Långt ner i urberget

Civilförsvarsstyrelsen behövde precis som militären ett skyddat ställe att kunna spendera tid i utom fara för bomber och gaser. En bit utanför stadskärnan finns en undre värld som haft en viktig roll under många år där flera hyresgäster huserat bakom tjocka ståldörrar.

Det finns givetvis olika storlekar på sådana anläggningar och skyddsklassen som anläggningarna har kan också variera kraftigt. Dom ligger/låg också nära till staden eller tillochmed inne i staden då dom arbetande måste kunna ta sig dit snabbt. Men platsen där dom byggdes på är nästan alltid skymd från vägen för att vara osynlig ,men undantag finns alltid.

Men det dom flesta anläggningarna har gemensamt är egenborrad brunn med vatten samt reservkraftverk som ska driva anläggningen med el om övriga elnätet slås ut. Skydd mot EMP finns också i vissa modernare anläggningar då man klädde in hela anläggningen i stål för att motverka att elektroniken skulle slås ut.

Bergrum ledningscentral
Ett stort kraftskåp som hör till dom UPSer som ska driva anläggningen i första stadiet vid ett strömavbrott innan dieselmotorn slår igång.

Många av landets ledningscentraler ligger skyddade djupt ner i Sveriges urberg och ska tåla en kärnvapenladdning med direktträff ,men naturligtvis finns undantag. Ofta hade man en lång tunnel som tryckvågen skulle slå ut sig själv i ,medans anläggningen byggdes i tvär vinkel åt antingen vänster eller höger. Väl därinne fanns en stötvågsgräns samt gasgräns där man var tvungen att passera innan man kunde kliva in i den gjutna byggnaden. Vissa hus byggdes ståendes på fjädrar för att motverka skakningar från berget vid detonation.

Finns inte berg i närheten så grävde man helt enkelt en stor grop i marken och byggde en bunker med samma likvärdiga skydd mot bomber och gaser som ett bergrum hade.

Nuförtiden så har dom flesta ledningscentraler tagits ur bruk p.g.a att hotbilder ser annorlunda ut och även för att kostnaderna för att driva dessa anläggningar är ganska dyra. Många centraler har sålts på auktion till privatpersoner eller företag som vill driva sin egen verksamhet därinne. Det finns dock fortfarande ett par som fortfarande är aktiva och som skall fungera som sin ursprungliga funktion. Vi fick möjligheten att följa med personal ned i berget.

Ledningscentral Ansgar

Vid porten till berget möts man av övervakningskameror och kodläsare. Tillträde till berget sker via inpasseringskort med kod. Övervakning av berganläggningen sker via en central och nere i berget och där kan man även se vad som händer vid de olika ingångarna till berganläggningen. Bemannad 24h om dygnet hela året runt ska man härifrån kunna agera i sin viktiga roll inom infrastrukturen såväl civilt som militärt..

Innanför entrédörrarna sträcker sig en brant nedförsbacke nedåt i underjorden för att möta det första fysiska skyddet i bergrummet, nämligen stötvågsgränsen. Denna som är det första effektiva skyddet mot en kärnladdning och gränsen är försedd med en tjock stålport omsluten av väldigt tjock betong. Några meter efter första porten finns en till lika dan och tillsammans bildar dem en sluss som gör att man ska kunna ta sig in mot anläggningen utan att äventyra säkerheten. Därefter kommer gasgränsen till skydd mot stridsgaser med ytterligare två tjocka ståldörrar. Tunneln fortsätter ytterligare en bit nedåt och passerar sedan det sista skyddet i form av en till stålport. Denna anläggning har nämligen renoverats och fått dess portar fördubblade till antalet genom årens lopp då man insett att en nödutgång behövdes.

Bergrum ledningscentral
Den sista gasdörren innan man når det skyddade utrymmet i berget.

Huset inne i berget har man byggt ett fristående hus vars väggar och tak inte ligger dikt an mot berget.  Väl inne på entrévåningen möts man av ett typiskt kontorslandskap som i vilken kontorsbyggnad som helst. På golvet ligger heltäckningsmattan och väggarna är målade i lugna färger. En bit in hittar man matsalen som finns i berget. Här finns alla de bekvämligheter som man behöver på en arbetsplats. Luften härnere är väldigt bra och ventilationen är god. Här på denna våning finns även reservkraften och UPSen, som är ett stort batteripack som ska ta över innan kraftaggregaten om nu nätströmmen skulle försvinna. De orangea ståldörrarna finns överallt som ska skydda mot vapenverkan.

I bergrummet finns ett trapphus som ansluter de båda våningsplanen, som tillsammans utgör ca 950 kvm golvyta. Härnere är större delen av anläggningen skyddat mot EMP (elektromagnetisk puls) då väggar, golv och tak är inklätt i stålplåt som extra skydd.. Utrustningen i berget ska alltså även kunna stå emot solstormar och dyligt.

När det gäller självförsörjningen fanns en borrad brunn där dricksvatten skulle pumpas upp ifrån. Berganläggningens egna  kraftverk består av Volvo Penta D71 med autostart. Denna har en Newage Stamford-generator med effekten på 165 KVA vilket är en bra styrka som kan skydda anläggningen om elnätet slås ut. Som drivmedel finns en tank på 600 L som ska förse kraftverket med bränsle. Det stora kraftskåpet samt UPSer som ska driva anläggningen i första stadiet vid ett strömavbrott innan dieselmotorn slår igång finns placerat inne i skyddade utrymmen.

Ledningscentralen byggdes på 50-talet och skulle vid ett färdigställande kunna husera plats åt ca 80 medarbetare. Som det nämndes tidigare i texten så har inte civilförsvaret haft denna berganläggning för sig själv utan delade denna med fem andra hyresgäster varav marinen var ett exempel. Strax efter 1980 renoverades bergrummet ytterligare för att fungera som en kommunal ledningscentral och fick en ny nödutgång. Nu är det snart tio år sedan bergrummet såldes och används sedan dess till sitt nya ändamål.

Flertalet övertrycksventiler som ska öppnas om lufttrycket i anläggningen blir för högt.
Flertalet övertrycksventiler som ska öppnas om lufttrycket i anläggningen blir för högt.
Övertrycksmätare. En visare för angivelse av lufttrycket inne i anläggningen.
Övertrycksmätare. En visare för angivelse av lufttrycket inne i anläggningen.

  

Kontoret på den övre våningen i anläggningen. Här känns det som att komma in till vilket kontor som helst.
Kontoret på den övre våningen i anläggningen. Här känns det som att komma in till vilket kontor som helst.

 

Huvudtunnelns mynning med den branta vinkeln
Huvudtunnelns mynning med den branta vinkeln

 

Rör och elledningar som går in i systemet via gastäta kabelgenomföringar. Stötvågstunneln syns till höger som löper ner mot den skyddade delen.
Rör och elledningar som går in i systemet via gastäta kabelgenomföringar. Stötvågstunneln syns till höger som löper ner mot den skyddade delen.
Från andra hållet löper ytterligare en lång tunnel ned i berget och ansluter in till anläggningen. Detta är den sista stötvågsdörren.
Från andra hållet löper ytterligare en lång tunnel ned i berget och ansluter in till anläggningen. Detta är den sista stötvågsdörren.

 

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *