Detta utgör ett av de många skyddsrum som finns i Sverige. Anläggningen skiljer sig från merparten av landets skyddsrum, vilka vanligtvis är belägna i flerbostadshus eller källarutrymmen. Skyddsrummet är lokaliserat i en tunnel under en fyrfilig väg i stadsmiljö och är konstruerat för att vid höjd beredskap kunna utrustas med stötvågs- och gasbarriärer. Lösningen representerar ett alternativt och infrastrukturellt integrerat sätt att tillhandahålla skyddsrumsyta.

1. Allmänt

Ett skyddsrum är ett utrymme som har en förstärkt konstruktion. Skyddsrummets placering förekommer bland annat i källarvåningar och insprängda i berget. Dörrar och ventilationsdetaljer är förstärkta och skyddsrummets konstruktion ska enligt 2 kap. 1§ Lag (2006:545) om skyddsrum vara utformade för att kunna motstå verkningar av stridsmedel som kan användas i krig. I mer klartext innebär detta att skyddsrummen ska kunna stå emot luftstötvågor (tryckvågor) och stridsgaser av viss styrka. Vid beräkning av skyddsrummen antar man att raslast kan komma att påverka. Detta innebär att konstruktionen är dimensionerad för indirekt vapenverkan där ovanliggande eller näraliggande byggnad rasar över skyddsrummet (MSB, 2022-02-04, s. 57).

Skyddssökande ska genom skyddsrummets konstruktion tillsammans med inventarier i förrådet kunna vistas där i minst tre dygn. Enligt 1 kap. 2§ lag (2006:545) om skyddsrum ska skyddsrummen i en krigssituation användas av civilbefolkningen.

I fredstid (normalfallet) används en stor del av landets ca 64 000 skyddsrum till andra ändamål, som exempelvis cykelförråd. I ett krigstillstånd är tanken att skyddsrummen i första hand ska användas till de individer som bor i områden som är svåra att utrymma. I Sverige finns skyddsrumsplatser för cirka sju miljoner människor. Orsaken till denna begränsning är analyser av den aktuella hotbilden, som därefter avgör placering och kvantitet av antalet skyddsrum (Myndigheten för civilt försvar, 2025).

Vid flyglarm eller annan uppmaning om att söka skydd ska den skyddssökande ta sig till det närmaste skyddsrum eller annat skyddat utrymme från där en befinner sig. Som skyddssökande är individen inte knuten till något speciellt (på förhand utvalt) skyddsrum. Finns inget skyddsrum i närheten kan den skyddssökande bli tvungen att hitta en annan skyddad plats, exempelvis källare, parkeringsgarage eller tunnel. Även en tunnelbanestation kan fungera som ett skyddat utrymme. Symbolen för skyddsrum finns ofta uppsatta intill entréerna till byggnader eller anläggningar där skyddsrummen finns.

2. Förslag till ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen samt kommunens ansvar

Den 8 januari 2026 lämnade regeringen över en lagrådsremiss om en ny lag beträffande skyddet för landets civilbefolkning vid höjd beredskap. Bakgrunden till denna remiss grundar sig i det försämrade säkerhetspolitiska läget och den efterföljande uppbyggnaden av det civila försvaret. Det huvudsakliga innehållet fokuserar på att skyddsrummen behöver vara ändamålsenliga, men även att det utöver de ordinarie skyddsrummen finns skyddade utrymmen som är vitala för skyddet av civilbefolkningen.

“Skyddade utrymmen är utrymmen som ger ett i förhållande till
skyddsrum begränsat skydd av befolkningen i krig” Regeringen (2026).

Det finns en tydlig skillnad i texten för lagförslaget gällande skyddsrum och skyddade utrymmen. Skyddsrummen är avsedda för att skydda befolkningen i krig, där skyddade utrymmen i jämförelse ger ett begränsat skydd i krig. I det andra kapitlet beskrivs skillnaden ytterligare mellan dessa två olika typer av skydd. Det som skiljer dessa åt är att skyddsrummen “ska vara utformade och utrustade för att stå emot verkningar av sådana stridsmedel som kan antas komma till användning i krig” (Regeringen, 2026), men där skyddade utrymmen “ska vara utformade för att ge ett skäligt skydd mot verkningar av sådana stridsmedel som kan antas komma till användning i krig” (Regeringen, 2026). Skillnaden syns genom att de skyddade utrymmena inte behöver upprätthålla samma skydd likt ett skyddsrum. Sveriges allmännytta (2026) sammanfattar lagförslagen, vilket innebär att en ägare till en byggnad eller anläggning som innehåller ett skyddsrum är, efter föreläggande, skyldig att genomföra en förenklad kontroll av skyddsrummet. Det innebär en enklare form av egenkontroll. Det anges uttryckligen att både fastighetsägare och nyttjanderättshavare har ansvar för att ställa i ordning skyddsrum eller andra skyddade utrymmen vid höjd beredskap. Lagrådsremissen som regeringen (2026) överlämnat pekar även på  att det är ägaren eller den som nyttjar fastigheten med skyddsrum eller skyddat utrymme som har skyldighet att bereda plats åt civilbefolkningen. Detta gäller under höjd beredskap.

