Scroll to Content




Ledningscentral Hönan

Längs en nästan obefintlig grusväg finns det inhägnade området med ingången till bergrummet som är ganska okänd för de flesta, även då det ligger i samhället. Bergrummet fick benämning 43 och byggdes tillsammans med ett hundratal liknande anläggningar för att kunna styra samhället under en kris. Bergrummet var hemlig under en lång tid och innanför dörrarna finns fortfarande mycket kvar från den tid då hotet var som störst.

IMG_0724

Det gröna staketet är det yttre skyddet mot sabotage och nyfikenhet som kan uppkomma vid dessa platser. Hänglåset börjar bli slitet men fungerar fortfarande utan problem. Betongen runt gallergrinden till inslaget har olika färgskiftningar efter alla dessa år av väder och vind. Stora ventilationsluckor skyddar ventilationsanslutningarna från både splitter och stötvågor om en bomb skulle explodera i närheten. Gallergrinden i bergets mynning är riktigt förstärkt för att förhindra intrång, men fungerar också som genomsläpp av friskluft in till berget. Väl innanför löper en tunnel rakt in för att sedan ansluta till den skyddade delen via en tjock stötvågsdörr.

Dörrens färg har börjat flagna på vissa ställen och rosten har sakta tittat fram. I tunneldelen står ett gäng stolar som börjat mögla rätt rejält, vilket ger oss en hint om hur insidan kommer att se ut. Stötvågsdörrens lås öppnas med hjälp av flera nycklar och karmen vrids av dörrbladet. En stark lukt slår emot oss och man märker att berget stått utan ventilation under en längre tid. Det är en riktigt rå känsla att gå igenom gasslussen in mot vakten och höra vattnet droppa mot betonggolvet. Gasdörrarna som är den inre gränsen mot skyddet saknar sina tätningslister, precis som det ska vara nu i fredstid. När höjd beredskap intas sätter man dit listerna, just för att motverka att dom torkar ut och blir obrukbara. Nu ligger dom i kartong tillsammans med ett medel som motverkar att dom blir dåliga.

Bergrum Ledningscentral Civilförsvaret
Ingångsdelen mellan stötvågsgränsen och gasgränsen. Fukten har tagit över rejält och det syns tydligt på stolarna.
Bergrum Ledningscentral Civilförsvaret
I nyckelskåpet finns fortfarande en del nycklar kvar till olika rum och avdelningar.

Inne i rummet där reservkraften stod finns endast en tom oljetank kvar tillsammans med ett gäng rör och ledningar. Man känner fortfarande doften av drivmedel trots att det var länge sedan rummet tömdes på vätskor. Mitt emot finns maskinrummet med luftreningen, som även den har sett bättre dagar. Skulle en kontroll göras idag på anläggningen är sannolikheten minimal att den blir godkänd.

Ytterligare några meter fram kommer man in i matsalen som också agerar dagrum åt personalen i bergrummet. Borden tillsammans med stolarna står kvar, fulla av mögel. Här har partiklarna fått chans att frodas under en lång tid. Här invid finns sovrummen som har en väldigt snar storlek. Tre sängar tar upp höjden på logementet och tydligen valde många att istället sova på golvet ute i dagrummet då värmen kombinerat med det trånga utrymmet gjorde det obekvämt att tillbringa natten därinne. Rummet är inte alls i samma storlek som en ledningscentral placerat i en tätare befolkad kommun. Att då i krigstid kunna sköta sitt arbete och samtidigt sova dåligt efter sitt skift kan nog sammanfattas som en mindre bra situation.

Bergrum Ledningscentral Civilförsvaret
In mot ordersalen passerar man en del mindre utrymmen tillsammans med materiel som ligger kvar på golvet.

Nästa mystiska dörr som ansluter till den genomlöpande korridoren var stängd, men som tur va var den upplåst. Innanför fanns nämligen telefonväxeln där personalen hade varsin plats i ett bås, som än idag innehåller en del materiel som användes under kalla kriget. Det är en upplevelse att se hur det allt bara lämnats kvar. Vi stegar in i nästa utrymme som var själva hjärtat i bergrummet, nämligen OP-rummet. Härifrån var det tänkt att besluten skulle fattas och insatserna skulle ha sin början. Detta är det största rummet i ledningscentralen och här finns även flertalet bord tillsammans med stolar kvar som personalen använde.

på ett utav arbetsbänkarna fanns även instrumenten kvar som tidigare användes till VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten), som även kallades för ”Hesa Fredrik”. En lapp på instrumentet tyder att den användes av Räddningstjänsten. Härifrån skulle signalen sändas ut till staden men även i andra orter runt om.

 

Fullträffsäker Ledningscentral

Det finns givetvis olika storlekar på sådana anläggningar och skyddsklassen som anläggningarna har kan också variera kraftigt. Dom ligger/låg också nära till staden eller tillochmed inne i staden då dom arbetande måste kunna ta sig dit snabbt. Men platsen där dom byggdes på är nästan alltid skymd från vägen för att vara osynlig ,men undantag finns alltid.

Men det dom flesta anläggningarna har gemensamt är egenborrad brunn med vatten samt reservkraftverk som ska driva anläggningen med el om övriga elnätet slås ut. Skydd mot EMP finns också i vissa modernare anläggningar då man klädde in hela anläggningen i stål för att motverka att elektroniken skulle slås ut.

Bergrum Ledningscentral Civilförsvaret
Gasdörrarna är många till antalet och dessa skyddar anläggningen mot olika typer av stridsgaser.

Många av landets ledningscentraler ligger skyddade djupt ner i Sveriges urberg och ska tåla en kärnvapenladdning ,men naturligtvis finns undantag. Ofta hade man en lång tunnel som tryckvågen skulle slå ut sig själv i ,medans anläggningen byggdes i tvär vinkel åt antingen vänster eller höger. Väl därinne fanns en stötvågsgräns samt gasgräns där man var tvungen att passera innan man kunde kliva in i den gjutna byggnaden. Vissa hus byggdes ståendes på fjädrar för att motverka skakningar från berget vid detonation.

”Som utgångspunkt för sina petitaframställningar för budgetåren 1952/53 och 1953/54 har Civilförsvarsstyrelsen framlagt en utbyggnadsplan för avseende bl.a ett 100-tal fullträffsäkra Ledningscentraler.”

Finns inte berg i närheten så grävde man helt enkelt en stor grop i marken och byggde en bunker med samma likvärdiga skydd mot bomber och gaser som ett bergrum hade.

Nuförtiden så har dom flesta ledningscentraler tagits ur bruk p.g.a att hotbilder ser annorlunda ut och även för att kostnaderna för att driva dessa anläggningar är ganska dyra. Många centraler har sålts på auktion till privatpersoner eller företag som vill driva sin egen verksamhet därinne. Det finns dock fortfarande ett par som än idag är aktiva och som skall fungera som sin ursprungliga funktion.

Anläggning 43 – Kodnamn Hönan

Bergrummet byggdes år 1945 och fick en smärre ombyggnad under 50-talets början. Den nya anläggningen färdigställdes år 1957 och var en ledningscentral av typ D enligt dokumenten. Det som förvirrar är att en ”Typ D” ledningscentral är en betongbunker i vanliga fall. Närmare nio(9) meter under bergets hjässa sträcker sig byggnaden som ligger helt insprängd i berget med både stötvågs- som gasgränser.

Bergrum Ledningscentral Civilförsvaret
Kaffet ligger utspillt på arbetsbänken efter den sista man som gick ut ur bergrummet.

Flera olika ritningar och konstruktionsförslag lades fram och granskades. Det som skiljde förslagen åt var ingångstunneln, som även kallas för stötvågstunnel. Man gjorde ett beslut och kom fram till att utformningen som blev till var den som var bäst.

Skyddet mot stötvågor består av en stötvågsdörr (SD 160) vid personalingången. Vid till- och frånluftskanaler utgörs skyddet av stenfilter som verkar dämpande. I stötvågsbarriären in mot anläggningen finns fyra(4) skyddsventiler, som skyddar mot kortvarig luftstötvåg. Även bränsletanken ligger innanför stötvågsgränsen men bränslepåfyllning och luftning sker utanför stötvågsgränsen. Antennschaktsmynningen skyddas av betongblock under skyddsfyllning och är även gastät.

Man vidtog vissa åtgärder gällande maskering i höjd beredskap. Maskering i fred var utförd i samband med byggnation av anläggningen. I krig eller beredskap utförs maskering enligt anläggningschefens anvisningar.

”Parkering av fordon får vid krig eller beredskap ej ske i anslutning till anläggningens omedelbara närhet.”

Det finns även olika förekommande driftfall i bergrummet som man ändrade efter situation och årstid. Då anläggningen skulle tas i bruk för sitt ändamål vid civilförsvarsberedskap sker övergång från fredsdrift till skyddsdrift. Övergång till skyddsdrift 2 var aktuellt under vissa andra omständigheter, t.ex en mycket lång beredskap utan krigshandlingar. Dessa beslut fattades av anläggningschefen efter civilförsvarschefens tagande.

  • Skyddsdrift 1 (bemannad anläggning gasfara)
  • Skyddsdrift 2 sommar (bemannad anläggning sommartid)
  • Skyddsdrift 2 vinter (bemannad anläggning vintertid)
  • Fredsdrift (obemannad anläggning)

Vid höjd beredskap skulle en utvändig saneringsplats upprättas och det fanns åtgärder som man skulle följa. Till att börja med så behövde man anskaffa de materiel som behövs för uppgiften. Därefter var tanken att iordningställa en utvändig saneringsplats i form av plan avgrusad yta på 3×3 m med ett avstånd från anläggningen att vattenslangen nådde saneringsplatsen. Där skulle även en skylt vara uppsatt med texten ”Sanering före inpassering” för de personer som det berörde. Därefter skulle man hänga upp ytterkläderna på krokar som finns i stötvågstunneln men skyddsmasken skulle man givetvis behålla på.

Bergrum Ledningscentral Civilförsvaret
Inne i rummet med telefonväxlarna finns även apparater kvar. Här på bilden syns två manöverpaneler för F70 radiosystem.

Bergrum Ledningscentral Civilförsvaret

För att bergrummet skulle kunna uppnå sin skyddsnivå krävdes att flera punkter följdes gällande säkerheten. Här följer några av dem.

  • Onödig trafik genom gasfång undviks.
  • Stötvågsdörrar och -luckor samt gasdörrar och -luckor alltid hålls stängda utom vid passade.
  • Den maskinella utrustningen endast handhas av maskinisten eller av utsedd personal med erforderlig utbildning.
  • Lös materiel i möjligaste mån placeras på sådant sätt att den ej kan åstadkomma skador vid markskakning.
  • Upptäcka fel och brister i maskinanläggning, övriga installationer och anordningar och anmäla till högre chef.

Det fanns alltså instruktioner för alla de scenarior som man befarade kunde inträffa. Det rörde sig om allt från evakuering av bergrummet från brand, till sanering av radioaktivt stoft och kärnvapenladdning. De mest krävande åtgärderna skulle vara vid sanering av olika stridsmedel, då det kan vara svårt att få av allt från kropp och kläder. Att det utförs på rätt sätt är självklart livsviktigt.

Man hade även reservdelar, förbrukningsmateriel samt livsmedel i beredskap inne i bergrummet. Gällande livsmedlet så skulle tillräckligt med mat finnas för en avspärrning under sex(6) dygn med fulltalig personalstyrka. Vattnet tillfördes genom bergrummets egna borrade brunn som kunde tillgodose 1000/h.

Bergrum Ledningscentral Civilförsvaret
Strömbrytaren som skiljer den inkommande nätströmmen från reservkraften. Vid fel på nätet går automatiskt reservkraften igång.

Luft och reservkraft

Tillluft-, frånluft- och återluftsystem är dimensionerade för att tillgodose behovet av luft för konditionering och upprätthållande av erforderligt övertryck över gasgränsen vid kontinuerlig beläggning av 17 personer då man beräknade luftmängden på 17m3/h / person.

I första hand tas elkraften via det ordinarie nätet. Skulle strömmen försvinna av olika anledningar används kraftaggregatet, vilket skulle startas manuellt. En förrådstank fanns tillhörande kraftaggregatet och som rymde 4500L brännolja, vilket motsvarar en kontinuerlig drift på ca 25 dygn. Aggregatet hade en förbrukning på 7,8L/h.

En mätning av radonhalten utförtes i ett antal ledningscentraler i berg samt i en större betonganläggning. Gällande Denna ledningscentral var värdena förhållandevis bra inne i anläggningen med en uppmätt Rn-halt på 0,51 jämfört med flera andra ledningscentraler i berg. Ska man jämföra mot exempelvis HC Sländan i Avesta som fick en uppmätt Rn-halt på 5,4 inne i anläggningen, vilket är en hel del mer.

 

Bergrum Ledningscentral Civilförsvaret
En möglig tablå med Stabsberedskapen liggandes tillsammans med några tomma pärmar i ordersalen.
Bergrum Ledningscentral Civilförsvaret
Luren som vakten blir tillkallad via. På utsidan av berget invid grinden finns en ringklocka att kunna tillkalla vakt.
Bergrum Ledningscentral Civilförsvaret
På det närmsta bordet ligger bl.a lister till gasdörrarna och en hel del pärmar med information om drift och underhåll.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *