Scroll to Content




Ledningscentralen Arthur

Allmänt

Det finns givetvis olika storlekar på dessa typer av anläggningar och skyddsklassen som anläggningarna hade kunde också variera kraftigt. Dem ligger/låg ofta nära till staden eller till och med inne i staden då personalen var tvungen att ta sig dit snabbt. Men platsen där dessa byggdes är nästan alltid skymd från vägen för att vara maskerad ,men undantag finns alltid.IMG_3439

Men majoriteten av berganläggningarna har gemensamma nämnare som bland annat egenborrad brunn med vatten samt reservkraftverk. Detta skulle då driva anläggningen om övriga elnätet slogs ut. Skydd mot EMP förekommer i vissa modernare anläggningar då man klädde in hela anläggningen i stål för att motverka att elektroniken skulle slås ut. Ett annat alternativ var att klä in vissa apparatrum med plåt och koppar.

Många av landets ledningscentraler låg skyddade djupt ner i Sveriges urberg och skulle tåla en kärnvapenladdning med direktträff ,men naturligtvis finns undantag. Ofta hade man en lång stötvågstunnel där tryckvågen skulle slå ut sig själv, medan anläggningen byggdes i tvär vinkel åt antingen vänster eller höger. Anläggningen och stötvågstunneln separerades med en stötvågsgräns samt gasgräns där man var tvungen att passera innan man kunde kliva in i den gjutna byggnaden av betong. Vissa berganläggningar byggdes ståendes på synliga fjädrar för att motverka rörelser från berget vid detonation, men dessa är inte vanligt förekommande.

“Som utgångspunkt för sina petitaframställningar för budgetåren 1952/53 och 1953/54 har Civilförsvarsstyrelsen framlagt en utbyggnadsplan för avseende bl.a ett 100-tal fullträffsäkra Ledningscentraler.”

Fanns inte berg i närheten grävde man helt enkelt en stor grop i marken och bjöt en betonganläggning (s.k bunker) med samma likvärdiga skydd mot bomber och stridsgaser som en berganläggning hade.

Nuförtiden har majoriteten av ledningscentralerna tagits ur bruk då hotbilden sett annorlunda ut och även för att kostnaden att driva dessa anläggningar är väldigt dyra. Många centraler har sålts på auktion till privatpersoner eller företag som vill driva sin egen verksamhet därinne. Det finns dock fortfarande ett par som fortfarande är aktiva och som skall fungera som sin ursprungliga funktion.

Nyköping

Detta är då Huvudcentralen för Civilförsvaret i Nyköpings kommun och byggdes 1958 till en atomsäker anläggning ca 20 meter under Långbergets hjässa. Granne med detta är stadens vattentorn.

1987 byggdes ytterligare en ingång i berget för att göra säkerheten bättre för dom arbetande ifall en attack skulle blockera en utav tunnlarna. Anläggningen följer den standardkonstruktion som dom flesta Ledningscentraler byggda i berg har.

Videoklipp där reservkraften testas.

Gassluss
Duscharna som används för att spola av partiklar och farliga ämnen från kroppen som inte ska med in i anläggningen. Kallvatten används då det får bl.a porerna att dra ihop sig så att inte det skadliga ska tränga in i kroppen.

HC Nyköping
Väl inne i anläggningen finns en lite reception och lite kontrollknappar till anläggningen
Ledningscentral Arthur
Telefonerna står uppradade bredvid OP-rummet.
Ledningscentral
Kontrollpanel för b.l.a VMA.
Bergrum
En äldre kontrollpanel.
Civilförsvar
Inredningsskiss över anläggningen.
Ordersal
I ledningsrummet finns utrymme och materiell till att kunna ge olika ordrar och kunna leda verksamheten.
Toalett Bergrum
Hygienutrymmen i flertalet måste finnas för att snabbt kunna tillgodose dom behov som finns.
Kök Bergrum
Det lilla köket som ligger intill matsalen. Det var tänkt att man skulle få mat från utsidan av berget ,därför är köket inte större dimensionerat.
Civilförsvaret
En karta hängandes i Ordersalen med olika scenarion över Bl.a Stockholm.
Ledningscentral
I ordersalen finns även här flertalet telefoner ståendes redo.
Ledningscentral
In mot gasslussen i den äldre ingången till anläggningen.
Civilförsvaret ledningscentral.
Luckan leder in till rummet för drivmedel. Den stora dörren till höger längre bort leder in till kraftaggregatet och följer man korridoren hela vägen så kommer man slutligen in till Huset.
Ledningscentral
Den ena stötvågsdörren in till Ledningscentral från den äldre ingången.
Övertrycksmätare
En övertrycksmätare ligger i sin kartong.
Under jord Ledningscentral
En tablå över anläggningen vid entrévåningen.
Ledningscentral Civilförsvaret
Dom olika lamporna som visar situationläget just nu.
ledningscentral Civilförsvaret.
Efter grovsaneringen med dusch kommer man in till själva gasslussen vid den nya ingången. Övertrycksventiler och gasdörr.
Gassluss
Blickar ner mot själva anläggningen från gasslussen med den sista skyddande dörren. Luckan till vänster används till att trycka in ren luft i slussen så att den orena luften tillslut är ute ur slussen.

Nyköping bergrum
Grovsaneringen innan man kommer in i gasslussen. Bakåt i bild fortsätter tunneln mot utgången och markytan.
Stötvågstunnel
Stötvågsgränsen i den nya ingången till anläggningen. Bakom i bild är grovsaneringen samt första dörren till gasslussen.

Leave a Comment