Katrineholms Atomskydd
Under 1950-talet var kärnvapenhotet överhängande och man befarade att Sverige kunde drabbas. Runt om i landet påbörjades planering och byggnation av skyddsrum i berg som skulle klara av en kärnvapenexplosion på avstånd. Platsen för ett utav dessa skyddsrum blev 20 meter rakt under kommunhuset i Katrineholm, med plats för flera hundra skyddssökande personer.
Skyddsrummet fick stor uppmärksamhet i media efter färdigställandet år 1957 då denna var en av de första större skyddsrum som var klassat som fullträffsäkert. Från kommunhuset slingrar sig trapphuset nedåt mot underjorden och anläggning som än idag skall kunna tas i bruk inom 48 timmar.
I berget under kommunhuset
Skicket på anläggningen är vid besöket till synes förhållandevis bra. Det är torrt och fint inne i det skyddade utrymmet bakom stötvågsgränsen. Personal underhåller kontinuerligt skyddsrummet och ska fortfarande kunna användas om beslut om höjd beredskap tas. Storleken på skyddsrummet gör att över 500 personer ska kunna söka skydd i upp till tre dygn. Skyddsrummet självförsörjande gällande elkraft och vattentillförsel. Bergrummet är anslutet till stadens elnät och skulle elnätet slås ut får anläggningen elektricitet från det installerade reservkraftaggregat. Det finns en djupborrad brunn som kan förse de skyddsökande individerna med vatten.
I anslutning till den skyddade delen av bergrummet med ingång via den stora ingången med den runda betongdörren finns ett bankvalv som Sparbanken valde att husera i. Kostnaden för bankvalvet var 70.000 kr i dåtidens valuta.
På en av skisserna som fanns inne i berget var flera viktiga företag och industrier utmarkerat. Bl.a Televerket, Civilförsvarsförbundet, FRO och Rödakorset hade huserat här under en övning.
Hotet från kärnvapen
Efterkrigstiden som sedan blev kalla kriget var en start på många bergrumsbyggen. Misstänksamheten mellan andra världskrigets segrarmakter och hotet från atombomben gjorde att risken för ett nytt världskrig många gånger kändes överhängande.
Nu började landet planera in i minsta detalj hur man skulle skydda så mycket av befolkningen som möjligt. Detta gjorde man bl.a genom att ha utbildningar, utställningar och skyddsrumsbyggen. Civilförsvarsstyrelsen styrde projekten av byggnationen angående skyddsrummen. De större skyddsrummen likt detta byggdes på ett dussin platser i landet och kom att kallas för befolkningsskyddsrum.
När detta bergrum på Gröna Kulle i Katrineholm stod klart år 1957 hade det kostat ungefär 1,2 miljoner kronor att bygga. På den tiden finansierades två tredjedelar av kostnaden av statsbidrag och resten fick Katrineholms stad stå för. När detta skyddsrum var färdigt så uppmärksammandes det i media världen över. En brittisk reporter från LIFE konstaterade att skyddsrum av detta slag inte fanns i Storbritannien.
Läs även:
