Andra världskriget och skyddet
Ned för en av trapporna på Hötorget i Stockholm ligger ett av stadens större skyddsrum kombinerat med parkeringshus. Via glasskjulet leder trappan ned till garaget med dom tjocka ståldörrarna som är överdimensionerade än vad som vanligtvis behövs i ett garage. Det är inte många som tänker på funktionen som denna anläggning har i krigstid när de parkerar bilen.
Varje dag förflyttar sig en stor mängd folk över kullerstenarna på Hötorget som i vanlig dags tar plats för olika marknader och loppis-stånd. Från Sveavägen tar man sig ner i tunnelsystemen som slingrar sig under gatorna med både lastkajer och parkeringsgarage. När man närmar sig plåtportarna öppnas dem automatiskt och sedan är det bara att fortsätta vidare in i anläggningen. Det man lätt kan missa här när man står och väntar på grönt ljus är de stora stålportar som utgör själva skyddet mot vapenverkan. I fredstid står dessa helt öppna och vilar mot den vita betongväggen men för att vid mobilisering och höjd beredskap kunna stängas och försluta utrymmet.
Det man märker inne i anläggningen är att det finns ovanligt många betongpelare av grov storlek och ventilationssystemen som täcker skyddsrummets tak. Parkeringsplatserna är relativt små och tränga, men detta dimensionerades för dåtidens bilar som var mindre till storleken än dagens fordon. Tystnaden tar över när dörrarna slås igen men efter en stund hör man ventilationen surra en bit bort. På flera platser i skyddsrummet finns inrymningsvägar som känns igen via ståldörrarna som bryter av den vita betongen.
Dörrarna står vidöppna och mörkret ligger tät i rummet mot stötvågsgränsen som har ytterligare ett par stålportar av ännu grövre modell. Invid de portarna finns stora ventiler ingjutna i betongen som ska slå tätt vid en stötvåg (luftvåg) som bildas av en explosion. Bakom de stängda dörrarna leder sedan en tunnel som mynnar ut i en trappa upp mot marknivån där de skyddssökande ska kunna ta sig ner. Nu i fredstid är ingången från marknivån stängd och förseglad med stålplattor och kullersten. Vid en höjd beredskap och mobilisering ska man på ett enkelt sätt lyfta bort plattorna via de inbyggda öglorna. Det är säkerligen flera tusen personer som passerar över dessa plattor som skyddar ingången varje dag utan att tänka på vad de har för syfte.
Tittar man noga runt på torget ser man även grövre pelare som tittar upp på bestämda platser. Dessa används utöver reklampelare även för ventilation till skyddsrummet inunder. Med tanke på all den mängd personer som ska vistas under samma tak en längre tid behövs en stor mängd friskluft tillsättas konstant för att det ska på något sätt vara behagligt att vistas därnere när bomberna faller utanför.
Kika in andra artiklar med liknande anläggningar.
Sveriges Största Kärnvapensäkra Skyddsrum
Kärnvapenskyddet under Klara Kyrka
Skyddsrummet tar form
Det var oroligt runt om i världen och andra världskriget skulle precis nå sin start då man började bygga detta stora skyddsrum under Hötorget. Man var rädd för flyganfall över Stockholm som olyckligtvis kunde ta död på en stor mängd människor och ville därför tillgodose olika typer av skydd för civilbefolkningen och skyddsrummet under Hötorget blev ett utav dem. Skyddsrummet byggdes för att tåla en direktträff av en 250kg tung bomb, som då träffar rakt ovanpå taket. Vid tiden då detta byggdes hade inte kärnvapen introducerats ännu och därför är det inte dimensionerat för att tåla en träff av den typen.
Skyddsrummet byggdes genom att man i ett förstaskede helt enkelt grävde en stor grop i Hötorget där man sedan kunde börja gjuta betongplattan som utgör grunden och golvet till skyddsrummet. Väggar och pelare av betong gjöts med kraftig armering för att bli extra stabilt och samtidigt monterades dörrkarmar då man måste gjuta in dem i betongen för att kunna garantera stabiliteten och säkerheten. Taket bestod av 50 cm betong som sedan täcktes med ett tjockt lager av sprängsten som utgjorde det man kallar för “sprängmantel” som ett ytterligare skydd.
Som vanligt på skyddsrum så har man grövre dörrar som ska stå emot både stötvågor samt attacker med stridsgaser. De yttre dörrarna är oftast tjockare och är gjorda av betong och stål för att ta emot trycket från ett chockvåg. Gasdörrarna sitter monterade längst in mot skyddsrummet och finns för att förhindra gaser av olika slag tar sig in till dom skyddssökande. 1940 slutfördes arbetet med skyddsrummet och detta skedde på en rekordtid, under ett år. Anläggningen byggdes med en kapacitet för över 4000 personer.
Rörledningar in i anläggningen med bl.a vatten ,diesel och olja till de olika reservoarer som behövs för att kunna vara självförsörjande från omvärlden. Det finns därför dieselaggregat som slår igång då det ordinarie elnätet inte kan leverera el in till skyddsrummet. Ventilationen sticker upp ovan mark på ett par ställen runt Hötorget. Dessa Används också flitigt som reklampelare.
Den dolda våningen
Det finns flera ingångar till skyddet. Dels den stora bilinfarten samt det lilla glasskjulet, men också dolda ingångar på torget. Denna lösning kan enligt vissa vara en bra lösning så man kan använda markytan till något annat under tiden ,men krångligt att behöva göra massa arbete för att komma ner i skyddsrummet på Hötorget. Man har stålplattor som är täckta med kullersten som döljer ingångarna då dom inte behövs i fredstid.
Det som är okänt för många är det undre våningsplan som vanliga skyddssökande inte kan ta sig ner till. Detta byggdes för att kunna tillgodose PUBs personal i en kris eller krigssituation och kapaciteten låg på 1000 personer härnere. Ingången anslöts till PUBs källarplan och det var även i planen att denna under våning skulle användas som lagerlokal i fredstid. Storleken på skyddsrummet mäter ungefärliga 3 035 m² och inkluderar då den under våningen.
Skyddsrummet under Hötorget kallas även för Konserthusgaraget och förvaltas av Stockholm parkering som har sina parkeringsplatser här. Utöver detta underjordiska parkeringsgarage finns även Hötorgsgaraget tätt intill som har en mycket större yta för fordonsparkering. Det är inte konstruerat för att agera skyddsrum i kristider och ska inte heller förväxlas med Konserthusgaraget. Idag ser det fortfarande ljust ut för anläggningen och skicket är förvånansvärt bra om man jämför med andra anläggningar från samma period och den ligger fortfarande kvar som aktivt skyddsrum.
Referenslista:
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.