Den övergivna beredskapsdepån

För att tillgodose behovet av vitala produkter i kris- och krigssituationer påbörjades planering och projektering av skyddade anläggningar. Denna plats var ursprungligen en gruva som under det kalla kriget kom att användas för helt andra ändamål, nämligen som beredskapslagring för flygfotogenet MC77. I takt med en minskad hotbild försvann anläggningens syfte och har sedan dess stått i dvala.

Strax utanför samhället letar sig en större asfaltsväg ner mot vattenlinjen och den gamla oljedepån. Ett stängsel löper längs med vägen och snart uppkommer en avtagsväg in mot ett träbeklätt område. Infartsgrinden till området står öppen och en asfalterad gårdsplan tar vid. En bit in på området syns berget torna upp sig och vid dess fot finns en betongbyggnad med en större fordonsport tillsammans med en mindre personalingång. Det syns att byggnaden till del är hopbyggd med berget och taket utgörs av sten, jordmassor och vegetation. Fasaden är till del täckt av graffitimålningar och dörrarna står på vid gavel.

Förväntningen steg när vi närmaste oss den stora porten om att en lång tunnel skulle ta vid. Till våran besvikelse uppenbarades endast ett större rum, med plats för ett fordon. Längs med betonggolvet löper större rör med sina avstängningsventiler. Den mindre personalingången döljer dock något mer spännande. Innanför når vi ett mindre rum, där fukten gjort sig påmind. Färg har släppt på dörrlisterna och golvet står till viss del under vatten. En blå slang syns hängandes längs med höger sida, en slang som till synes kan ha nyttjats till att flytta vattenmängden. Ficklampan sveper vidare framåt och lyser upp råberget tillhörande en tunnel som sluttar nedåt. I taket längs med tunneln en finns kabelstege monterad tillsammans med ett större ventilationsrör. Tyvärr är så gott som hela tunneln vattenfylld och vi kan inte ta oss vidare in i anläggningen.

Vi går ut ur tunneln och tittar vidare på området utanför. Vegetationen växer sig fritt på området och mossan täcker asfaltsytorna. Äldre stolpar med belysning finns utmed området, men är sedan länge trasiga och mossan börjar även växa utanpå armaturerna. En bit bort från betonghuset och ingången till anläggningen går vi upp mot hjässan på berget och ser ett decimetertjockt rör som sticker upp ur marken. Ur röret sipprar en konstant ström av vatten, vilket torde vara från anläggningen. Vidare bort på bergets hjässa finner vi en mindre betongbyggnad som har en dörr på sin ena sida. Inne i skjulet letar sig en stege nedåt i mörkret, omgiven av betong. Några meter ner finns en mindre avsats och betongen övergår till berg, vilket indikerar att vi nu börjar nära oss den gamla lagringsytan. Från denna avsats leder en ytterligare stege nedåt, men som snart omges av stora vattenmängder. Längre ner än såhär tar vi oss inte och vi bestämmer oss för att klättra tillbaka upp och tillbaka mot infartsgrinden.

Från fältspatsgruva till beredskapsanläggning

Platsen har nyttjats under lång tid, där det innan beredskapslagring var något helt annat. Redan 1895 påbörjades arbetet med att bryta fältspat i det nu var Isättra gruva. Fältspat, en grupp bergartsbildande mineral som utgör den vanligaste mineralgruppen i jordskorpan, bröts och fraktades via räls ner till utskeppningshamnen vid Isättraviken. Därifrån gick sedan lasset vidare mot olika industrier, framför allt Gustavsbergs porslinfabrik. Brytningen i Isättra gruva pågick i över ett halvt sekel för att 1946 komma till sin ända och ge plats för en ny epok (Thurberg, 2023).

Den nya verksamheten skulle även innebära att nya intressenter tog över fastigheten med gruvan. Thurberg (2023) menar att gruvan i Isättra övertogs av Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, därefter av Överstyrelsen för Civil beredskap. Enligt Salmin (2023) köptes Isättra gruva tillsammans med ytterligare två fastigheter av Statens Vattenfallsverk 14 maj 1947 och tillägger att huvudman för ombyggnationen var det sistnämnda tillsammans med Överstyrelsen för Ekonomiskt försvar [3:57]. Inför ombyggnationen var gruvan tvungen att genomgå en process där delar av berget skrotades (lösa stenar tas bort) samt att orter i gruvsystemet förslöts. Över det öppna schakt som tidigare exponerats genom gruvbrytning kom en tjock betongmantel att gjutas ovanpå. Intill den tunnel som leder in mot bergets inre anlades stödfunktioner till anläggningen såsom elcentral, kontrollrum och hygienutrymme (Salmin, 2023). Enligt en skiss visar hur inslagstunneln sträcker sig långt in i berget och tar slut vid ett pumprum. I tunnelns mitt leder ett vertikalt schakt upp mot bergets hjässa och bildar en nödutgång. Gruvans ursprungliga schakt syns tydligt och med sin betongmantel som skydd. Ett antal meter sten- och jordmassor täcker sedan betongen som ett ytterligare skydd och ovanpå finns ett nivåmäthus. Ytterligare två nivåmäthus  finns placerade på motsatt sida gruvan, med långa rör som sträcker sig ned mot utrymmet där förvaringen fanns.

Anläggningen med sitt nya användningsområde stod klar 1948 och kom huvudsakligen att användas som beredskapslager där produkterna inkom via rörledningar från Flaxenvik oljehamn. Dessa rörledningar anlades under marknivå och löpte mellan oljehamnen, Isättra gruvan och en ytterligare anläggning i området. Den produkt som tillhandahölls vid denna anläggning var flygfotogen MC77, där Salmin (2023) menar att det lagrades åt marinen, med hänvisning till ytterligare källor om distribution till flygflottiljen i Uppsala. Transport med produkten från anläggningen genomfördes med lastbil till slutdestination.

Den mängd som kunde lagras i anläggningen uppgick enligt Salmin (2023) till 60 000 m3 och beskriver att mängden motsvarade ungefär som anläggningen i Ytterby gruva. En tidningsartikel som visas beskriver dock att anläggningen i Isättra hade kapacitet för 30 000 m3 flytande produkter.

Avveckling av beredskapslagret i Isättra kom igång på 1970-talet, där en tömning skedde 1978 och följes av en ytterligare sanering 1983. En tidningsartikel beskriver att Vattenfall efter ett år färdigställt saneringen av det tidigare beredskapslagret i gruvan som huserat reabränsle, och som nu inväntade att vattenfyllas. Det tog nästan tre år för den gamla gruvan att vattenfyllas, vilket skedde 1987. Tolv år därefter fanns en önskan om att använda den vattenfyllda gruvan till ett nytt ändamål, nämligen som lagring av miljöfarligt byggavfall. Den dåvarande ägaren inkom med önskan om tömning. Efter ett samrådsmöte skulle dock denna önskan inte komma att bli verklighet då stora protester hördes från allmänheten men även kommunalrådet (Salmin, 2023).

Salmin har även hittat fler tidningsartiklar som beskriver hur gruvan skulle kunna användas, där värmemagasin och dykcenter var två alternativ. Samtidigt visar tester som Salmin presenterat från företaget Kemakta att produkten som lagrades i Isättra gruva har påverkat grundvattnet negativt med föroreningar av bensen som uppgår till 3-22 gånger riktvärden.

Under kalla kriget och redan vid andra världskriget ansåg man allvaret i att man behövde ha beredskapslaget av olika varor i händelse av ofred. Tanken var att kunna hålla igång samhällets funktioner även om någonting slutat fungera ,att oljan tagit slut te.x.

Man behövde reserver för valutan där man förvarade guld och pengar av olika valörer. Stora lager för mat, läkemedel och skyddsutrustning fanns spridda lite överallt i landet. Samma gäller för råvaruprodukterna som bensin, olja, diesel. Man hade till och med stora lok ståendes beredda att kunna agera i beredskap.

Man kan nästan säga att Sverige var förberedd för nödsituationer rätt bra. Mycket var uttänkt att fungera tillsammans med all personal som var placerad vid att göra enskild uppgift.

The abandoned shelter

During the Cold War, and even at the second world war you considered the seriousness of it needed to be prepared of various goods in the event of discord. The idea was to keep running the societies functions even if something stopped working, the oil run out te.x.

They needed reserves for the currency where they kept gold and money of various denominations. Large stocks of food, medicines and protective equipment were spread everywhere in the country. The same applies to commodity products such as gasoline, oil, diesel. It had even large locomotive standing ready to act in standby.

You can almost say that Sweden was prepared for emergency situations quite well. Much was conceived to work together with all the staff who were placed at making individual task.

Hemliga bergrum

Det svåra är att hålla allt detta hemligt för dom som inte ska veta om dessa anläggningar och alla dom olika planer som finns om en kris skulle drabba landet. Bergrummen är ofta placerade undanskymt från allmänheten och man skyltar ofta dessa berg med förbudsskyltar för att skrämma iväg dom besökare som har lyckats tagit sig hela vägen fram.

Beredskapsdepåer likt denna har nyttjats av både civila aktörer men även statliga myndigheter. Försvarsmakten har sina egna anläggningar. Man bygger bergrummen på platser där berget kan erbjuda ett stort antal meter tak över dom utsprängda utrymmena och som samtidigt inte läcker in för mycket grundvatten. för att kunna fylla på och tömma berget snabbt och smidigt behövs anslutning via räls eller vatten, alltså via tåg eller stora fartyg.

Den här depån ska enligt uppgift inte vara lika stora som sin granne en bit bort men ändå rymma tillräckliga mängder. Mellan dessa depåer går förbindelsetunnlar som länkar samman bergrummen med rör och ledningar.

Secret underground facilities

The difficult part is to keep all this a secret for those who should not know about these facilities, and all the different plans available if a crisis would hit the country. The caves (shelters) are often placed hidden away from the public, and you expose the installations with prohibitive signs to scare them away visitors who managed to take it all the way.

Emergency Depots like this has been used by both civilian actors but also government authorities. The Armed Forces have their own facilities. You build the caverns in places where the rock can offer a large number of meters roof over them excavated areas and at the same time does not leak too much groundwater. In order to fill and empty the mountain quickly and smoothlyit needed connectivity by rail or water,by rail or large ships.

This depot will reportedly not be as large as its neighbor in a mountain next to this, but still hold sufficient quantities. Between these depots large tunnels connecting the caverns(shelters) with tubes and pipes.

Mer text kommer.

Referenslista:

Salmin, P. (29 september 2023). Sveriges dolda beredskapslager – Flaxvikens Dieselgruvor [Video]. YouTube. https://www.youtube.com/watch?v=-ZZi0GyY9RI

Thurberg, P. (2023). Fältspat och flygbränsle. Mjölkö Samfällighet. https://mjolkon.se/faltspat-och-flygbransle-per-thurberg/