Kommandocentralen

Inom planen för utbyggnaden av flygvapnet som kom via försvarsbeslutet 1958 beslutades att en kommandocentral skulle finnas till varje bas. Kommandocentralen skulle ansvara för den minutoperativa verksamheten till flygbasen. Från början anlades kommandocentralen i en barack utan något vidare skydd för personalen, de skulle dock få ett skyddsrum intill. Man upptäckte ganska snart att man behövde en säkrare plats med bättre skydd och CFV beslutade 1961 att en fortifikatorisk skyddad betonganläggning skulle placerades på ett avstånd från basen där man inte skulle behöva oroa sig för att bli utslagen i ett bombanfall.

Sommaren efter tog arbetet fart med att rekognosera platser där de nya fortifierade kommandocentralerna skulle anläggas. Målet var att ha byggt 70 stycken anläggningar fram till årsskiftet 1968/69. Redan 1963 stod KC färdigt i både Eskilstuna (Kjula) samt Uråsaoch dessa var de första kommandocentralerna som användes på en större övning. Detta utvecklades och tillhörde från början ett system kallad Stril60 inom konceptet Bas 60.

Den minutoperativa verksamheten innefattade bland annat klargöringen och beredskap av flygmaskinerna, men även flygtrafikledning och spridning av dessa. Den större delen av kommandocentralen kom att utgöras av ledningsrummet där kommunikationsförbindelser fanns kopplade för att sedan spridas ut över basen olika delar. Den vakthavande officeren hade plats längst bak i rummet tillsammans med hans biträde. Till ledningsrummet fanns möjlighet att växla startorderförbindelsen, växla och koppla samtal inom basen med även utlösa flyglarmet.

Från kommandocentralen fanns en fast förbindelse till luftbevakningstorn inom basen där luftbevakaren tog emot rapporter från trafikledaren gällande egna starter och landningar, som sedan kunde levereras vidare till luftförsvarsgruppcentralen inom sektorn. För att motverka bekämpning av egna stridskrafter fanns en underofficer i kommandocentralen vars uppgift var att orientera luftvärnet på basen om den egna flygverksamheten. Den baskabel som var förlagd  i baskabelnätet gick via KC för att sedan fortsätta ut till piloterna vid klargöringsplatserna.

Majoriteten av kommandocentralerna är uppbyggd på lika sätt med samma utformning men ändringar kan ha förekommit på de senarebyggda med tiden. KCn hade en stötvågstunnel som löpte parallellt med den skyddade delen med en ingång i vardera ände. För att inträda till den skyddade delen fanns en stötvågsdörr som agerar både stötvågs- och gasgräns. Innanför når man ledningsrummet på höger sida och de två panelraderna där personalen satt syns tydligt. Kabelkanaler i golvet leder in mot apparatrummet i andra änden på anläggningen där all teknik fanns placerad. Värme och ventilation hade ett eget rum intill apparatrummet.

När det sedan övergick från Bas-60 till Bas-90 så ville man nu också utöka ytan i kommandocentralen och även ge personalen ett bättre fortifikatoriskt skydd. Man testade detta i Uppsala då den centralen fick agera prototypanläggning. Resultatet av ombyggnationen i Uppsala var bra och de miljöförbättrade åtgärder uppskattades väldigt. Man flyttade även operatörspositioner samt utrustning som då även fick plats i den nya delen.

Kungl Västmanlands Flygflottilj F1

 

Kommandocentral
Utsikten man har när man kommer in i området där bunkern finns. Visst ,de syns på vissa ställen att det är en liten kulle som sticker upp ,men vad som finns under är det nog inte alls många som har sett.
Kommandocentral
En utav dom två ingångarna. Detta är då den ingång som man nu använder för att ta sig in och ut. Tidigare har det legat ett betongblock över stålluckan som har fungerat som plombering ,men ibland gör folk vad som helst för att komma in på vissa ställen.
Kommandocentral
Stötvågskorridor med dörr och stötvågslucka på höger sida samt stötvågsventil. Skyddsdörren in till anläggningen. Både gastät och stötvågssäker dörr.

Stötvågsgräns Kommandocentral
Stötvågsgränsen som skiljer bunkern mot korridoren.
Kommandocentral
Första rummet när man klivit in genom dörren. Som man ser så är stället ganska välbesökt tyvärr. Bunkern är iallafall tom ,utrensad på allt vad den innehöll och nu finns bara skalet kvar.
Kommandocentral
Kabelkanal i golvet i apparatrummet. Golvet i bunkern var upphöjt/uppbyggt så att all kabel kunde slingra sig under. Det ser ni på bilden ovan ,hur ett par dm av den nedre delen av väggen inte är målad.
Kommandocentral stötvåg
Stötvågsluckan som man också kunde agera nödutgång. Både gastät och stötvågssäker lucka.

Kommandocentral
Stålporten till höger som leder in från tunneln. Här ser man tydligt hur golvet varit upphöjd förut och haft kablar som löpt under.
Kommandocentral
Någon ville verkligen in.. En branddörr in till apparatrummet ,daterat 1993.
Kommandocentral
Ett filter i ventilationssystemet. En bit upp i röret sitter stötvågsventilen.

Kommandocentral KC
Stötvågsluckan inifrån. Man ser hur det en gång i tiden funnits innervägg ,som nu är riven och betongskalet blottar sig. Dock är väggen hyfsat tjock som delar av korridoren med bunkern.
Gastät genomföring
Gastät kabelgenomföring med svensk kvalitet från Lyckeåborgsbruk. Nu avklippt och strömmen avslagen ,det snabba och enkla sättet att göra det på.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *