Scroll to Content

MARIABERGETS BERGRUMSANLÄGGNING

Står man utanför huvudporten till anläggningen så ser det kanske inte värst imponerande ut. Men innanför plåtporten finns en helt annan värld som är världsunik i sitt slag.Längs den långa nedåtsluttande tunneln skulle man i panik rusa ner och inte veta vad som var påväg att hända och om man skulle överleva vistelsen i underjorden.

När alla skyddssökande väl var inne i anläggningen skulle den 20 ton tunga porten börja röra på sig samtidigt som sirenerna tjöt och röda lampor blinkade. Gasdörrarna stängdes och skulle inte få öppnas förrän klartecken hade gets.

Att sitta så många människor och trängas ,värmen ökar och paniken uppstår. Det är så situationen skulle se ut. Men turen är den att anläggningen aldrig behövts agera det som den är tänkt för ,ett skyddsrum. I fredstid har den använts till allt möjligt där dom stora lokalerna har passat perfekt för många olika ändamål genom åren.

Mariabergets Skyddsrum
Huvudinslaget med stötvågsporten som ska rulla in från vänster. Stötvågsfickorna syns längre upp i gången.

”Den sammanlagda ingångsbredden är 20.2 meter ,vilket innebär att 5.500 personer kan släppas ner på 4-5 minuter.”

Bygget tar fart

Från oktober 1952 till maj 1958 har arbete pågått med anläggning i Mariaberget. Under den tiden har 37.000 m3 berg sprängts ut som utgjorde 22.000 billaster med sten. Skyddsrummet har en golvyta av 7.800m2 fördelat på två(2) våningar och är avsett för 5.500 sittande eller 1.400 liggande personer.

Bergtäckningen överstiger på tunnaste stället 15 meter. Bergrummet har 4 nedgångar ,varav en hiss för 10 personer. Ingångarna skyddas av tryckknappsmanövrerade detonationsportar av stål och betong ,6 st med portvikter varierande mellan 12-20 ton. Den sammanlagda ingångsbredden är 20,2 meter ,vilket innebär att 5.500 personer kan släppas ner på 4-5 minuter. Stötvågsfickorna som skulle ta upp en del av trycket från en laddning finns utsprängda utmed huvudtunneln. Med hjälp av ljussignalanläggning hos portmaskinisterna skulle man kunna omdirigera folkströmmen från en ingång till en annan där  beläggningen inte var lika stor.

Anläggningskostnaderna utgör totalt 8,5 miljoner kr i dåtidens valuta. Sprängningsarbetet med betongförstärkningar stod för 2,3 miljoner kr. Inbyggnaden av anläggningen inkl. skyddsportarna (stötvåg- gasportar) stod för 6,2 miljoner kr. Ungdomsgården i sig själv kostade 2 miljoner kronor. Här fick man även bidrag av staten med ungefär 3 miljoner kr.

1. Elförsörjning och reservkraft

Anläggningen är självförsörjande vad beträffar vatten ,el. kraft och värme. I fredstid används dock stadens nät. Elverkens transformatorstation inom anläggningen transformerar ner inkommande högspänning till 380/220 volt och har en kapacitet på 250kVa. Den installerade effekten är ca. 500 kw.Belysningen utgöres i huvudsak av lysrör ,glödljus i entreér och teaterlokal. Medelbelysningningsstyrkan i arbetslokalerna är 300 lux ,som jämförelse är allmänbelysningen i verkstadslokaler ovan mark 150 lux.

Anläggningen är utrustad med reservbelysning och reservkraftaggregat. Tre(3) dieseldrivna generatorer finns (kragg). Vid ett eventuellt avbrott i spänningen startas ett(1) utav kraftverken automatiskt inom en(1) minut. Innan kraftverket slås igång har redan batterier kopplats igång för att driva belysning under den minut som kraftverket inte är startat. De resterande två(2) aggregat får man starta manuellt. Samtliga ventilations – och luftreningsaggregat och stötvågsportarnas maskineri är anslutna till reservkraftanläggningen. I korridorer är belysningen begränsad till 50% och i övriga lokaler är belysningen begränsad till 25% när de körs av kraftverken. Dessa har en effekt av 150 kva/st. Den beräknade max.-förbrukningen av el. kraft är 200-250 kva.

Skjutbana Mariaberget
Den lilla skjutbanan i berget som är beläget bakom danslokalen. Det finns även en längre bana för större vapen och även bågskytte.
Mariaberget Skyddsrum
Det finns fortfarande spår kvar av den aktivitet som tidigare huserat i bergets ena skepp.

2. Luft och Ventilation

Lufttillförseln är väl sörjt. På markytan finns en intagsbyggnad där friskluften sugs in och via stenfilter upp till maskinrummen. Från fyra(4) maskinrum skulle luften värmas och sedan skickas ut i bergrummets olika delar.  Sammanlagt införs 72 ton luft per timme eller likaså 60.000 m3/timme. Detta innebär en luftomsättning i ungdomsgårdens studierum 5 á 7ggr/timme eller 70 m3/person och timme. I teaterlokalen är luftomsättningen 12-13 ggr/timme. För att tala klarspråk så är denna lufttillförsel alltså mer än dubbelt så stor som i en lokal ovan jord. Den använda luften borttransporteras genom ventiler i väggarna och blåses ut genom hisschaktet vid Mariahissen. Den införda friskluften ombesörjer även uppvärmning av lokalerna. Värme erhålls i fredstid från stadens fjärrvärmenät.

3. Vattenförsörjning

Färskvatten erhålls från stadens nät. I krigstid finnes en reservbrunn med 100 meters djup för vattenförsörjningen vars pumpar drivs av reservkraften om situationen kräver detta.
Effektiva luftreningsfilter finnes i händelse av att gas sprides.

Förstklassig högtalaranläggning finns för order från skyddsrumschefen och i andra hand för musikunderhållning ”musik under arbete” i samtliga delar av skyddsrummet. Lokaltelefon var även de ett måste att ha i ett sånt stort utrymme och dessa fanns i samtliga portkammare och vid varje skyddsrumssektion samt hos skyddsrumschef. Man använde även dessa interna system för personsökning. Vid krigsfall skulle även snabbtelefon installeras där skyddsrumschef kunde kommunicera med vakterna vid ingångarna.

Brandalarm överföres automatiskt till stadens brandkår.

Enligt riksdagsbeslut i anledning av prop 180/1961 skall befolkningsskyddsrum utföras så, att de motstår ett övertryck av minst 10 atmosfärer.

Kärnvapensäkert skyddsrum

Hela anläggningen utformades för att klara av kraften från kärnvapen som detonerade i direkt närhet. Med en bergtäckning på minst 15 meter skulle det inte vara några problem att ta skydd nere i Mariabergets skyddsrum. Alla ingångar som leder ner i djupet är speciellt utformade för att leda bort tryckvågen från en detonation och de dörrar som ska ta emot smällen är överdimensionerade för att kunna garantera skydd.

1.Bilnedfarten(huvudingången) hittar man från Hållgatan. Den är tillräckligt stor att ta ner lastbilar och väl innanför gasskyddet kommer man fram till Mariatorget där gångar leder till de olika våningsplanen. Här fanns också en stor roterande betongform i golvet som skulle användas för att underlätta transport av bildar in och ut från de lokaler där verkstadsaktivitet hölls. Stötvågsporten som skall skjutas över inslagsorten har en tjärna av betong och ett hölje av massivt stål. Vikten är ca 20 ton och tillsammans med de stötvågsfickor som finns längre upp i tunneln skulle de stå emot en kärnvapenexplosion

2.Trappan Hållgatan är beläget via parkeringen vid Hållgatan. Ett litet skjul täcker den trappa som löper ner några meter innan den långa stötvågstunnel tar vid för att sedan fortsätta inåt bergrummet. Tunneln som har en bredd på åtta(8) meter är byggd i betong och börjar långt utanför själva berget. Där berg inte finns som tak över tunneln har man valt att fylla upp med ca fem(5) meter sprängsten och ovanpå finn bergskravel, lera och jord. Denna stötvågstunnel skulle i fredstid användas till bl.a skjutbana då längden är ca 100 meter. Denna tunnel fortsätter även upp mot Floratrappan, ytterligare ett hundratal meter. Detta är en inrymningsväg endast i krigsfall.

3.Trappan Floragatan nås via grusplanen intill Fryx. Ett betongskjul döljer den bastanta trappan som fortsätter långt ner under markytan. Trappräcken delar upp trappan på åtta(8) sektioner för de skyddssökande som snabbt ska kunna nå skyddet utan att behöva snubbla och skada sig. vid trappans slut fortsätter en lång tunnel som tillslut binder samman med Trappan Hållgatan. Nere i tunneln finns tre(3) separata inslagsorter mot skyddsrummet med stora stötvågsportar och gasgränser. Stötvågsportarna vid dessa inslag väger 12 ton stycket.

4.Mariahissen finns beläget med anslutning till Floratrappan. Hissen installerades 1957 och är av en modell med drivskiva. Med en kapacitet av tio(10) personer och en fallhöjd på 20 meter skulle hissen fungera som ett smidigt alternativ för frakt av både gods och personer ner i underjorden.

Mariaberget skyddsrum
Stötvågstunneln som leder in från Hållgatan. I den här tunneln har många ”målare” haft tid att spraya upp väggarna. Vissa av målningarna är faktiskt stiligare än andra.
Mariaberget skyddsrum
Gasslussarna vid en av ingångarna till berget. Sensorer mäter av om dörrarna är stängda och väl då börjar man bygga ett övertryck i hela anläggningen för att hålla ute gaserna.

I bergrummet finns bl.a ungdoms- och studiegård ,gymnastiksal ,bastu ,bilverkstad ,lagerlokaler och skjutbana

Täthetskontroll av gasgränsen

En täthetsprövning av skyddsrummens gasgränser utförs alltid efter en nybyggnation samt vid besiktning av anläggning. Mellan den 30/6 – 11/7 år 1958 skulle den första kontrollen äga rum och skulle utföras av Försvarets Forskningsanstalt. Vid provet skulle alla gastäta luckor och dörrar vara monterade samt försedda med packningar(tätlister). För att denna täthetsprövning skulle kunna äga rum behövdes en förbesiktning göras för att fastställa eventuella skador eller liknande. Kostnaden för dessa prov lades på anläggningskostnaden och därmed statsbidragsberättigad med 2/3 av totala kostnaden.

Huvuddelar i Mariabergets bergrum

1. Ungdoms- och studiegården

Stadens Ungdomsstyrelse förvaltar den i bergrummet belägna Ungdoms- och Studiegården som fanns belägen i första och andra skeppet. Gården är avsedd för förenings-, studie- och hobbyverksamhet.Golvytan är 1500 m2 fördelade på ett 30-tal rum i 2 plan.

En teaterstudio och samlingssal för 140 personer finns. Denna lokal har fullständig scenteknisk utrustning för teater med bl.a. tre takramper, två elektriska färgväxlare ,17 ställbara strålkastare och el. manövertavla med motstånd för fördunkling. Tre klädloger och två toalett- och duschrum samt rekvisitaskåp står till teateramatörernas förfogande. Lokalen är också utrustad med normal- och smalfilmsanläggning med cinemascope ,grammofon och stillbildsprojektor. Förutom detta finnes högtalaranläggning med två ljudpelare.

Mariaberget Västerås
En vy från scenen ut mot publiken där 150 personer skulle sitta. På senare tid har ett arkiv tagit plats åt staden.
Mariaberget Västerås
Korridor efter korridor med rum på båda sidor. Studielokalerna tog upp ungefär 1500kvm.

Hobbyrummen är avsedda för keramik ,modellering ,sömnad ,teckning och målning samt foto. Dessa rum inreddes med moderna tekniska hjälpmedel. Studie- och styrelserummen har plats för 10, 15 och 25 personer. Dessutom finns två sammanträdesrum med s.k ”Sesamvägg” för ca. 50 personer. Samtliga lokaler är utrustade med krittavla och dekorerade med litografier och andra konstverk. Till undgomsföreningarnas och studiegruppernas förfogande finnes diverse tekniska hjälpmedel som skulle underlätta arbetet.En barservering för kaffe ,läskedrycker och dylikt är belägen i nedre planet och öppen för gårdsbesökare på kvällarna. Gården skötes av en heltidsanställd föreståndare ,som även står föreningarna och gårdsbesökarna till tjänst med en viss teknisk service.

”Matsal för 400 personer kan inredas i förråden tillhörande ASEA.”

 

2. Verkstadslokalerna

I tredje och fjärde skeppet fanns verkstadslokalerna belägna. Här hade man en fullt komplett verkstad som var uthyrd till lokala företag. Man tog sig lätt in med bil genom de stora plåtportarna som avgränsade skeppen från varandra. Storleken på verkstaden hade mäktiga 1200kvm fördelat på de båda skeppen. I nedre planet på skepp tre(3) disponerade Västerås Flygklubb två lokaler för byggverksamhet. Dessa lokaler har förbindelse med bilnedfarten ,varvid lastbilstransport kan ske till lokalens portar. Verkstadsdelen på undre plan har på senare tid även inhyst boxningshall.

3. Lagerlokalerna

På undre plan av skepp fyra(4) fanns tidigare ett förråd som tillhörde ASEA och här kunde även en matsal inredas för 400 personer, vilket är en hel del människor. Utrymmet som var tilldelat var 1200kvm. Asea hade även planer på att anlägga en berganläggning på andra änden av Västerås City som var något större än Mariaberget där olika lagringsmöjligheter skulle finnas.

4. Gymnastiksalen

Det nordligaste skeppet byggdes för att i fredstid agera som gymnastiksal. På höjden är den två våningar hög, ungefär sex(6) meter. Här höll tidigare flickskolan hus och salen var utrustad med allt tänkbart material som behövs i en gymnastikhall. Man hade gjort flera uträkningar på kostnaden att anlägga idrottshallen i berg och slutsatsen blev att underhållspriset blev betydligt billigare än att anlägga en idrottshall ovanjord, med tanke på att man på köpet fick skyddsrumsplatser i ofred.

5. Televerkets lokaler

Även televerket hade ett utrymme bakom stötvågsportarna. 140kvm tilldelades Televerket som skulle användas till kommunikation och teleutrustning. Givetvis är Televerkets utrustning känslig och detta skulle inte talas högt om när detta var aktuellt. Senare fick Televerket nya lokaler i en annan berganläggning som än idag innehar sekretess.

Mariaberget Västerås
Gymnastiksalen i berget under en lektion taget år 1958. Foto: Civilförsvarsstyrelsen.

Mariabergets skyddsrum
Den stora nedfarten in till anläggningens mittpunkt. Djupt därnere finns den stora detonationsporten som ska ta emot den hårda smällen som inte stötvågsfickorna hinner med.
 
Mariabergets skyddsrum
Infarten som delar sig i två våningar. Stora delar av den övre våningen har varit verkstad.
Mariabergets skyddsrum
En annan vinkel på fördelningen. Till höger utanför bild är infarten till verkstäderna.

 

Mariabergets skyddsrum
Nedfarten mot undre plan. Målningarna på väggen ska göra att känslan blir lite annorlunda här nere. Bergrummet är stort ,en lika lång tunnel fortsätter bakom bild.
Mariabergets skyddsrum
Från teatern tog man trappan för att komma till kiosken. I detta skepp ligger även studierummen.
Mariabergets skyddsrum
Översta plan ,med trappan till vänster. Biljetthallen bredvid.
Mariabergets skyddsrum
En vy inifrån biljetthallen där man förr i tiden förmodligen hade fullt upp med att ta hand om teaterbesökarna.
Mariabergets skyddsrum
Här höll dansarna till ,stort och rymligt. Spegeln på väggen börjar bli lite skev dock.
Mariabergets skyddsrum
Här har det på senare tid också utövats kampsporter av olika karaktärer. Notera att detta är övervåningen p.g.a det välvda taket.
Mariabergets skyddsrum
Även en längre skjutbana finns beläget i en utav de långa stötvågstunnlarna från Hållgatan.
Mariabergets skyddsrum
Den ena delen av floratrappan ,som går ända ner till understa våningen ,samt till översta. Den är riktigt bred ,men hela syns inte med på bilden. Ny del av avfuktning är det som syns på bilden.
Mariabergets skyddsrum
Stötvågsdörr på understa våningen. Även kallad ”eftersläntarsluss”.

 

Mariabergets skyddsrum
Gymnastiksalen som är fullstor och fortfarande i ett bra skick. Den ska kunna göras om till två våningar för att få in fler skyddssökande. Till höger längs långsidan finns gasdörrarna och bakom dom finns detonationsportar.
Mariabergets skyddsrum
Köket vid teatern ,har nog också agerat som kiosk då väggen rakt rakt bakom bilden tidigare vart byggd med öppning.
Mariabergets skyddsrum
En del av skyddsrummet har tidigare varit olarmat och öppet, vilket syns på all klotter.
Mariabergets skyddsrum
Den del som även stod öppen togs inte om hand lika mycket som resten av skyddsrummet, vilket märks rätt tydligt här. I denna del har ventilation inte varit lika aktiv, vilket det nu är ändring på.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *