Dödens väntrum

Det ståtliga byggnadskomplexet breder ut sig i Norrlands inland, med en utsikt över berg och skog. Sanatoriet i Sandträsk var under en lång tid aktivt som sjukhem åt personer med sjukdomen tuberkulos (TBC) och en stor mängd människor fick tyvärr denna plats som “sista vilan” innan jordelivet var över. Uppfört under 1900-talets början blev detta ett utav landets största sanatorium.  

1. Vägen till sanatoriet har sett sina bättre dagar. I över fyra mil från militärstaden i riktning mot Lakaträsk får man undvika gropar och gupp i asfaltsvägen innan skylten mot Sandträsk Gården dyker upp. Området som vi nu ser framför oss tillhörde sanatoriet och man kan ana en stor mängd byggnader utspridda mellan tallarna. Vidare förbi bostadshusen skymtar den stora sjukhusbyggnaden. Vi saktar ner och glider förbi byggnadens framsida och inser att majoriteten av fönsterrutorna är igenspikade med brädor och träskivor. Troligtvis har personer krossat rutorna för att därefter ta sig in i byggnaden. Vi har en stund på oss innan nyckelansvarig anländer, så vi passar på att titta runt på området.

Sandträsk Sanatorium
Huvudentrén in mot sanatoriet.

Byggnaden i sig har en harmonisk rosa/orange nyans och byggt i en klassisk gammal sjukhusstil. Från början var byggnaden konstruerad som ett T med huvudingången i ett utav innerhörnen. Grönskan har nu tagit sig genom trappstegen i den fina stentrappan upp mot entrédörren i mörkt trä. På pelarna som håller upp taket över ingången finns fina gamla armaturer, som lyckligtvis inte är krossade.

Baksidan av byggnaden, som även är långsidan, har en väldigt fin utsikten mot Sandträsket och den oändliga skogen bakom. Ett fåtal balkonger pryder baksidan vid husets mitt. Här på baksidan gjordes en tillbyggnad på senare tid som innehåller bland anat en bassäng och en idrottshall. Idag är bakgården igenvuxen och träden i närområdet har vuxit sig allt högre, vilket påverkar utsikten en aning mot förr. Vid byggnadens nordvästra sida finns en huskropp som till synes ser ut att var några år nyare än resten, där b.la olika personalutrymmen fanns. Dessa sjukhus agerade ofta som egna samhällen och hade då ibland industrier av mindre storlek för patienterna på området.

Den ansvarige hälsar oss välkomna och inleder med en del historia om anläggningen. Han låser upp dörren till sanatoriet och fortsätter berättandet inomhus, om ugnen och den stora skorstenen där flickan hade blivit eldad. Efter en stund går han ut, stänger dörren och vrider om nyckeln. Vi skulle nu få några timmar för oss själva i sanatoriet innan en spökvandring på natten skulle äga rum. Innanför dörren till huvudentrén breder en stor sal ut sig med trapphus på vänstersida. Det känns lite lustigt att stå härinne i något så stort, tillsammans med tystnaden som närvarade. Det enda som hörds är vindbruset från något trasig fönster långt bort i korridoren. Det är svårt att veta vart man skulle börja, då storleken är så massiv. Det slutar med att vi sprider ut oss på olika håll i huset. Korridor efter korridor genomsökts och rummen är många till antalet. Vid bottenvåningen finns receptionen samt ett väntrum med en del möbler kvar, vilket är väldigt häftigt att se såhär långt efter nedstängningen.

Efter att ha följt trapphuset ett par våningar upp stannar man till för att ta ett kort ut över trappan. Färgen har börjat flagna på väggar och tak samt finns ett dammlager på golvytan. De förstärkta fönstren in mot avdelningen på våningen är trasiga och dörren står på vid gavel. Från ingenstans hörds något avlägset ekande ljud, vilket försvinner ganska omgående. Kort därefter hörs ljud från vad som borde vara ett piano, men ljudet är så distinkt men ekar ändå genom husets tomma korridorer. Ljudet är att beskriva precis som från en skräckfilm och man blir smått fundersam på vart det kan komma från.

Sandträsk Sanatorium
Ett utav rummen i sanatoriet.

Vandringen fortsätter förbi de spegelvända rummen, där vissa rum fortfarande är inredda med säng och andra möbler. Det är en lustig känsla att se. I ett rum finns en tygklädd stol placerad vid sängens långsida, precis som om en anhörig varit på besök. Stolen står placerad så man har utsikt genom fönstret mot grönskan men även så har kontakt med sin anhörig som låg sjuk i sängen intill. Efter en titt på klockan inser man att tiden rinner iväg fortare än kvickt, så man får snabba på för att komma genom sjukhuset. Via trapphuset fortsätter färden upp mot övre våningen.

Här finns flera lägenheter, vilka skiljer sig mycket från de ensamma rum där patienterna bodde. Det är intressant att personal troligtvis bodde här under sjukhusets aktiva tid, men att bokstavligt talat bo på jobbet var nog inte alltid roligt. Lägenheterna är till del fortfarande inredda med bland annat sängar och fåtöljer. Längs en vägg i ett utav de stora kontoren står en bokhylla, full med böcker och handlingar från en svunnen tid. Men det som är mest imponerande häruppe är den stora samlingssalen med en scen längst fram. Uppe på scenen står en form av talarstol och bakom finns en stor skärm, vilken är delvis nedriven nu. På golvet framför står stolar och bord utplacerade samt en plansch med information om upplägget för en tidigare genomgång. I ett rum på motsatt sida av salen finns den gamla kameran från Philips som från en filmrulle projekterade bilderna på den stora skärmen i salen.  Det är också i denna sal som det piano står som tidigare hördes, tråkigt nog är det bara en annan i sällskapet som prövade tangenterna.

Sandträsk sanatorium
Trapphuset sett från övre våningen i sjukhuset.

Innan vi tar oss ned mot källarvåningen blir det en snabb visit i tornet högst upp på byggnaden, som bjuder på en väldigt fin utsikt. Källaren i sin tur har en helt annan karaktär. Mörkret gör sig närvarande och tillsammans med de flagnande färgen på väggarna stiger den kusliga känslan. De långa mörka korridorerna löper genom sjukhusets källare mellan olika utrymmen. Bland annat finns tvättanläggningen i anslutning till källaren och även ett antal förråd. Det som är mest spännande på källarvåningen är det rum där den avlidne patienten skulle få sin sista vila, som då kallades för “sista vilan”. I rummet finns en målad bild av en ängel och här kunde nära och kära ta ett sista farväl av sin närstående.

2. Bakgrunden till uppbyggnaden av sanatorier

Det började oftast med en hostning, följt av trötthet och sedan var symptomen i full gång. Innan döden var ett faktum hade man under lång tid insjuknat mer och mer under plågsamma förhållanden. Sjukdomen tuberkulos (TBC) har sedan länge funnits bland människor, men det var först i mitten på 1800-talet som man öppnade upp avlägsna sjukvårdsinrättningar för personer som led av detta. Sjukdomen orsakas av en bakterie vid namn tuberkelbakterie, som återfinns hos både människor och djur. Denna bakterie sprids via droppinfektion som vid exempelvis hosta och nysningar. Utöver att bakterien angriper lungorna kan den även sätta sig på ex. huden, körtlar och skelettet. 

Själva idén till uppbyggnaden av dessa komplex kommer från en läkare vid namn Hermann Brehmer, som också han hade känningar av sjukdomen. Det var under en resa i bergskedjan Himalaya som han upptäckte lindring för sina symptom och ett nytt påstående föddes. Han ansåg alltså att lungtuberkulos kunde botas genom vistelse i gynnsamma förhållanden med frisk luft, kraftig näring och härdning. 

Sandträsk sanatorium
Den sista vilan. Rummet i källaren på sanatoriet där nära och kära kunde ta farväl av sin närstående.

