Scroll to Content




Hemsö fästning

Hemsö är en plats som tidigare haft många hemligheter och där verksamhet bedrevs långt under markytan. Hotbilden från öst var allvarlig och krigsmakten ville därför bygga en försvarsspärr med syfte att sakta ned och försvaga fienden så pass mycket att det inte var lönsamt med ett anfall. Stora fortifierade berganläggningar tog form på ön och näst in till samtliga var kärnvapensäkra. Målet var att skydda de viktiga industrierna i Ådalen samt Härnösands hamn (Hemsö fästning, u.å). Denna artikel fokuserar på kustartilleriet och anläggningen på Storråberget.

1. Dimman ligger tät och sikten är inte alls god denna morgon. Färjans skyddsbommar lyfts och vi är redo att rulla ombord på ön. På kolonn far vi utmed den asfalterade vägen innan avstickaren in mot den mindre grusvägen tar vid och vidare genom den täta skogen. Terrängen är väldigt kuperad och bergväggarna reser sig högt på flera ställen. Efter en stund når vi parkeringen som ligger utmed staketet till anläggningen. En byggnad med förläggningslokal och arbetsrum finns i direkt anslutning till vakten.

Innanför staketet sträcker sig en grusväg in mot bergrummets huvudinslag. Nedfarten mot porten är brant och döljs av maskeringsnät för att få ett mer naturligt utseende, främst från luften och via satellitbilder. Den yttre porten i tunnelmynningen öppnas och betongtunneln tar vid för att sedan övergå till råberg en bit ner. Efter runt 50 meter tar tunneln en högersväng för att där hejdas av en bastant stötvågsport av betong, stor nog att kunna släppa igenom mindre personbilar. Utmed stötvågstunneln finns utrymmen där soldaterna skulle skydda och försvara anläggningen mot en inträngande fiende. Under byggnationen fanns ytterligare en tunnel som användes för transport av stenmassor till markytan, denna är idag helt försluten. Innanför stötvågsporten och stötvågsgränsen finns gasslussen där sanering skulle äga rum om personal blivit utsatt för olika typer av stridsgaser. Efter dessa slussar når man den skyddade delen av själva anläggningen. Bland det första som noteras är den lilla markan (kiosken) som finns i berganläggningen, vilken säkerligen gjorde soldaterna på lite bättre humör.

Hemsö Fästning, kustartilleri
Djupt nere i bergrummet finns markan där de värnpliktiga kunde gå förbi efter arbetsdagens slut.

Kustartillerianläggningen på Storråberget är uppbyggd med en centraltunnel som binder samman pjäserna med resten av anläggningen. Där ingår bland annat stridsledningscentral, matsal och logement. Strax innanför huvudingången finns storköket med matsalen där utspisning av måltiderna till personalen ägde rum. En underofficersmäss och en officersmäss inrättades i anslutning till köket där personal i högre tjänstegrader kunde vara i fred från de värnpliktiga.  I denna sektion av bergrummet finns också läkarmottagning med operationsmöjligheter och tandläkarmottagning. Det skulle finnas all tänkbar utrustning och läkehjälpmedel i berget som kunde komma till användning vid operationer, likt ett vanligt sjukhus. Berganläggningen byggdes för att vara självförsörjande gällande el och vatten med dieselkraftaggregat till elförsörjning och djupborrade brunnar för vattentillförseln. Det inreddes även verkstäder av olika slag med syfte att kunna utföra service och underhåll på anläggningen och dess olika delar om så krävdes. Det mesta var med andra ord uttänkt vid projekteringen av anläggningen. En stor del av inredningen finns kvar, precis som det såg ut när personalen slutgiltigt lämnade berget 1989 (Statens Fastighetsverk, 2022).

Då anläggningen idag får konstant översyn är skicket på väldigt bra. Denna kustartillerianläggning tillsammans med ytterligare en kustartillerianläggning och en mätstation är statliga byggnadsminnen och förvaltas av SFV (Statens Fastighetsverk) och kommer att förbli museum under en mycket lång tid framöver (Statens Fastighetsverk, 2022). 

I denna artikel ligger fokuset på berganläggningen som idag i folkmun kallas för “Hemsö fästning”, vilket är ett utav de namn som denna försvarsanläggning blivit känd som efter nedläggningen och övertagande som museum. Under berganläggningens aktiva tid gick den under namnet HÖ1 och ingick i Spärrbataljon Hemsö tillsammans med det lättare batteriet på Havsstoudd (HÖ2) och den modernare mätstationen på Kläffsön. Ytterligare ett lättare batteri fanns placerat på Härnön.

2. Bemanning

I fredstid bemannades fortet av befäl och värnpliktiga från kustartilleriregementet KA 5 i Härnösand. Det var en del av den svenska marinen och utbildade soldater som skulle tjänstgöra vid bergrummet och vid skarpt läge skulle 340 soldater inkvarteras (Hemsö fästning, u.å). 