Under första kapitlet finns en utökad paragraf i jämförelse med lag (2006:545) om skyddsrum. Den 4 § pekar på kommuners skyldighet att informera allmänheten. Här får kommunerna ta ett eget ansvar att på det sätt som bedöms lämpligt informera både ägare och de som nyttjar en byggnad eller anläggning för vilka krav som gäller beträffande skyddsrum och skyddade utrymmen. Kommunerna får även mandat att besluta om inrättande av skyddade utrymmen (Regeringen, 2026).

Västerås stad har under en tid engagerat sig för att kartlägga om dessa platser som skulle fungera som skyddade utrymmen. Svt intervjuade under 2022 riskingenjör Johan Ahlström från Västerås stad. Artikeln visar på att en inventering av skyddade utrymmen redan då hade påbörjats i Västerås kommun, där exempel såsom parkeringshus, källare eller tunnel kan vara föremål för ett skyddat utrymme. Ahlström hänvisar till Rysslands anfallskrig mot Ukraina, där många invånare i Ukraina nyttjar utrymmen som inte per definition är skyddsrum. Ahlström pekar på att invånarna (i Ukraina) behöver ett skydd som finns nära tillhands, vilket därför inte behöver vara ett skyddsrum. Utöver att skyddade utrymmen kan finnas mer lättillgängligt än skyddsrum kan dessa vara betydligt billigare. En skyddsrumsplats kostar runt 25 000 kronor (Danielsson, 2022). Den 27 april 2022 genomförde Västerås stad en utbildning för ett antal fastighetsägare som innehar skyddsrum i sina fastigheter. Denna utbildning syftade till att illustrera vad som krävs av en fastighetsägare för iordningsställande av skyddsrum (Åström, 2022).

I den budgetproposition som regeringen presenterade föreslås en stor satsning mot en mer robust civil beredskap. Med i förslaget finns en ekonomi som motsvarar 1,2 miljarder kronor fördelade på tre år, där medel för modernisering och upprustning av skyddsrum ingår. Sveriges allmännytta (2025) menar att detta förslag möjliggör en högre trygghet och bättre beredskap med anledning av det återhållsamma underhållet av skyddsrummen. Samtidigt menar Sveriges allmännytta att det krävs en tydlig plan för prioritering för vilka skyddsrum som ska påbörja modernisering, riktlinjer och stöd till fastighetsägare om vilka åtgärder som krävs samt hur dessa ska genomföras. Det sista som bör följas är ett större statligt ekonomiskt ansvar (Sveriges allmännytta, 2025)

3. Skyddsrummets utformning

Gångtunneln är utformad för att vid krig eller krissituationer kunna anpassas till skyddsrum genom sina skjutbara väggsektioner som i fredstid finns gömda bakom ståldörrar i betongen. Dessa skjutbara sektioner har till del ett hölje av stål och utgör både stötvågs- samt gasgräns till skyddsrummet. Det syns inga tecken på att dessa sektioner hänger på skenor i taket, vilket förekommer hos andra anläggningar. I stället finns en kraftig ögla där en vajer eller motsvarande möjligtvis ska fästas och dra sektionerna mot sitt stängda läge. Anläggningen är belägen under en större trafikled i centrala Västerås och utgör därmed en integrerad del av stadens infrastruktur. Längs tunnelns väggar finns flera serviceluckor som ger tillgång till bland annat ventilation, vilket är nödvändigt för att upprätthålla en fungerande luftförsörjning. Ovan marknivå är ventilationsrören synliga längs vägbanan där luft ska tas in och förse skyddsrummet. Tunneln har en kapacitet anpassad för cirka 170 personer, men under kortare tidsperioder skulle den gissningsvis kunna erbjuda skydd för ett större antal individer samtidigt.

Vid sökning på skyddsrumskartan finns detta utrymme inte längre medräknat som ett skyddsrum. Hur framtiden för detta utrymmet ser ut är oklart. Med anledning av att statusen som skyddsrum verkar upphört skulle det i stället kunna användas som ett skyddat utrymme.