Oscar II Fort

Skyddet för hamninloppet och Göteborg behövde förstärkas och beslut togs därför att bygga en ny anläggning. Oscar II fort stod klart år 1907 och hade med sina stora pjäser järnkoll ut över vattnet. Fortet utgjorde en del av Älfsborgs fästning och försvarade inloppet till Göteborgs hamn fram till 1955.

1. Som en del av en längre utflykt i södra delarna av landet är detta ett självklart stopp. Vädret är perfekt och antalet besökare till Oscar II fort är många, det är ju ändå nationaldagen. Redan vid grinden till området finns flertalet tält uppställda med olika organisationer och längre in syns fordon i terrängen runt fortet. Intill fordonen står personal från Försvarsmakten med nationella skyddsstyrkorna som visar upp en del av sin materiel, vilket uppskattas väldigt mycket av besökarna. Här ställs många frågor som soldaterna väldigt gärna svarar på.

Vidare in på området tar vägen en lutning nedåt och ett spår avviker in mot bergets sida där tunneln till själva fortet uppenbarar sig. Efter en promenad på runt 80 meter når vi slutligen fortgraven som löper runt fortet och rakt framför oss finns ett par gluggar i bergsidan där kaponjärkanonerna fanns placerade. Dessa skulle skjuta ut krut och skrot i syfte att försvara fortet mot en fiende. Längden på denna sida av fortgraven mäter upp emot 200 meter vilket bidrar till att en känner sig väldigt liten i förhållande till fortet. I bergväggen intill kaponjärkanonerna finns ingången till berganläggningen.

En ståldörr håller obehöriga utanför fortet och dess kärna. Vi kliver in och känner direkt att temperaturen sjunker i jämförelse till sommarvärmen utanför. Vakten hade sitt rum direkt in till vänster, där de personer som skulle besöka anläggningen troligtvis fick sitt namn uppskrivet i en logg. Rakt fram löper trappan upp mot hjässan där det tidigare fanns pjäser i mindre kaliber. Mitt emot vaktkuren löper tunneln iväg förbi mindre utrymmen och vidare ett trettiotal meter innan den öppnar upp sig för att bli större både på bredden och längden. Detta är huvudtunneln i fortets markplan som löper förbi majoriteten av rummen i fortet. Dörrarna in till anläggningens utrymmen varierar i material, där vissa är nyare och gjorda av stål och de äldre är trädörrar. Golvet i många utrymmen är fortfarande smyckat med stenar i olika mönster och längs korridorerna finns små rännor för vatten som trängt ner genom berget.

Det mesta är urplockat ur berget och ytorna står tomma. Här och var finns inventarier och tavlor kvar, men inte mer än så. I och för sig spelar det nästan ingen roll då det som vi kommit hit att bevittna denna dag finns uppe på hjässan.. Nämligen de pjäser som än idag används för att skjuta salut vid olika tillfällen.

2. Älfsborgs fästning

År 1907 stod Älfsborgs fästning inför färdigställande och innefattade en stor mängd fortifikationer. En av installationerna som ingick i fästningen var Oscar II fort, vilken också ansågs som den viktigaste länken i fästningen. Syftet med Älfsborgs fästning var att skydda inloppet till Göta älv och Göteborg.

Innan dessa, vid tiden, modernare installationer konstruerades fanns sedan 1600-talet en fästning belägen på Kyrkogårdsholmen. Den dåtida fästningen upptog i stort hela holmen med sina höga murar som skulle försvåra för fienden att belägra området. Fästningen på Kyrkogårdsholmen användes fram till 1869 för att därefter gå ur organisationen. Idag kan man som privatperson besöka platsen (Elfsborgafastning.se, U.Å).

2.Planering av Oscar II fort

Placeringen av Oscar II fort kom att bli på Västerberget och efter ett omfattande arbete. Den främsta anledningen var på grund av den byggnadstekniska biten, vilket kan jämföras med de hjälpmedel som fanns tillhanda under andra halvan av 1900-talet. Första förslaget om fortets utformning och dess bestyckning inkom år 1899 men kom inte att bli det slutgiltiga när fortet väl konstruerades. I detta första förslag med namnet “Fort Elfsborg” skulle fortet omfatta sju 15 cm kanoner i pansartorn samt tre 24 cm kanoner. Detta förslag innehöll en otrolig kraft mot fienden, dock blev detta förslag inte aktuellt.

År 1903 fick blev förslaget reducerat till endast två stycken av vardera ovan nämnda pjäser, dock fanns fyra nya pjäser av annan modell med på ritningen. Nu skulle alltså bestyckningen på hjässan bestå av två 24 cm kanoner, två 15 cm kanoner samt fyra stycken 57 mm kanoner i torn.

Oscar II fort var alltså endast en del utav det totala försvaret vid hamninloppet av Göta älv. Det samlade namnet på dessa installationer i området var Älfsborgs fästning.

3. Byggskedet

Byggnationen av fortet tog fart efter att kung Oscar II i augusti 1899 bevittnat den första sprängningen (Högberg, 2019). Det första steget i sprängarbetet var att spränga ut de två infartstunnlarna som sedermera skulle mynna ut i stormgraven (fortgrav), att likna som motsvarigheten till vallgrav med vatten. Fördelen med en stormgrav var att skydda fortet mot fientligt infanteri. När själva stormgraven och fortgraven var utsprängd och klar kunde arbetet med kamrarna påbörjas där bland annat kök, logement, toaletter skulle inhysas. Vid varje hörn av stormgraven sprängdes utrymmen ut till närskyddet med kaponjärkanonerna. Dessa kaponjärkanoner kunde laddas med skrot för beskjutning mot fienden.

Arbetet med utsprängningen av fortet var ett krävande arbete. Dåtidens teknik möjliggjorde inte en god arbetsmiljö för arbetarna då en stor del av arbetet fick ske manuellt. De personer som arbetade på platsen utsattes för stora risker i samband med sprängningar, då laddningarna kunde vara feldimensionerade och delar av berget därför riskerade att rasa (Högberg, 2019).

Denna anläggning skulle komma att bli väldigt modern och inneha en stor del moderniteter som för dåtiden var exklusiva. Det kan bland annat nämnas; elektricitet, innehavande av varm ventilationsluft, telefon och toaletter kopplat till avlopp. Jämförs Oscar II fort med Rödbergsfortet i Boden (som byggdes under samma tidsperiod) innehöll Rödbergsfortet inte alls samma faciliteter vid färdigställandet, detta moderniserades många år efter att forten stod klara.

En god bergtäckning ovanför tunnlarna i berget behövdes för att motverka ras vid träff av bomber, dock kunde inte detta tillgodoses på samma sätt som som modernare berganläggningar. Oscar II fort hade som jämförelse några meter i bergtäckning medan en kustartillerianläggning från kalla krigets tid kunde inneha ett tjugotal meter berg över tunnlarna.

När tunnlarna var utsprängda påbörjades arbetet med att uppbyggad av fortets insida. Väggar restes och fördelade de utsprängda utrymmena till olika rum och där det skulle bli två våningar förstärktes väggarna upp med betong och järnbalkar. På stora ytor i fortet lades dekorativt klinker- och stengolv tillsammans med dörrar och fönsterramar i trä. Logementen och andra viktiga utrymmen kläddes med innerväggar och plåttak. Ett omfattande arbete med el- och ventilationsinstallation var näst på tur. All planering och installation utgick från maskinrummet i fortet och monteringen färdigställdes till dess olika utrymmen (Högberg, 2019)

4. Resultatet

Det sista förslaget som lades om fram om byggnationens utformning klubbades tillslut fast och projektet tog fart. Det skulle nu innebära att fyra stycken separata batterier inhyses i samma berg varav tre av dessa skulle ingå i fortet. Den slutgiltiga bestyckningen på Oscar II fort och Västerberget blev enligt följande;

• Batteri O 2: Två 24 cm självsänkande kanoner m/04.
• Batteri O 1: Två 15,2 cm kanoner m/03 i pansartorn.
• Batteri O 3: Fyra 57 mm kanoner m/99 i tornlavettage.
• Götiska batteriet: Fyra 57 mm kanoner m/99.

De två stora 24 cm pjäserna m/04 hade en räckvidd på 13 000 meter. Dessa gigantiska pjäser var de modernaste som fanns vid denna tid i landet, med en teknisk fördel jämte resterande pjäser. Dessa skulle då direkt efter avfyrning, med hjälp av rekylens kraft, sänkas tillbaka ned i skyddat läge bakom betongmurarna. Utöver de 28 cm kanoner som fanns på flottans fartyg var dessa 24 cm de största som fanns inom fasta befästningar.

För att komplettera skyddet fanns två 15,2 cm pjäser m/03 i pansartorn som hade halvautomatisk funktion. För att öka hastigheten på antal skott som skjuts under en begränsad tid konstruerades ammunitionstransportörer upp till pjäsen från fortets förråd. Granaternas vikt på runt 40 kg var utmanande för soldaterna, vilket avsevärt underlättades med hjälp av de nya transportörerna. 

Det minsta batteriet vid fortet bestod av fyra 57 mm kanoner m/99, vilka var placerade på hjässan. Hanteringen av dessa kanoner var betydligt bekvämare än vid de större 15,2 cm kanonerna, dels på grund av granatens vikt på endast 2,7 kg. Dessa kanoner var effektiva i räckvidd upp till 5 000 meter och användes fördelaktigt om en fiende tagit sig längre in mot älvens mynning. I fortets stormgrav fanns också 57 mm kanoner m/95 C 57 (kaponjärkanon) i något som kallades för kontreskarpbatteri. Dessa nio kontreskarpbatterier var utformade för närskyddet av fortet och var att se som en sista utväg om fiendens soldater tagit sig intill fortet. Totalt fanns tretton stycken 57 mm kanoner tillhörande fortet (Högberg, 2019) 

Som hjälp till marktrupperna och luftskyddet fanns på hjässan strålkastarställningar. Dessa strålkastare skulle riktas mot inkommande flygmaskiner och på så vis göra det enklare att beskjuta dessa i nattens mörker. Det fanns även observationsplatser, skyttegallerier och vattenmagasin för vattenförsörjningen. För att nå dessa fanns en trappa upp på fortets hjässa från fortets olika inre delar (Högberg, 2019).

Som tidigare nämnt installerades en mängd moderniteter i Oscar II fort som inte förekom vid andra bergsfort. I detta fort kom telekommunikationen tidigt i form av den så kallade gnisttekniken. Utöver denna fanns telefonförbindelse från fortet till andra installationer. En sjukvårdsavdelning inhystes i fortet där vissa typer av ingrepp kunde utföras (Högberg, 2019). Fortet skulle vid färdigställandet inneha utrymme för personalstyrka på 300 man, vilket kunde ses som ett litet samhälle (Statens Fastighetsverk, 2021).

Fortet stod klart 1907 men tankarna kring uppdateringar och modernisering av fortet hade funnits med sedan länge. Tanken var att förstärka och bygga ut fortet, även då delar i fortets omgivning inte var färdigställda. Ett av förslagen var att komplettera Oscar II fort med ett haubitsbatteri för att öka kraften mot fienden, men så blev inte fallet. Fortet lämnades dock i oförändrat skick utan större moderniseringar men fick väldigt bra betyg i utredningar som gjordes under tidens lopp.

5. Götiska batteriet

Det Götiska batteriet ingick som en del i Älfsborgs fästning men också i “Spärren Älfsborg”. Batteriet anlades och stod redo år 1905 med sina fyra 57 mm kanoner m/99 i kasemattlavettage. Detta byggdes som en fristående anläggning, granne med Oscar II fort i Västerberget. Batteriets primära uppgift under sin aktiva tid var att skydda älvens inlopp och den sekundära uppgiften var att skydda de spärrar i vattendragen utanför. Batteriet inrymde ammunitionsdurk, förläggning, kök och officersförläggning. Detta batteri var inte någon stor anläggning i jämförelse med Oscar II fort intill i samma berg (Högberg, 2019).

En strålkastarställning med strålkastare tillhörande Götiska batteriet fanns inrymd i ett utsprängt utrymme i berget och rullades ut på räls när den behövde användas. Syftet med denna strålkastare var att belysa inkommande fientliga trupper främst via sjö- och luftvägen. Under andra världskriget konstruerades en kommandoplats på berget ovanför Götiska batteriet med en direktlänk via telefon till pjäserna och dess personal. Innan sköttes eldledningen direkt från pjäserna (Högberg, 2019).

De stora pjäserna på Oscar II fort flyttades sedermera ut till nya batterier längre ut i skärgården, detta gällde dock inte Götiska batteriet. Tillsammans med minspärrarna intill tillhörde dessa anläggningar “Spärren Galterö” fram till 1966. Därefter ingick Götiska batteriet i “Spärren Göteborg” ända fram till 1986 då det går ur krigsorganisationen.

6. Behovet av kustbefästningar

Under en längre period ifrågasattes behovet av kustbefästningar samtidigt som behovet av att skjuta fram befästningarna till öar längre ut i skärgården tilltogs, något som inte gick hand i hand. År 1914 kom ett förslag om att förlägga ett batteri på Stockholmsskär men fastställdes inte förrän efter revisionsrapporten år 1921. Orsaken till fastställningen var att det återigen ansågs viktigt att försvara Göteborg samt örlogsdepån i området.

Ett nytt batteri längre ut i skärgården orsakade negativa påföljder för Oscar II fort och riksdagen beslutade år 1925 att fästningen skulle läggas i reserven. Under denna tidsperiod lades inga större resurser på befästningar, utan först vid andra världskriget kom medel för utbyggnad av batterier längre ut mot kusten att anvisas (Högberg, 2019). Nu skulle anläggningar byggas på Galterö, Hjuvik samt Styrsö och pjäserna från Oscar II fort skulle flyttas till dessa platser. Innan flytten ut till de yttre öarna genomgick pjäserna en renovering och modernisering. De större 24 cm pjäserna m/04 flyttades till Hjuvik, 15 cm kanonerna till Styrsö och fyra 57 mm pjäser utgjorde ett batteri på Stora Stårholmen. Två pansarkupoler från fortet användes som kommandoplats vid batteri Styrsö (Högberg, 2019).

Fortet ansågs nu vara helt obeväpnat men fick andra användningsområden under tid. Delar av fortets inre fungerade fortfarande som förläggning, stabsplats och mätstation för kustartilleriets batterier (Högberg, 2019). 

7. Fortets upprustning

Tidens gång har tagit hårt på fortet och dess inredning. Berget har inte varit helt tätt mot fukt, vilket gjort att vatten trängt in och utrymmena blivit skadade. Under årens lopp har försökt till att restaurera anläggningen och dess innehåll gjorts, vilket varit framgångsrikt men också inneburit att mycket av inventarierna förverkats (Högberg, 2019). I många av fortets rum har nya innetak satts upp med syfte att leda bort vatten som sipprade ned från berget. Denna åtgärd medförde att utrustning inte förstördes på grund av droppande vatten. Ett exempel på denna lösning är maskinrummet där värmepannan och reservkraften finns. Utöver innertaket i utrymmet har reservkraften genomgått en renovering.

Pjäserna som under många år tillhört batteri SY (Styrsö) flyttades åter tillbaka till Oscar II fort efter batteriets nedläggning i början på 2000-talet. Idag är dessa 15 cm pjäser funktionsdugliga och används vid salutskjutning. De större 24 cm pjäserna kom också åter på plats efter en omfattande flytt från Torslanda, där dessa tjänat ett betydande syfte sedan kriget.

8. Oscar II fort idag

Idag drivs fortet av en stiftelse vars syfte är att visa upp anläggningen för allmänheten, främst med guidade turer. Stiftelsen håller succesivt på att bygga upp delar av fortet till ursprungligt skick, däribland anläggningens bestyckning, som är en vital del.

Vill du ha tips på nästa nationaldagsfirande?
När Glömdhistoria besökte Oscar II fort vid nationaldagen för ett par år sedan var firandet med aktiviteter i full gång. Förutom att fortet stod öppet för visning var Försvarsmakten på plats för att visa upp materiel och personal. På eftermiddagen var det dags att skjuta salut från de båda 15,2 cm pjäserna samt från Götiska batteriet som ligger intill fortet. Detta var en häftig upplevelse som kan vara kul att se vid nästa nationaldagsfirande, för er som inte tidigare upplevt fortet.

Uppdaterad 221225

Uppdaterad 2023

Referenslista

Elfsborgs fästning (elfsborgsfastning.se)

Höberg, L. (2015). 100 år av försvar i väst. Fort & Bunker.

Högberg, L. (2019). Fortet. Fort & Bunker. Oscar II Fort. (2016). Kulturhistorisk värdebeskrivning av Oscar II Fort. http://www.o2fort.se/historik.html Statens Fastighetsverk. (2021). Oscar den II:s fort.

Statens Fastighetsverk. (U.Å) Oscar II:s fort. https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/vastra-gotalands-lan/oscar-ii-s-fort/