3. Sanatorier i Sverige

Runt om i Sverige byggdes från slutet av 1800-talet speciella sjukhem för att kunna ta hand om patienter med sjukdomen tuberkulos. Denna sjukdom härjade friskt i städerna och man ville då skilja på de sjuka från de friska personerna genom att transportera dem till en ort långt ifrån samhället. Inget effektivt läkemedel fanns vid denna tid. Man valde plats för sanatoriet enligt den vårdideal som då var aktuell och det innebar att dem placerades nära sjöar och hav, alternativt belägna på högre höjder. Man trodde då att dessa fridfulla platser tillsammans med den friska luften skulle främja läkning av sjukdomen enligt Hermanns påstående.

Det var dock under de första åren på 1900-talet som sanatorier började ta form runt om i landet. Det var nämligen så att samtliga län uppförde ett eller flera sanatorier av varierande storlekar. I Norrbottens län fanns utöver sanatoriet i Sandträsk fanns även Antnäs sanatorium som öppnades 1906.

Även kungafamiljen engagerade sig på olika sätt. Bland annat initierades uppförandet av tre jubileumssanatorier, som även kallades folksanatorier. Dessa var främst avsedda för patienter med en dålig ekonomisk situation och idén till detta kom från Tyskland och dess modell på folksanatorier. Resultatet blev som sagt tre sanatorier till en början, med placering i norra, mellersta och södra Sverige. De  i södra och mellersta delarna kom att bli utformade på samma sätt av samma arkitekt medan sanatoriet i norr fick en helt annan utformning. Ytterligare ett jubileumssanatorium uppfördes i Halland och invigdes 1913 efter ett tillskott i ekonomin av staten.

Sandträsk Sanatorium
Reception och väntsal på entrévåningen i sanatoriet.

4. Sandträsk Sanatorium – Norrlands största sanatorium

Historien bakom sanatoriet i Sandträsk har sin början år 1908 med att landstinget köpte den aktuella marken med tillhörande byggnader för att kunna nyttja detta som sanatorium. Den tidigare ägaren uppförde på marken en stor byggnad i herrgårdsstil och andra byggnader till jordbruket, men som nu skulle användas till sanatoriet. Man uppförde även en ny byggnad på området som kom att kallas för Stora paviljongen. År 1913, fem år efter köpet invigdes Sandträsk sanatorium och man hade initialt plats för 88 patienter.

Dock tog det inte många år förrän sanatoriet dömdes ut. Grunden till detta var att det inte uppfyllde landstingets krav, men även att sanatoriet var på tok för litet. 1927 togs beslut om nybyggnation av sanatorium i Sandträsk och detta skulle bli betydligt större. Den nya moderna vårdinrättningen fick namnet “Norrbottens läns centralsanatorium” och inhyste 345 vårdplatser. Som mest hade sanatoriet 389 vårdplatser, vilket var imponerande. Man hade även en speciell avdelning under andra världskriget som inhyste flyktingar och där fanns 44 platser. Vid invigningen var även sanatoriet i Sandträsk det största länssanatoriet i landet.

Läs även: Hålahults sanatorium

Storleken på huvudbyggnaden ligger på omkring 13.000 kvadratmeter fördelade på flera våningsplan. Utöver denna byggnad uppfördes bostadsbyggnader till läkare samt sköterskor. I huvudbyggnaden fanns en stor mängd olika funktioner och utrymmen tillhörande sanatoriets delar. Området i sig fungerade som ett litet samhälle, avskilt från övriga världen. För att patienterna skulle få någon form av underhållning hade man bland annat skola, kiosk och biograf. Man delade på barn och vuxna genom att barnen fick egna avdelningar avskilt från de andra. En radioutsändning ägde rum en timme om dagen där patienterna kunde önska låtar till resten av kamraterna på sin avdelning, detta för att komma på andra tankar i den annars tragiska verkligheten.

På botten/källar-våningen finns bland annat krematoriet, vilket användes för att bränna de infekterade lungorna men också kroppar. Även ett stort tvätteri fanns tillgodo på denna våning, vilket var ett måste kontra det stora antalet patienter. Storkök byggdes för att kunna mata samtliga personer i sanatoriet. Än idag har storköket en del inventarier kvar från tiden som rehabiliteringscenter.

På ett utav de övre våningarna hade man inrett ett av läkarrummen för att guidade besökare skulle få se hur det tidigare kunde se ut. Tyvärr berättar våran kontaktperson, Allan, att någon tagit sig in och haft sönder nästan allt i rummet. Där fanns en del instrument som användes under tidigt 1900-tal för behandling av patienterna, men som nu låg i bitar på golvet. Här visades även en spottkopp, som var väldigt vanligt förekommande på sanatoriet. Runt omkring fanns spottkopparna med lock att kunna hosta upp det gröna slemmet från lungorna, som efterhand byttes ut av sköterskorna.

Sandträsk sanatorium
Den stora samlingssalen på vindsvåningen där det mesta av underhållningen på sanatoriet ägde rum.
Sandträsk Sanatorium
Ett av kontoren på övre våningsplanen.

På vindsvåningen finns den stora samlingssalen som också agerade biosalong och dansgolv under speciella tillfällen. Det inhystes flera lägenheter på denna våning som beboddes av personal på sanatoriet. Även fanns flera olika patientrum där de patienter som var väldigt sjuka placerades, dem som inte hade långt kvar att leva.

Det finns även en del i huvudbyggnaden som normalt inte visas upp på de guidade visningarna. Denna del inhyste bland annat personalmatsal och andra utrymmen för personalen. Här finns fortfarande en stor del saker kvarlämnade saker ,men som tyvärr är i ganska dåligt skick då fukten tagit sig in ganska rejält. På sommartid omfamnar stora vattenpölar benen på stolarna i matsalen, medans det fryser till is under vintertid. I läkarnas matsal står det ovala bordet kvar tillsammans med tygstolarna, precis som förr. Hit gick personalen för att äta efter att ha bytt om till andra kläder. Allt för att hålla bakterierna så långt borta som det var möjligt. Den korridor som leder mellan vårdavdelningarna och läkarnas matsal kom att kallas för “suckarnas gång”. Namnet påstås ha tillkommit då läkarna suckade väldigt när dem var på väg tillbaka mot sina jobb efter rastens slut.

Personalen som arbetade på anläggningen blev erbjudna något högre lön i så kallat risktillägg, då även dem kunde bli sjuka. Det förekom genom åren att personal blev smittad och avled av sjukdomen på sanatoriet. Värt att notera är att när det nya centralsanatoriet invigdes år 1931 avled 7746 personer i tuberkulos i Sverige, vilket var omkring 10% av totala antalet som avled det året i landet. Dem som dog var oftast de yngre, vilket man kanske inte kunde tro.

“En berättelse från Sandträsk sanatorium”

Många berättelser från tidigare patienter vittnar om stark ångest och ensamhet när dem väl kom till denna speciella plats. De visste ju faktiskt inte hur länge man skulle stanna ute på sanatoriet, långt ifrån sina nära och kära. De psykiska och fysiska besvären i början av sin vistelse på sanatoriet var ofta överhängande, där lite sömn var en stor faktor. Med tiden fann patienten sig ofta i situationen därigenom anpassade sig till sin nya vardag. Då det fanns personer i alla åldrar var chansen stor att träffa nya kompisar som man kunde umgås med, men också kunna utföra olika aktiviteter med när man väl mådde bättre.

Många dog tyvärr inne på sanatoriet och på så vis blev detta deras sista hållplats, dödens väntrum. När detta inträffade i Sandträsk togs dem ned till källaren där läkare obducerade kroppen och tog bort de infekterade lungorna. Dessa placerades sedan i en förbränningsugn där elden med värmen skulle göra dem oskadliga för människor men även för naturen. Man hällde även ut slemmet från spottkopparna i denna ugn som då skulle förinta bakterierna. Det skall även ha förekommit att man vid tillfälle brände en flicka då hon var infekterad i hela kroppen.

Sandträsk Sanatorium
Förbränningsugnen i sanatoriet, där lungorna placerades.

Utöver teorin om att patienten skulle läka genom frisk luft, bra mat och mycket vila började man experimentera med olika kirurgiska ingrepp. Det fanns flera olika typer av ingrepp som man då trodde kunde lindra sjukdomen och ett utav dem var något man kallar för kollapsterapi. Det innebär att man lossade lungan och stack sedan in en nål mellan ett par revben för att då fylla lungsäcken med kväve. Denna process med fyllning kunde upprepas så ofta som en gång i veckan för att sedan avta till behovsstyrt. Denna form av lungkollaps trodde man skulle resultera i att lungan läkte snabbare då lungrörelser inte förekom, dock blev sviterna sådana att man fick nedsatt lungfunktion resten av livet. En annan typ av ingrepp var thorakoplastikoperation, där ett revben avlägsnades till lungans fördel då den kunde ha ett bättre viloläge. Även denna metod hade sina begränsningar, då kroppen riskerade att bli kraftigt förvriden med tiden. Man hade också marsvin i sanatoriet som fick agera en form av indikator. Om marsvinet dog en stund efter att dem umgåtts med patienten, visste man att även patienten skulle gå mot en plågsam död. Detta var vanligt förekommande på barnavdelningarna ,där marsvinen även fick namn kallat efter patienten.

Som tur var uppfanns läkemedel mot tuberkulosen, men genombrottet  kom inte förrän på 1940-talet. Lättnaden var stor efter upptäckten av medicinerna som nu kunde ersätta de tidigare kirurgiska ingreppen och lindra sjukdomen på ett effektivare sätt. Det var tillsammans som PAS och streptomycinet visades vara effektiva. En tidigare patient berättar i serien “Hemliga svenska rum” att hon fick en deciliter av den illaluktande sörjan varje dag som man skulle själva med vatten. Enligt henne var det så hemskt att man ofta kräktes upp det ganska snabbt efteråt. Men ville man ha en större chans att överleva var man tvungen att få i sig allt. En bieffekt av medicinen var bland annat känslighet mot solljus. Detta medförde att man målade vissa fönsterrutor i vit färg då endast en del ljus kunde ta sig genom

I takt med att läkemedel utvecklades som kunde lindra sjukdomen avtog trycket på sanatoriet. Medicinen skrevs ut på löpande band och patienterna blev ofta friska väldigt fort. Verksamheten här i Sandträsk upphörde 1964 och flyttade då till länssjukhuset i Boden. Under den tid som sanatorium hade omkring 30.000 personer skrivits in här, men bara omkring hälften överlevde sjukdomen och kunde återvända hem. 

5. Tiden efter sanatorieverksamheten

 

Dock stod inte den gamla sanatoriebyggnaden utan användningsområde, det blev nämligen ett vårdhem för utvecklingsstörda i nästan 20 år. Ytterligare en ny verksamhet flyttade in i mitten på 80-talet i form av ett rehabiliteringscenter och ersatte det tidigare vårdhemmet. Då bedrev landstinget en rehabiliteringsverksamhet med ca 30 patienter åt gången. Rehabiliteringen riktades mot personer med neurologisk sjukdom eller skada och även personer med långvarig smärta. Då bodde man här tre veckor åt gången innan man flyttades vidare. Någon gång vid millenniumskiftet skall även källaren och de två första våningarna renoverats. De två övre våningsplanen skall ha stått relativt orörda och utan verksamhet sedan 80-talet, med möjligt undantag för vissa rum.

“65803 Sandträsk hälsohem – 511. Rehabiliteringsmedicinsk vård.”

Man uppförde även en byggnad intill huvudbyggnaden med bland annat pool, behagligt gym och 33 rum som användes till patientrum. Utöver storköket som var sanatoriets centralkök fanns även flera mindre kök ,varav två av dessa som var fullt utrustade vid 2003. Även denna verksamhet varade i nästan 20 år innan man flyttade den till Garnis Rehab i Boden. 

Sandträsk Rehabiliteringscentrum
Den nya delen till rehabiliteringscentret, som byggdes in på 1900-talets sluttamp.

År 2003 valde man att sälja den gigantiska fastigheten med tillhörande byggnader till en privatperson och där slutar den historiska biten av sanatoriet och vårdhemmet i Sandträsk. En privatperson från Sandträsk skriver i ett mail till kriminalvårdsstyrelsen att det gamla sanatoriet kan vara en bra plats för en öppen anstalt. Svaret tillbaka löd att det inte fanns förutsättningar för ett inrättande i Sandträsk.

Idag finns inte tuberkulosen i lika stor utsträckning som förr men ändå smittas folk varje år av sjukdomen. Under år 2007-2008 dog 50 människor och samtidigt smittades omkring 500 personer i Sverige. Flertalet av dem hade gått och burit på bakterien sedan 50-talet, då sanatoriet var i bruk. Bakterien kan alltså leva i en kropp utan att blossa ut direkt, vilket visas i dessa fall.

6. Det övernaturliga

Det finns många historier och vittnesmål som beskriver en kusliga händelser som ägt rum vid sanatoriet under och efter dess tid som tuberkulosinrättning. Många beskriver en underlig känsla de fått i kroppen när de vistats i byggnaden, men också hur dem har sett personer och gestalter vandra omkring i korridorerna. En gammal byggnad avger ofta ljud av olika karaktär ,men viskningar och tydliga steg är något som inte hör hem i den kategorin.

Den flicka som man brände på sanatoriet sägs vandra igen i byggnaden. Om det är samma flicka som sägs synas i rum 13 är oklart. Rum 13 är idag känt för att den plats där en liten flicka tidigare bodde. Ibland syns hon sitta på sängkanten och sedan kräkas på golvet. Söker man efter bilder på sanatoriet kan man hitta bilder på skuggor och gestalter som folk sett, först när dem kommit hem. Vissa människor är mer mottagliga för dessa krafter och känner ofta dem vid speciella platser, likt vid sanatoriet i Sandträsk.

Sandträsk Sanatorium - Sista vilan
Korridoren i källaren som leder mot “sista vilan”, det rum där anhöriga fick ta sitt sista farväl.
Sandträsk sanatorium
Fasaden till sanatoriets baksida, med vy ut över Sandträsket
Sandträsk sanatorium
En mindre variant av idrottshall i den nyare byggda anläggningen.
Sandträsk Sanatorium
Inventarier kvar i ett rum på sanatoriet.
Sandträsk sanatorium
Storköket, som fortfarande har en del saker ståendes. Inte allt för mycket skadegörelse heller.
Sandträsk sanatorium
En korridor i huvudbyggnaden. Denna prydd med färg och dekoration.
Sandträsk sanatorium
En fin lokal på en av de övre våningarna, troligtvis någon form av samlingssal tidigare.
Sandträsk sanatorium
Källaren har genom åren fått sig en hel del fukt som i sin tur angripit allt organiskt.
Källa:
Samtliga källorna har ett [mellanslag] efter //. För att använda länkarna, klistra in i sökfältet och ta bort [mellanslag].
Serien: Hemliga Svenska Rum: Sandträsk - Dödens Väntrum (Säsong 2 - Avsnitt 2)
https:// sverigesradio.se/laddahem/podradio/sr_p1_dokumentar_071203023110.mp3
https:// kulturmiljonorrbotten.com/2014/05/09/tuberkulos-sandtrask-sanatorium-och-sa-berattelser-forstas/
https:// kulturmiljonorrbotten.com/tag/sandtrask-sanatorium/
https:// sv.wikipedia.org/wiki/Jubileumssanatorium
https:// spokhus.se/plats/sandtrask-sanatorium/
https:// palott.se/en-berattelse-fran-sandtrask-sanatorium/
http:// www.sandtrask.se/mejlkonversation.htm
https:// sv.wikipedia.org/wiki/Sandtr%C3%A4sk_sanatorium
https:// kuriren.nu/nyheter/flyttplaner-for-garnis-rehab-river-upp-sar-6315345.aspx
https:// www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/klassifikationer-och-koder/sjukhuskoder-sluten-vard-kliniker-2001.pdf




Leave a Comment