Scroll to Content

Kustspaningsradarstation – KSRR Fåret (Gruvan)

Beläget ute i Karlskronas skärgård hade denna kustspaningsradarstation en viktig roll under andra halvan av 1900-talet. Berganläggningen benämndes Fåret men kom att få smeknamnet Gruvan av personalen på platsen. Runt detta centralt placerade stridsledningsorgan fanns en stor mängd andra viktiga hemligheter som skulle möta anfallet från Sovjet. Idag är denna anläggning ett besöksmål och visades bland annat upp av under “Hemliga rum” 2012.

En tidig sommarmorgon går bilen från centrala Karlskrona ut mot färjeläget där personal möter upp oss. Härifrån ska färjan ta oss ut till Aspö för att sedan guidas runt vid flera gamla militära installationer. Efter det ståtliga Ellenabbens fort är det dags för kustspaningsradarstationen (KSRR), vilken vi ser fram emot. Det tar oss ungefär en kvart mellan installationerna och vi har nu rört oss en bit in på ön när ett högt stängsel med taggtråd uppenbarar sig längs den lilla grusvägen. Vi svänger in på en liten avstickare och parkerar bilen utanför grindarna, alldeles intill den långa nedförsbacke som leder in mot bergets inslag.

Kustspaningsradarstation KSRR
Den branta nedförsbacken slutar i en dörr i berget. En mäktig syn när kamouflagenätet hängde över som skydd. Bakom porten fortsätter nedförsbacken ytterligare innan stora portar står i vägen.

Vegetation har vuxit sig genom asfalten ned mot inslaget och kylan börjar göra sig uppenbar. Betongen runt stålportarna vittnar om att anläggningen funnits med ett tag. Det nät som tidigare vilat ovanför klyftan i berget till maskering av ingången har gått sönder och hänger ned på flera ställen. Platsen ser onekligen övergiven ut i dagsläget, men ett nytt hänglås skvallrar om någonting annat. Den grönmålade ståldörren öppnas och tunneln fortsätter nedåt. Den unkna luften tillsammans det fuktiga berget bidrar till en häftig känsla. Längs med inslagstunneln syns stötvågsfickor som skulle absorbera luftstötvågen från en explosion och även skona stålportarna längre ned. I tunnelns slut leder en trappa ned till undre våningsplanet där en del av brigadstaben fanns placerad. En ståldörr i tunnelns slut skyddar övre våningsplanet. Vår upptäcktsfärd börjar häruppe och innanför ståldörren passeras de stora reservkraftaggregaten som skulle förse bergrummet med elektricitet om det ordinarie elnätet slogs ut. Därefter passerades gasgränsen, det sista skalskyddet, innan vi nådde själva anläggningen. Att kliva in känns som att bli kastad tillbaka i tiden. Det syns tydligt att det inte genomförts någon vidare modernisering under åren som Fåret var i bruk. Möbler och annan inredning ser ut att härstamma från 1950-talet, när anläggningen byggdes. I jämförelse med andra berganläggningar från samma tidsepok ges en känsla av att denna anläggning inte moderniserades i samma utsträckning.

2. Kustapaningsradarstationen

Kustspaningsradarstationer (KSRR) var ett väldigt viktigt organ som användes för att kunna förutspå fiendens framfart. Dessa KSRR fanns utplacerade längs med den svenska kusten för att kunna övervaka både luften och vattnet. Dessa byggdes under kalla kriget och ca 30 stycken anläggningar stod tillslut klara att driftsättas. Denna KSRR på Aspö driftsattes 1953 och kom att bli operativ i många år framöver. Denna berganläggning på Aspö i Karlskronas skärgård består av ett tvåvåningshus inne i berget som är uppbyggd av betong i inslagsorter och lättbetong i väggar samt tak.

Kustspaningsradarstation
En titt ned mot anläggningen och dess stora betongport som försluter anläggningen mot yttre världen. Trappan som sträcker sig nedåt tar en till det undre planet samt en stålport. Stötvågsfickor längs med sidorna som skulle ta upp kraften från en explosion.

Man klassade denna anläggning som fullträffsäker då bergrummet gav skydd mot bl.a luftstötvågor och stridsgaser. Som skydd mot detta byggde man stötvågsfickor i inslagstunneln som tillsammans med ståldörrarna skulle ta upp trycket mot en explosion i nära anslutning. Även ventilationssystemen är utformade för att skydda bergrummet mot trycket mot en explosion men även mot stridsgaser genom filtersystem. Innanför ståldörrarna finns gasgränsen med ytterligare ståldörrar som tillsammans med ett övertryck i anläggningen ska skydda personalen mot stridsgaser som fienden kunde befaras använda. Pumpar som leder ner under “huset” i berget finns givetvis kvar än idag. Skulle dessa pumpar inte fungera skulle anläggningen snabbt fyllas med vatten som sipprar in från berget.