Kung Carl Gustafs skrev sin namnteckning på väggen i officersmässen under sin värnplikt i anläggningen 1967. Han sov dock aldrig i anläggningen utan flyttades in till Härnösand under kvällstid. Flera orsaker spreds om varför han inte kvarvarade. Det sades att anläggningen inte uppfyllde vissa säkerhetskrav och andra spekulerade i att han hade en hemlig kärlek inne i staden.

Läs även: Bodens fästning

Kustartillerianläggningen på Storråberget stod klart 1957 och var sedan i aktiv tjänst under 30 år. I slutet på 80-talet övergick HÖ1 till att bli övningsanläggning under ett kort period innan den lades i malpåse. 1998 beslöt regeringen att förklara anläggning på Storråberget tillsammans med Havsstoudd och Kläffsön som statliga byggnadsminnen (Hemsö fästning, u.å).

3. Kärnvapensäker

3.1 Stötvågsgränsen

Anläggningen sprängdes ut ur det 140 meter höga Storråberget och konstruerades som atombombsäker. Utformningen och skyddet möjliggjorde att bergrummet var fullträffsäker mot bomber och projektiler av 500 kg styrka. Man räknade med att anläggningen fortfarande skulle vara stridsduglig till två tredjedelar om en atomladdning med styrka av 20 kiloton detonerade i nära anslutning (Hemsö fästning, u.å).

Stötvågsbarriärer av tjock betong och ståldörrar installerades vid varje ingång, vilket inkluderade bland annat ingångarna från respektive pjäs och luftvärnsställningarna på bergets hjässa. Stötvågsdörrarna är överdimensionerade för att tåla luftstötvågen från en explosion. Vid Storråberget förekommer dessa helt gjutna i stål, stålskal med betongfyllning och som en ren betongport. Vid inslag A (huvudinslaget) förekommer den rena betongporten där tjockleken går upp emot en meter. Stötvågsbarriärerna (gränserna) byggdes ofta två stötvågsdörrar efter varandra som då bildar en stötvågssluss. I dessa slussar ska minst en dörr vara stängd för att garantera skyddet i anläggningen. I fredstid och under normala förhållanden var det inte lika strikt med dessa regler. Väl inne i anläggningen påmindes soldaterna om att hålla dörrarna stängda via skyltar som finns uppsatta vid respektive dörr.

Tyvärr besöktes anläggningen av spioner som sålde information om konstruktionen vilket medförde att skyddet behövde förbättras. En utav åtgärderna som genomfördes i anläggningen var en extra barriär av stötvågsdörrar som delade av bergrummet i två stora separata delar. Detta möjliggjorde att halva anläggningen fortfarande skulle vara brukbar om den andra hälften blev totalförstörd av fientligt angrepp. Det byggdes även ett reservkök och flera dieselkraftaggregat vilka skulle användas för att försörja respektive del.

 3.2 Gasgränsen

Strax innanför stötvågsgränsen konstruerades en gasgräns som skulle hålla anläggningen tät mot olika typer av stridsgaser. Gasgränserna består av en något tunnare ståldörr försedd med gummilister som tätning. Vid gasslussarna fanns flera ståldörrar efter varandra, likt stötvågsslussen. Dessa slussar är vanligt förekommande vid de större ingångarna i anläggningen och möjliggör sanering för de personer som blivit kontaminerade. I utrymmet mellan dessa två ståldörrar installerades duschar försedda med kallvatten där personalen skulle tvätta av sig de skadliga partiklarna för att sedan kunna passera vidare in i bergrummet. Samma princip gällde vid gasslussen, endast en utav dörrarna fick vara öppen samtidigt för att inte släppa in partiklarna i den skyddade delen av bergrummet. Anläggningen förses under skyddsdrift med ett övertryck för att förebygga och kunna hålla dessa stridsgaser på utsidan av bergrummet. När trycket nått rätt nivå i anläggningen öppnas sedan övertrycksventilerna som ser till att konstant tryck bibehålls.

Stötvågsgräns Hemsö Fästning
Såhär kan en stötvågsgräns med sluss se ut. Två dörrar på rad av grövre modell och en bra tjock karm.

4. Självförsörjande

För att kunna agera och försvara kustremsan behövdes en hel del komponenter för att få systemet att fungera felfritt, utan avbrott, under en längre tid.  Bergrummet behövde alltså vara självförsörjande på många många punkter. Fästningen rymmer logement till all del personal som tjänstgjorde, vilket blir en hel del sängar. För att kunna tillfredställa soldaterna behövdes kök som var stora nog att kunna hantera många måltider på samma gång. Diskrum och stora förråd med mat fanns intill som gjorde det möjligt att kunna vara självständiga. Som utspisningsplats finns flera matsalar där personal kunde slå sig ner. Två mässar finns i berget där officerarna hade tillgång. Tillochmed ett marketenteri fanns att tillgå.

Läs även: Hemliga mätstationen på Hemsö

verkstäder, förråd, sjukhus och . Ett dieseldrivet kraftaggregat försåg fortet med elektrocitet och en djupborrad brunn gav färskvatten. Man räknade med att anläggningen skulle klara sig isolerad från omvärlden i ungefär tre månader, räknat på all förnödenhet som fanns lagrat.

Att bli opererad i ett bergrum kanske inte är den plats man vill bli opererad på ,men här skulle allt finnas. Precis som på ett vanligt sjukhus fanns här operationssalar kunde ordnas och läkare fanns på plats. Tyvärr fanns ingen tandläkare på plats ,så den biten fick läkaren också försöka fixa om oturen var framme.

5. Stridsledningscentral

Centralt, 40 meter ned i berget låg stadskorridoren -fortets hjärna. Där fanns sambands- och stridsledningscentral.
 Den var bestyckad med både kanoner och luftvärnspjäser. På 1960-talet anlade man även ett kustbatteri på öns nordspets. När fästningen stod klar 1957 hade 25.000 kubikmeter berg sprängs ut ur Storråberget och ett bergrum med 5.000 kvadratmeter golvyta hade skapats.
Närspaningsradar Hemsö Fästning
Närspaningsradar vid hjässan på berganläggningen
Hemsö fästning har kvar all inredning och installation inne i berget från tiden då det togs ur bruk.

6. Beväpning

6.1 15,2 cm torndubbelpjäs m/51

Längs med den långa huvudkorridor som löper genom berget finns det några dörrar som leder in till en viktig funktion för att artillerianläggningen skall funna fungera. I dessa rum finns nämligen omformaraggregat som ska omvandla växelström från bergrummet till pjäsernas likström. Orsaken till detta är att pjäserna från början var tänkta att användas på fartyg, som då har likström.

Pjäserna i sig är tillverkad av Bofors och gjordes i endast sex exemplar, som kom att placeras på två olika artillerianläggningar. Pjäsen togs i bruk första gången 1956 och hölls i drift hela vägen till nedläggningen av de båda berganläggningarna, år 1994 respektive 1997. Den maximala räckvidden på de 46kg tunga granaterna var omkring 22km och det räckte till för att kunna fördröja och eventuellt slå ut stora delar av fiendens flotta.

Hemsö Fästning
På bergets hjässa pekar dessa bjässar ut mot havet och var beredda att ta sig an ett stort anfall. 15,2 cm torndubbelpjäs m/51 är benämningen på dessa och det finns tre stycken som länkas samman med långa tunnelsystem.

Läs även: Kustartilleribatteriet på Havsstoudd

Ammunitionsrummet låg djupt ner i berget. Det var därifrån projektilerna skickades upp till pjäserna. Men hissen som skulle skicka upp dom hade inte den hastighet som man ville ha ,så istället bar man upp dem för hand ända upp till toppen. Med tanke på vikten på var det nog inte alls ett tillfredsställande jobb.

 Jag pratade med en boende på ön som inte hade en aning om att denna anläggning existerade förrän den gjordes om till byggnadsminne, även fast han hade spenderat större delen av sitt liv på ön.
Skyltar som förbjuder utlänningar att beträda ön finns på sex olika språk.

Spärrbataljon Hemsö

(Arméhandbok)
Hemsö Fästning
Var och en sköttes av 25 man och kunde avlossa fyra skott i minuten ,projektilerna vägde 46kg stycket. Från början så är detta fartygspjäser från Bofors fabrik som togs i beslag på grund av andra världskriget ,men som nu kom till användning på Hemsön.
Hemsö fästning

 

Hemsö Fästning
Och till det så krävdes det ett stort kök för att kunna tillgodose behoven.
Reservkraft
Dieselaggregatet som skulle driva anläggningen när nätströmmen var bruten. Åtta cylindrar på 445bhp kunde generera 370kwa 400v/ 535amp när den jobbade. Den kunde alltså generera kraft till 115 eluppvärmda villor som förbrukar 25.000 kilowatt var.
Hemsö Fästning
Både Kontor och telefonväxlarrum passerades innan man kom in till stridsledningen. Det finns säkert mycket spännande att läsa i de olika pärmarna i hyllorna.

Stridsledning Hemsö Fästning

Hemsö Fästning
Från eldledningscentralen skulle information om fiendens position ges samt order till personalen i pjäserna, som i sin tur riktar in eldrören enligt koordinaterna som tilldelas.

 

Hemsö Fästning
Här är en del av det mobiliseringsförråd som finns i anläggningen. Fortfarande i stort sätt intakt, från en svunnen tid. Här fanns det mesta man behövde för att hålla en bra stridsduglighet, exempelvis Vindrock M/59.
Hemsö Fästning
Ytterligare en stor förrådsdel till en anläggningen och dess personal.
Hemsö Fästning Hemligt
Den massiva stötvågsbarriären som skyddar reservingången.
Källa
https://armehandbok.se/onewebmedia/%C3%96B%20OPO%207475%20Milo%20NN%202%C3%96%20V1.0.pdf
https://digitaltmuseum.se/owners/S-HF/info
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hems%C3%B6_f%C3%A4stning
Hemsö fästning. (u.å). Storåberget (HÖ1). http://hemsofastning.coldwarexperience.se/storaberget/
Statens Fastighetsverk. (22 juni 2022). Hemsö fästning.https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/vasternorrlands-lan/hemso-fastning/

Leave a Comment