ske minst en gång om året (MSB, 2022-02-04, s.120).

Fastighetsägaren av skyddsrummet har skyldighet att underhålla utrymmet tillsammans med den utrustning som ska ingå (4 kap. 1§). Oberoende av typ och ålder på skyddsrummet ska underhållet vidmakthållas och standarden får inte avvika från den ursprungliga tekniska nivån (MSB, 2022-02-04, s.119). Man får inte göra några förändringar eller ingrepp i skyddsrummets konstruktion som försämrar dess skyddsförmåga, exempelvis kabelgenomföringar. (MSB, 2022-02-04, s.123). MSB skriver att det inte nödvändigtvis behöver vara svårare för ägaren att underhålla ett skyddsrum än resterande delar av byggnaden. Underhållsåtgärder innefattar bland annat: smörjning av gångjärn på dörrar och luckor, åtgärda rostangrepp och säkerställa skyddsrumsutrustningen.

Besiktning av skyddsrum genomförs av skyddsrumssakkunnig, vilken blivit certifierad av MSB (MSB, 2022-02-04, s.19). Om det efter en besiktning av skyddsrummet framkommer brister måste dessa åtgärdas av ägaren för att kunna upprätthålla skyddsförmågan (4 kap. 2§). Det finns flera olika skyddsrumsleverantörer runt om i landet som erbjuder tjänster och produkter för skyddsrum.

Fredsanvändning av skyddsrum

En del ställer sig frågande till att skyddsrummet i sitt hus används till cykel- eller lägenhetsförråd. Faktum är att skyddsrummen ska vara utformade så att de under fredstid kan användas för andra ändamål (2 kap. 3§). Skyddsrummet ska på så vis ses som ett utrymme för fredsanvändning med en kompletterande skyddsfunktion. Vad skyddsrummet utnyttjas till i fredstid bestäms av ägaren, men kravet är att det inom två dygn ska iordningställas till skyddsrum. Skyltningen för skyddsrum ska finnas permanent monterad i fredstid och får inte skymmas av fredsverksamhet  (MSB, 2022-02-04, s.118).

Iordningställande av skyddsrum

Den som äger skyddsrummet har efter beslut om höjd beredskap, utfärdat av regeringen, skyldighet att möjliggöra iordningställning inom 48 timmar. Detta innebär att den fredstida användningen som exempelvis cykel- eller lägenhetsförråd måste tömmas. Utöver själva tömningen finns det en rad punkter som måste lösas, där det bland annat är att ordna toalettmöjligheter och tappa upp vatten i kärl. Det är i regel de personer som söker skydd i skyddsrummet som hjälper till med iordningställandet. Den iordningställanderitning som finns tillgänglig i skyddsrummet ska innehålla information vilket möjliggör iordningsställande av personer utan några specialkunskaper (MSB, 2022-02-04, s.108). Vilken utrustning som ingår i skyddsrummet listas i handboken Skyddsrum SR15.

Fastighetsägaren måste se till att fredsutnyttjandet inte är så pass omfattande att iordningställande inte kan utföras utan experthjälp (MSB, 2022-02-04). Vid större befolkningsskyddsrum kan rutinerna se annorlunda ut.

“Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sin skyldighet enligt 4 kap. 3 § döms till böter eller fängelse i högst ett år.” 8 kap. 1§

En väldigt viktig bit inom ansvarsområdet för ägaren och/eller nyttjanderättshavaren är att bereda plats i skyddsrummet enligt 4 kap. 3§. Följs inte detta kan den ansvarige dömas till böter eller fängelse i högst ett år (8 kap. 1§).

Källa för ovanstående information:
Frågor och svar om skyddsrum (msb.se)
Lag (2006:545) om skyddsrum Svensk författningssamling 2006:2006:545 t.o.m. SFS 2010:919 – Riksdagen

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. (2022-02-04). Skyddsrum SR 15 handbok. https://www.msb.se/contentassets/e0b6f3ddc621475d9071ff3545f1e643/sr15-220204-bokmarken-msb.pdf