Operatörsmässigt tjänstgjorde runt 4-6 personer i varje arbetslag i KSRR här på Aspö och chefen hade det största ansvaret med bl.a sambandet inkluderat. Till hans hjälp hade han en ytrapportör som skickade ner informationen en våning till Brigadstaben vid stridsledningscentralen eller till andra förband om så behövdes.  Kustspaningsrobotar skulle kunna ledas från denna plats och styras in på fientliga fartyg för att undvika landsättning och även jaktstridsledning kunde ske från berget. Besöksjournal för luftbevakningscentral fanns fortfarande liggandes i ett rum intill utgången från anläggningen.

Här på det övre plan fanns logementen med plats för ungefär 20 personer.

4. Spaningsradar PS-23(9)

För att få en bättre överblick av sitt territorium behövs sensorer till hjälp. Till kustspaningsradarstationen (KSRR) användes inledningsvis en kustspaningsradar av typ PS-23 där antennen monterades på en mast. Radarutrustningen importerades från England under 1950-talet med 31 till antalet. Under radarns aktiva tid genomfördes ett antal modifieringar vilket också fick benämningarna att ändras. Den ursprungliga PS-23 förbättrades och försågs med bland annat störskydd med syfte att motstå elektroniska störningar. Den senaste och sista uppdateringen gjordes 1976 och fick benämning PS-239 (Förstvarets Historiska Telesamlingar, 2017). fanns från början i transportabla vagnar som kunde flyttas mellan olika platser. Med tiden insåg man att den känsliga radarutrustningen behövde förstärkt skalskydd och vagnarna placerades i fortifierade utrymmen. Exempel på detta kan vara en förstärkt betonganläggning. Dessa kan jämföras med de transportabla radargruppcentralerna (RRGC/T). Senare kom denna utrustning att fast monteras i underjordiska anläggningar, precis som här på Aspö.

Kustapaningsradar KSRR
Spaningsradar PS-239

Räckvidden på PS-23 låg på 200 km om väderförhållandena var goda. Effekten var 500 kW, 10 cm våglängd och med en pulseffekt på 250 resp. 500 Hz. Med tiden utvecklade man denna typ av radar och man lade därför till en extra siffra i beteckningen.

Med den nya uppdateringen på radarn och med namn PS-239 täckte man nu runt 320 km ut från centrum ,vilket är en bra räckvidd för att kunna agera innan fienden når fastlandet. Några hundra meter från anläggningen fanns även en skenradar som förhoppningsvis skulle ta smällen istället för den riktiga radarn. Denna typ av maskering användes flitigt vid underjordiska anläggningar och främst vid kustartilleriet. Då kunde man ha en skenpjäs som skulle ta uppmärksamheten ifrån den riktiga.

3. Brigadstaben

3.1 Samband & Stridsledning
Kustspaningsradarstation KSRR
Dom två dieselaggregaten som skulle driva anläggningen om strömmen gick. Dessa handvevades igång. Jag har inte några siffror på hur mycket kraft dessa kunde generera ,men tillräckligt för att kunna förse berget med el.
Kustspaningsradarstation KSRR
Logementen på den övre våningen där den del av personalen som inte arbetade skulle ta igen och vila. Sängar fanns för runt 20 personer.
Kustspaningsradarstationen KSRR
Själva operatörsrummet där verksamheten styrdes ifrån. Chefens plats till vänster med sambandsutrustningen längs med väggen. Ytobservatören sitter i mittenstolen. Tavlan längst fram i rummet skulle de olika stridskrafterna markeras på. Antingen rött om det var en fiende på ingång eller blått för egna stridskrafter. Gult markerade man endast om man inte kunde identifiera objektet.

Referenslista:

Youtube: Hemliga Rum: KSRR “Gruvan” Aspö. http://karlskrona-sweden.blogspot.com/2010/09/ksrr-gruvan.html

Försvarets Historiska Telesamlingar. (2017). Kustspaningsradar PS-23.  http://www.fht.nu/marinen_sensorer_radar_spaningsradar_ps_23.html http://www.bergrum.se/sverige/militart/marinen/kustradar.php

Leave a Comment