Katrineholms Atomskydd
Under 50-talet var hotet större för ett atombombskrig och man befarade det värsta. Runt om i landet började man planera och bygga skyddsrum i berg som skulle kunna klara av en detonation. Platsen för detta skyddsrum blev 20 meter rakt under kommunhuset i Katrineholm där flera hundra personer skulle söka skydd.
Detta skyddsrum fick stor uppmärksamhet i media efter att det stod klart 1957 och var en av de första större skyddsrum som var klassat som fullträffsäkert. Från kommunhuset finns ett system av tunnlar som slingrar sig nedåt mot denna anläggning som än idag skall kunna tas i bruk inom 48h
Långt under kommunhuset döljer sig skyddet
Skicket på anläggningen är överlag bra. Torrt och fint inne i det skyddade utrymmet. Det underhålls kontinuerligt och kan fortfarande användas om någon situation skulle kräva detta. Här inne skulle alltså över 500 personer kunna söka skydd under tre dygn. Skulle elnätet slås ut så får bergrummet ström av det kraftaggregat (Kragg) som finns. Även egen borrad brunn finns som kan förse de skäckslagna människorna med vatten.
I anslutning till den skyddade delen av bergrummet med ingång via den stora ingången med den runda betongdörren finns ett bankvalv som Sparbanken valde att husera i. Kostnaden för bankvalvet var 70.000 kr i dåtidens valuta.
På en av skisserna som fanns inne i berget var flera viktiga företag och industrier utmarkerat. Bl.a Televerket, Civilförsvarsförbundet, FRO och Rödakorset hade huserat här under en övning.
Hotet från kärnvapen
Efterkrigstiden som sedan blev kalla kriget var en start på många bergrumsbyggen. Misstänksamheten mellan andra världskrigets segrarmakter och hotet från atombomben gjorde att risken för ett nytt världskrig många gånger kändes överhängande.
Nu började landet planera in i minsta detalj hur man skulle skydda så mycket av befolkningen som möjligt. Detta gjorde man bl.a genom att ha utbildningar, utställningar och skyddsrumsbyggen. Civilförsvarsstyrelsen styrde projekten av byggnationen angående skyddsrummen. De större skyddsrummen likt detta byggdes på ett dussin platser i landet och kom att kallas för befolkningsskyddsrum.
När detta bergrum på Gröna Kulle i Katrineholm stod klart år 1957 hade det kostat ungefär 1,2 miljoner kronor att bygga. På den tiden finansierades två tredjedelar av kostnaden av statsbidrag och resten fick Katrineholms stad stå för. När detta skyddsrum var färdigt så uppmärksammandes det i media världen över. En brittisk reporter från LIFE konstaterade att skyddsrum av detta slag inte fanns i Storbritannien.
Läs även:
