Scroll to Content





Berget med flera funktioner inom totalförsvaret

I ett berg som inte gör allt för mycket anspråk ligger flera hemligheter bevarade, bland annat Civilförsvarets Ledningscentral med namnet Leoparden. Bakom en fasad av sten löper tunneln in i berget som sedan slutar vid tjocka ståldörrar. Vidare in genom stötvågsdörrarna för att anmäla sig till vakthavande för att sedan påbörja sitt arbete med att kunna leda samhället i en krissituation, det var uppgiften personalen hade i berget under mycket lång tid. Idag ser situationen för bergrummet annorlunda ut medan den stora björnen i öst oroligt börjar väckas till liv igen.

Likt många andra orter i landet behövde även Eskilstuna en skyddad ledningsplats i krissituation. I oktober 1950 lades ett preliminärt förslag fram om en fullträffsäker ledningscentral för Civilförsvaret som skulle komma att sprängas in i ett utav de berg som omger staden. Totalt finns fyra(4) inslag i berget in till bergrummen där Ledningscentralen ligger sammanlänkad med både stora förrådsytor men även en fabrik inne i berget.

Ledningscentral Bergrum
Under våningsplanet i bergrummet där vakten hade sitt rum, precis innanför gasgränsen.

Resan in i en okänd värld

Diskret inne bland träden kan man skymta någon färgskiftning mot bergväggen. Det nyare plåttaket ovanför gallergrinden avslöjar att någonting finns därunder. När man väl kommer närmare ser man att bergväggen är konstgjord med stenblock och mitt i allt finns tunnelmynningen. Några meter upp längs med bergväggen syns flera ventilationsuttag som är skyddade av tjocka stålskivor för att klara trycket av en explosion i närheten. Invid grinden till tunnelmynningen finns ett par skottgluggar som vakten skulle använda för att skydda anläggningen i form av närförsvar.

Vi låser upp grinden och vrider på strömbrytaren till lyset i stötvågstunneln. Invid den finns en knapp med texten ”Signal till Vakt” som givetvis måste testas. Man hör ringklockan tjuta innanför den tjocka stötvågsdörren som skärmar av tunneln från Ledningscentralen. Dörren utger en känsla av säkerhet men ändå orolighet då man behöver ha dessa dörrar för att kunna överleva de vapen som fienden befarades använda. Två nycklar behövs för att kunna låsa upp dörren och sedan måste man använda en stålratt för att flytta på karmen som håller dörren på plats. Med tanke på stötvågsdörrens vikt fick vi ta i med all kraft vi hade för att kunna dra dörren mot oss. Nu öppnade sig den okända värld som ingen hade sett på många år.

Bergrum Ledningscentral

En unken lukt sökte sig ut ur mörkret och man märkte tydligt att ventilationen stått avstängd under en lång tid. Efter en vridning på strömbytaren tänds lamporna i slussarna och vi går vidare in, alla med stor förväntan på hur det ser ut längre in i berget. Invid innersta skyddsdörren som gränsar av anläggningen finns ytterligare en strömbrytare, vi testar. Efter ett par sekunder börjar dom trötta ljusrören tändas i den långa korridoren som binder samman alla lokaler på undre våningen. På många håll står det kvar saker, precis som att man var påväg att rensa men avbröt mitt i handlingen. Nu gällde det bara att få igång ventilationen..

Maskinrummen hade fler knappar och reglade än vad man kan tro och alla olika namn på reglagen är inte alltid självklara insåg vi. Efter en stund när vi strulat klart med de trasiga säkringarna hittade vi tillslut en som var hel och tryckte på de brytare som behövdes. Ett skärande ljud tog upp rummet, men bara för en kort sekund för att sedan gå över i ett mer dovt. Nu hade ventilationen vaknat ur sin sömn och arbetade istället ,precis som den gjort under många år tidigare.

Det syntes på många håll att möglet angripit stora delar av inredningen. Nyanser började växa på väggar tillsammans med olika färgskiftningar. Inne hos vakten fanns mycket kvar av den inredning som behövdes under Ledningscentralens aktiva tid. Nycklarna hängde fint kvar ovanför skrivbordet, tillsammans med olika artiklar från länstidningar som rörde Civilförsvaret. Själva ledningscentralen fanns placerad på undre våningen där bl.a Televäxel, Krypto, Signalexpeditioen och Drivmedelscentralen fanns placerad.

Bergrum Ledningscentral
Nycklarna hänger fortfarande kvar inne hos vakten. Många tecken finns att man gick utan att plocka med sig det som fanns kvar i berget.

Via en utav de två trapporna gick vi upp på de övre planet för att fortsätta våran vandring i bergrummet. Häruppe kunde man klart och tydligt känna en kraftigare stickande doft som letade sig in genom skyddsmasken. Övervåningen bestod till större del av förläggningsplatser för både män och kvinnor, separerade på var sida av den matsal som fanns i mitten. I varje rum fanns tidigare våningssängar uppställda på var sida om dörröppningen till rummet, med tre i höjd. Även toalettutrymmen var separerade för kvinnor och män, vilket möjligtvis var skönt emellanåt.

Här på övervåningen finns också utgången från Ledningscentralen över till de resterande bergrummen. Genom den gastäta dörren leder en tunnel vidare in i berget till några större utrymmen. Här finns också en stötvågsgräns som delar av bergrummen för en extra säkerhet.

Fullträffsäker Ledningscentral

Det finns givetvis olika storlekar på sådana anläggningar och skyddsklassen som anläggningarna har kan också variera kraftigt. Dom ligger/låg också nära till staden eller tillochmed inne i staden då dom arbetande måste kunna ta sig dit snabbt. Men platsen där dom byggdes på är nästan alltid skymd från vägen för att vara osynlig ,men undantag finns alltid.

Men det dom flesta anläggningarna har gemensamt är egenborrad brunn med vatten samt reservkraftverk som ska driva anläggningen med el om övriga elnätet slås ut. Skydd mot EMP finns också i vissa modernare anläggningar då man klädde in hela anläggningen i stål för att motverka att elektroniken skulle slås ut.

Många av landets ledningscentraler ligger skyddade djupt ner i Sveriges urberg och ska tåla en kärnvapenladdning med direktträff ,men naturligtvis finns undantag. Ofta hade man en lång tunnel som tryckvågen skulle slå ut sig själv i ,medans anläggningen byggdes i tvär vinkel åt antingen vänster eller höger. Väl därinne fanns en stötvågsgräns samt gasgräns där man var tvungen att passera innan man kunde kliva in i den gjutna byggnaden. Vissa hus byggdes ståendes på fjädrar för att motverka skakningar från berget vid detonation.

”Som utgångspunkt för sina petitaframställningar för budgetåren 1952/53 och 1953/54 har Civilförsvarsstyrelsen framlagt en utbyggnadsplan för avseende bl.a ett 100-tal fullträffsäkra Ledningscentraler.”

Finns inte berg i närheten så grävde man helt enkelt en stor grop i marken och byggde en bunker med samma likvärdiga skydd mot bomber och gaser som ett bergrum hade.

Nuförtiden så har dom flesta ledningscentraler tagits ur bruk p.g.a att hotbilder ser annorlunda ut och även för att kostnaderna för att driva dessa anläggningar är ganska dyra. Många centraler har sålts på auktion till privatpersoner eller företag som vill driva sin egen verksamhet därinne. Det finns dock fortfarande ett par som fortfarande är aktiva och som skall fungera som sin ursprungliga funktion.

Kolla gärna in Västerås hemliga bergrum på denna länk.

Leoparden börjar ta form

1951 gjordes en skriftelse till Eskilstuna stads Drätselkammare där Civilförsvarsstyrelsen sökt bygglov för den första byggetappen av vad som skulle komma att bli LedningscentralLeoparden”. Kostnaden beräknades ligga på 125.000:- i dåtidens valuta. Knappt ett halvår senare kom nästa hemliga dokument med en ansökan om andra etappen av bergrummet, då med en kostnad på 215.000:- . Man räknade med att 1820m3 berg skulle sprängas bort ,vilket är en hel del. Enligt kostnadskalkylen som gjordes i samma veva blev summan av en färdig ledningscentral totalt 395.000:-

Denna ledningscentral skulle bli självförsörjande gällande både elkraft och vatten, därför behövdes både eget kraftaggregat och även en djupborrad brunn som nådde ned till grundvattnet. Djupet på brunnen skulle komma att bli minst 50 meter och utföras av Eskilstuna Rör. Enligt dokument skulle dock det verkliga djupet på brunnen komma att bli 90 meter.

Gällande elkraften lades flera anbud från olika firmor, där Eskilstuna Stads Gas- och Elverk låg lägst i kostnad för installation för elektrisk kraft. Man behövde utöver reservkraft även ha belysning och svagström, rörsystem för rikstelefon och radio i Ledningscentralen. Totalt landade den billigaste offerten på 42.390:-.

7E9A9599

Dokumentet innehåller även text som rör flytten från den Äldre Ledningscentralen till Leoparden. Där beskrivs också att ett antal centralledningar till HC-växlen skall flyttas tillsammans med ett stort antal reläskåp och linjetagarapparater.

Civilförsvarsstyrelsen beställde den  6 September 1955 av Telestyrelsen komplett trådsignalutrustning samt växelanläggning till bergrum Leoparden. Detta installerade man för att underlätta arbetet istället för att ha ett flertal huvudabonnemang. De fem främsta fördelarna med detta system var bland annat:

  • Endast 3 gruppnummer erfordras för hela centralen, varav 1 för telefonväxeln och 1 för ankommande telefon.
  • Intern trafik är ej beroende av överordnad telestation.
  • Telefonväxeln är universell och medger därför anslutning av såväl lokalbatterisystem som centralbatterisystem.
  • Samtliga apparater i anläggningen kan koncentreras till telefonväxeln, varför övrig personal vid lågtrafik kan frigöras.
  • Övningsspel kan på ett enklare sätt anordnas inom anläggningen.

I ett brev som sändes år 1956 från Försvarsstaben finns information angående beställning av telefonväxel Fst mod. 53 där utrustning för civilförsvarets ledningscentral i Eskilstuna fanns att tillgå. Till telefonväxeln skulle även apparatuppsättning och montage av KK- och strömförsörjningsstativ inklusive batteri och likriktare utföras genom televerkets försorg. Kostnaden för hela installationen skulle dock civilförsvarsnämnden i Eskilstuna stå för.

Totalt rör det sig om 79 separata rum i ledningscentralen som var och en fyller sitt syfte. Civilförsvaret flyttade ut ur berget efter beslut att dra ner budgeten för projekt likt detta, som var dyra att hålla i drift inne i ett bergrum. Med tanke på att världsläget verkade lugna ner sig och hotbilden inte var lika stor som tidigare bestämde man sig för att istället hyra ut bergrummet till en annan aktör som använde anläggningen som förråd under en kortare period. Idag står bergrummet utan någon vidare funktion men man vet ju aldrig hur läget blir inom snar framtid. Eventuellt kan ju bergrummet säljas till något företag som behöver säker förvaring.

Ett stort Tack till NFF (Nordisk Fortifikationsförening) som arrangerade detta besök.

Bergrum Ledningscentral Södermanland
Köket tillhörande bergrummet som finns beläget på den övre våningen. Maten var tänkt att komma från utsidan i en krissituation.
Bergrum Ledningscentral Södermanland
Matsalen där personalen hade sina måltider och unnade sig en lugn stund innan nästa pass började.
Bergrum Ledningscentral Civilförsvaret
Damernas toaletter var placerade i den norra delen av anläggningen. Vatten är fullt fungerande i både toaletter som handfat.
Bergrum Ledningscentral Civilförsvaret
För att personalen snabbt skulle kunna göra sig redo för antingen arbetets början eller sängläget fanns många handfat som snabbade på processen.
Bergrum Ledningscentral Civilförsvaret
Visserligen är skicket på toaletterna inte värst imponerande i dagsläget, men huvudsaken är att dom funkar.
Bergrum Ledningscentral Civilförsvaret
Den utgång som tar en vidare tunnelsystem till de andra bergrummen. Bakom denna dörr finns även Stötvågsgränser.
Bergrum Ledningscentral Försvar Civilförsvaret
Passerkort för Civilförsvarsövningen i Södermanland. Dessa fanns kvar inne vid vakten.




Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *